Denna studie har som syfte att fördjupa förståelsen för hur vårdpersonal inom psykiatrin upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Uppsatsen har utförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts på sju olika personer som arbetar på ett psykiatriskt boende i Norra Sverige. Fokus i studien har varit på den psykosociala arbetsmiljön, gruppdynamik och det sociala samspelet i arbetsgruppen. Empirin har analyserats med Karasek och Theorells (1990) modell, krav, kontroll- och socialt stöd och Antonovskys (2005) teori KASAM. Vidare har begrepp som gruppdynamik, samarbete och psykosocial arbetsmiljö använts för att analysera empirin.Resultatet visar att intervjupersonerna upplever en brist på kontroll i sitt arbete, till viss del brister i det sociala stödet från chef och kollegor, och brister i gruppdynamiken. Det har resulterat i en försämrad upplevd psykosocial arbetsmiljö och att konflikter ofta uppstår i arbetsgruppen. Resultatet visar vidare att intervjupersonerna upplever meningsfullhet och begriplighet i relation till brukarna, det beskrivs som meningsfullt att arbeta inom psykiatrin. Vad gäller meningsfullhet i relation till kollegor anses det upplevas till en del av arbetsgruppen, men inte till alla.

I denna essä reflekterar jag över ett dilemma som är egenupplevt. Dilemmat handlar om svårigheten i att leda ett arbetslag som ännu inte är färdig utbildad förskollärare. Dilemmat belyser min utvecklingsprocess som jag genomgått under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning. Jag beskriver mina inre tvivel på min förmåga som ledare och utifrån min berättelse försöker jag finna svar och nya insikter. Syftet med denna essä är att försöka synliggöra ledarskapet i förskolläraryrket. Jag använder mig av ett hermeneutiskt synsätt som innebär att försöka tolka och förstå erfarenheter och fenomen. Mina frågeställningar fokuserar på ledarskap och utveckling. Reflektionen är viktig för att kunna synliggöra mina tankar och kunna granska mig själv kritiskt. Frågor jag arbetar kring är bland annat skillnaden mellan olika ledarstilar och vad skillnaden är mellan att vara chef respektive ledare. I essän diskuterar jag FIRO teorin för att se på gruppers utveckling. I slutet av uppsatsen ser jag på läroplanen och ansvarsfördelningen inom förskolans verksamhet samt jämför den gamla läroplanen med den reviderade upplagan. I slutet reflekterar jag kring mitt eget ledarskap och olika ledarstilar. Min slutsats är att jag som ledare behöver anpassa mitt ledarskap till rådande situation samt att jag som förskollärare verkar som en förebild.

Vi lever i en föränderlig värld, där det är av största vikt för företag att ständigt förnya sig föratt uppfylla kundernas behov. Det fungerar därför inte att skapa ett system som ett år senareimplementeras på företaget, eftersom kunders behov med största sannolikhet har förändrats.Agila metoder är en effekt av den förändliga värld vi nu lever i, då de har skapats som enreaktion mot de traditionella metoderna med en statisk plan. Agila metoder är iterativa medständiga och effektiva anpassningar till förändringar under arbetsprocessen. Genom attkontinuerligt anpassa sig under arbetsprocessen och ha en flexibel plan, skapar det störreförutsättningar för att uppfylla kundernas behov. Scrum är en form av agil metod, vilkengrundades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, efter att de båda förstått behovet av attarbeta utefter en metod som klarar av snabba förändringar. Scrum arbetar efter timeboxing,vilket menas att hela projektet delas in i mindre delar och att det vid varje avslutad period skanågot vara klart att realisera till kund. Då kunden får delleveranser istället för hela systemet påen gång, kan de tidigt i processen se vad som behövs ändras med produkten, om de upptäckeratt den inte passar deras behov. Scrum har inga direkta regler för hur utvecklingsarbete ska gåtillväga, men den innehåller viktiga agila kärnprinciper, såsom hög personlig kommunikation,hög motivation av alla medverkande och minimal dokumentation. Att frekvent levereraresultat för att på så vis få en nöjd och involverad kund är t.ex. betydligt viktigare än att skapanoggrann dokumentation. Agila metoder är väldigt aktuella just nu och det som finns skrivetom dem är i det närmaste enbart positivt. Stefan Cronholm skriver även i sin artikel ”Usingagile methods? – expected effects” (2008) att agila metoder bör ifrågasättas och kritiseras påsamma sätt som de traditionella metoderna, vilket vi ansåg intressant att bygga vidare på. Viställde oss frågande till den höga motivation, höga personliga kommunikation och minimaladokumentation som agila metoder innebär och de blev därför en central del i vårproblemställning. Målet med vår studie var att bringa klarhet i hur väl agila metoder fungerari praktiken med fokus på de tre kärnbegreppen. För att få svar på frågan valde vi att först läsain oss på teori inom området och därefter införskaffa empiri i form av observationer påföretaget Logica som arbetar utifrån Scrum. Efter analys av empirin identifierade vi de trekärnbegreppen som vitala för arbetssättet inom agila metoder. Vi fann även ett nytt begreppunder forskningsprocessen som vi anser är lika relevant för att skapa ett bra utvecklingsarbetemed agila metoder, vilket är gruppdynamik. Vi har analyserat relationerna dem emellan ochskapat en modell för att visa hur dessa begrepp hänger samman. Vi kan efter genomfördstudie säga att agila metoder fungerar väl i praktiken, förutsatt att de tre agila begreppenmotivation, dokumentation och kommunikation samspelar väl ihop och används på rätt sätt.Om de gör det, skapas stark gruppdynamik och därigenom underlättas utvecklingsarbetet ioch med att teamet samarbetar bra. Vi finner att vår studie kan vara av intresse för samtligasom vill öka sin förståelse om det agila konceptet.

