No description available.

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning. Därför att vi inte kunde se att barngruppen blivit mer sammanhållen. Detta tror vi beror på att vi inte kunde arbeta kontinuerligt med barngruppen.

Syftet med arbetet var att undersöka varför skolledare på en högstadieskola har valt att införa profil i verksamheten. Vi vill med denna studie skapa en bild av vad skolledare, lärare och elever tycker om profil, profilskolor, dess innebörd och verkan, på den valda skolan. Vidare vill vi få ett svar på huruvida profil ger något till den enskilde eleven och i sådant fall, vad den ger. Vi har använt oss av två olika metoder i undersökningen, intervjuer och enkätundersökningar. Resultatet från undersökningen visar att det var skolledare, intresserade lärare och införandet av Lpo 94 som möjliggjorde att skolan kunde profileras. Profilen blev populär och användes som ett konkurrensmedel för att locka till sig elever från områden utanför skolans eget upptagningsområde. Undersökningen visar att de allra flesta upplever profilen som något positivt. De flesta lärare berättar att både motivation hos profileleven och sammanhållningen i profilklasser är mycket hög. När eleverna berättar vad profilen ger, lyfter de fram att det är roligt och att sammanhållningen är god. Andra elever säger istället att en del profilelever kanske lägger mer fokus på profilen än skolarbetet.

Abstrakt Vårdyrket anses som ett av de mest ansträngande yrken där sjukskrivningar förekommer redan i tidig ålder. I dagens senmoderna samhälle är det ett vanligt problem för anställda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som består av flexibilitet och ojämna arbetstider och sitt privatliv. Det är denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den påverkar anställdas välmående inom omsorgen. Det vi särskilt har undersökt är kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ”tvåvägs - process” där två personer utbyter tankar, funderingar och meningar. Enkelt sett så är det ett sätt att föra vidare information från den ena personen till den andra. Undersökningen utgår från följande frågor: Hur är sammanhållningen inom gruppen? Vad är bra eller mindre bra på arbetsplatsen, vad kan förbättras? Vilka förändringar har skett på arbetsplatsen och vad tycker de anställda om det? Hur fungerar ledarskapet och ledningen på arbetsplatsen? Vi har använt oss av kvalitativt fältarbete som består av 10 semi- strukturerade intervjuer samt observationer. Nyckelord: Gruppdynamik, Sammanhållning, Kommunikation, Ledarskap och Flexibilitet.

Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla kamratrelationerna på fritidshemmet genom Lewins cykliska process inom aktionsforskning, samt aktiviteter utifrån Wengers sociala inlärnings teori. Arbetet riktades in på yngrefritids som består av förskoleklassen samt årskurs 1. I nulägesanalysen framgår det att en barngrupp bestämmer på fritidshemmet. Det gör att en del barn har kommit till pedagoger och velat byta skola om inte en förändring sker. Vi utgick därför ifrån tre utgångspunkter som vi ville att barnen skulle utveckla, social kompetens, värdegrund med inriktning på moralisk normpåverkan samt sammanhållning. För att samla in material använde vi oss av barnsamtal, intervju med fritidspedagog samt loggbok. Under de 5 veckor vi var ute i verksamheten kunde vi med hjälp av vårt insamlade material se en utveckling hos barnen, då förskoleklassen och årskurs 1 lekte betydligt mer tillsammans. I studien kan man även se att barnen har en god kunskap om värdegrund och hur man ska bete sig mot sina kompisar, men att de har svårt att använda sin teoretiska kunskap i praktiken.

<p>Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv erhålla djupareförståelse och ökad kunskap kring de processer som finns i smågrupper, hur konflikterpåverkar sammanhållningen och vad det är som gör att en stabil grupp förblir stabil. Studienutgick från ett kvalitativt förhållningssätt med en hermeneutisk ansats. Med ensemistrukturerad intervjuguide utgjordes urvalet av två grupper med fem medlemmar irespektive grupp där hälften är män och hälften kvinnor. Resultatet visar att konflikter inomvänskapsgrupper inte är av ondo och kan vara utvecklande för både gruppen och den enskildeindividen. Den starka sammanhållning grupperna har visar på att konflikter inte är en storfaktor för gruppens välmående. Gruppens sammanhållning symboliseras av den socialaattraktion medlemmarna har gentemot gruppen. Resultatet analyseras utifrån teorier från LarsSvedberg, Arne Maltén, Donelson R. Forsyth, Carl M. Allwood, Michael A. Hogg mfl.</p> / <p>The purpose of this study is that from a social psychological perspektive obtain a deeperunderstanding and a greater knowledge about the processes that exist in small groups, howconflict affect the cohesion and what it is that makes a stable group remain stable. The studywas based on a qualitative research with a hermeneutic approach along with a semistructuredinterview guide. The groups interviewed consisted of two groups with five members in eachgroup where half were men and half women. The results show that conflicts within friendshipgroups is not a bad thing and can be developing for both the group and the individual. Thestrong cohesion the groups got has shown that conflicts are not a major factor for the groupswellbeing. The groups cohesion is symbolized by the social attraction the members havetowards the group. The results are analysed based ont heories from Lars Svedberg, ArneMaltén, Donelson R. Forsyth, Carl M. Allwood, Michael A. Hogg, among others.</p>

<p>För att kunna bedriva undervisning i skolan behövs fungerande klasser, där elever och lärare likt kollegor på en arbetsplats kan arbeta ihop. Eftersom undervisningen till stor del sker kollektivt är det angeläget för lärare att ha kunskap om grupper och grupputveckling. Forskning visar att alla grupper genomgår en utveckling och att vissa grupper behöver hjälp i den processen för att kunna fungera ihop och känna någon form av samhörighet. Som gruppledare i skolan har läraren det yttersta ansvaret för att hjälpa klasserna med detta. Studiens syfte var därför att undersöka hur lärare kan arbeta för en god sammanhållning i sina klasser, samt hur lärare kan se på sin egen roll som gruppledare i processen. För att uppfylla syftet genomfördes en dubbel fallstudie som innefattade observationer och intervjuer. I studien ingick två lärare och två klasser från en gymnasieskola. Observationerna skedde vid två tillfällen då det ordnades teambuilding med klasserna. Intervjuer genomfördes sedan efteråt med de lärare som närvarade vid respektive observationstillfälle. Det var alltså dessa lärares beskrivningar studien utgick ifrån. Resultatet visar att lärarna har genomtänka strategier för att främja en god sammanhållning i sina klasser. De använder sig av många olika sorters gruppstärkande övningar och teambuilding för att stimulera gemenskapen och för att undvika grupperingar i klassen. Sammanhållning handlar till stor del om att det ska finnas ett gott gruppklimat och en form av ”vi-känsla” i klassen. För att kunna utveckla en ”vi-känsla” måste eleverna få möjlighet att lära känna varandra. Läraren måste följaktligen lägga tid till detta i undervisningen. Läraren roll är att fungera som något av vägledare för grupperna under deras utveckling.</p>

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv erhålla djupareförståelse och ökad kunskap kring de processer som finns i smågrupper, hur konflikterpåverkar sammanhållningen och vad det är som gör att en stabil grupp förblir stabil. Studienutgick från ett kvalitativt förhållningssätt med en hermeneutisk ansats. Med ensemistrukturerad intervjuguide utgjordes urvalet av två grupper med fem medlemmar irespektive grupp där hälften är män och hälften kvinnor. Resultatet visar att konflikter inomvänskapsgrupper inte är av ondo