Grupparbeten och arbete i par är en vanlig arbetsmetod i skolans värld. I ämnet idrott och hälsa är det till och med framskrivet som ett kunskapskrav (Skolverket, 2017a) för elever, exempelvis att delta i lekar och spel samt rörelse till musik. Tidigare forskning som gjort inom gruppindelning och gruppdynamik i skolan lägger fokus på arbete i teoretiska ämnen och pekar på vikten av faktorer så som gruppens storlek och har bland annat presenterat modeller för olika typer av arbetssätt som används av elever. Detta är en kvalitativ studie av lärare i ämnet idrott och hälsa, valda enligt ett bekvämlighetsurval, där det empiriska materialet utgörs av en kombination av observationer och intervjuer. Målet med dessa observationer och intervjuer var att ta del av dessa lärares tankar och funderingar kring indelningsmetoder, arbetssätt och erfarenhet för att sedan ställa dessa i relation till Schultz FIRO-modell (byggledarskap.se, 2014) och Steiners modell (Hammar och Hempel, 2008). Resultatet pekar på en medvetenhet hos de deltagande lärarna och tydliga metoder när det kommer till hur de rent praktiskt delar in elever i grupper. Resultatet i denna studien pekar också på att arbete i grupp är ett vanligt arbetssätt som anses värdefullt i ämnet idrott och hälsa.

<p>Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att de sociala aktiviteterna präglas av samtal. Samtalen bör vara jämlika, öppna och kontinuerliga för att garantera en lojal nära vänskapsrelation som signalerar trygghet. Uteblivna samtal kan motsvarande tolkas som ett utanförsskap. Samtalets utformning kan i gruppdynamiska situationer användas som ett konkurrensmedel. Samtalet kan även användas för att sanktionera illojalt beteende i syfte att upprätta gruppkänsla.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ”respekt” handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet. Strävan efter kickupplevelser genom våld var också en viktig motivator för våld. Deras sociala nätverk som i huvudsakligen bestod av kamratgänget hade en stor betydelse för anammandet av våldsamma attityder och föreställningar samt för utvecklandet av en överdriven mansroll vilken bidrog till våld. Bruket av alkohol var en del av socialiseringsprocessen i kamratgänget och alkoholintag var vanligt förekommande i samband med våldshandlingar. Problematiska familjeförhållanden bidrog till upplevelse av vanmakt vilken bemästrades med våld. Förslag på vidare forskning är att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom till att killar söker bekräftelse och självförverkligande på destruktivasätt.</p>

Bakgrund: Tanken bakom att arbeta i team är att det skapar mervärde då det möjliggör integrationen av specialiserade egenskaperna hos teamets medlemmar. I detta sammanhang används ofta begreppet synergieffekt. Men ofta föreligger det exceptionella svårigheter att få team att fungera överhuvudtaget. Flesta misslyckanden i teamarbete handlar om dålig gruppdynamik och ineffektivitet. Syfte: Att undersöka gruppdynamiska mönster i integrerade arbetsteam och utforska tänkbara återkommande mönster som skulle antyda att gruppdynamik kan hanteras mer framgångsrikt genom styrning av de faktorer och processer där dessa mönster utvecklas. Genomförande: Det empiriska materialet har samlats genom intervjuer med arbetare och ledare från ishockeylag och förskoleteam, två arbetsområden som skiljer sig i ett flertal avseenden; ramarna och villkoren för skapandet och uppehållandet av teamen, samt deras arbetsprocesser och produkter. Detta i ett försök att fånga in det väsentliga i gruppdynamiken genom att söka efter likheter och väga dem mot skillnaderna i hur man löser sina respektiva svårigheter i teamarbetet. Resultat: Studien tyder på att återkommande gruppdynamiska mönster existerar i integrerade arbetsteam. Identifiering och styrning av de faktorer och processer där dessa mönster utvecklas förbättrar möjligheterna att skapa ett effektivt presterande arbetsteam. / Background: Teamwork is thought to create added value, because it ables the integration of the specialised qualities of its members for a common goal. Often the term synergy effect is used in this context. However, in many cases there are exceptional difficulties to get the teams to work at all. Most failures in teamwork deal with inefficiency and poor group dynamics. Purpose: This study examines group dynamic patterns in highly integrated work teams, and explores possible reoccurring patterns that would suggest that group dynamics could be managed more successfully by monitoring the factors and processes where these patterns arise. Research Process: The empirical material was collected by interviewing people from professional ice hockey and pre-school teams, two areas that seemed to differs in most aspects; the framework and conditions for teamwork, maintenance and work processes. This in a quest for determining the essence of favourable group dynamics by searching for similarities and weighing them with the differences in how they solve their respective issues in working as a team. Results: The study made indicates the existence of reoccurring group dynamic patterns in highly integrated work teams. The identification and monitoring of the factors and processes from where these patterns arise improves the odds for creating a high performing work team.

Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att de sociala aktiviteterna präglas av samtal. Samtalen bör vara jämlika, öppna och kontinuerliga för att garantera en lojal nära vänskapsrelation som signalerar trygghet. Uteblivna samtal kan motsvarande tolkas som ett utanförsskap. Samtalets utformning kan i gruppdynamiska situationer användas som ett konkurrensmedel. Samtalet kan även användas för att sanktionera illojalt beteende i syfte att upprätta gruppkänsla.

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ”respekt” handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet. Strävan efter kickupplevelser genom våld var också en viktig motivator för våld. Deras sociala nätverk som i huvudsakligen bestod av kamratgänget hade en stor betydelse för anammandet av våldsamma attityder och föreställningar samt för utvecklandet av en överdriven mansroll vilken bidrog till våld. Bruket av alkohol var en del av socialiseringsprocessen i kamratgänget och alkoholintag var vanligt förekommande i samband med våldshandlingar. Problematiska familjeförhållanden bidrog till upplevelse av vanmakt vilken bemästrades med våld. Förslag på vidare forskning är att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom till att killar söker bekräftelse och självförverkligande på destruktivasätt.

Syfte med denna uppsats är att kritiskt granska och analysera Irving Janis begrepp groupthink samt bedöma om det är en hållbar teori. De frågeställningar jag valt att behandla är:  Vilken kritik har och kan riktas mot Irving L Janis groupthink teori?  På vilket sätt har groupthink teorin utvecklats sedan uppkomsten? För att besvara frågorna och uppfylla mitt syfte så genomförde jag en litteraturstudie där jag utgick från en kvalitativ ansats. Resultatet visade att sedan Janis myntade begreppet 1972 har kritiken främst riktats mot det bristfälliga stöd teorin fått, dess negativa utformning samt Janis snäva inriktning på när groupthink leder till fiaskon. Utifrån denna kritik och min egna analytiska förmåga kommer jag fram till groupthink teorin inte är att ses som en hållbar teori. Det sätt groupthink teorin utvecklats på är att den gett upphov till flera andra förklaringsmodeller när det gäller beslutsfattande i grupp samt att den verkat som en katalysator för detta område inom smågruppsforskningen. / The purpose of this study is to critically examine Irving Janis groupthink concept and to evaluate if it is a sustainable theory. The issues I have chosen to examine are:  What criticisms have been and can be directed against Irving L Janis Groupthink theory?  How has the groupthink theory evolved since its creation? To answer these questions and to achieve my purpose, a literature review was conducted based upon a qualitative approach. The results showed that since Janis coined the term groupthink in 1972, criticism has mainly focused on the flawed amount of received support for the theory, its negative form, and Janis narrow focus on failures. Based on this critique and my own analytical skills brings me to the conclusion that group think theory is not to be seen as a sustainable theory. The way groupthink theory developed is that it have given rise to several other possible explanations in terms of decision making in groups and that it acted as a catalyst for this area in small-group research.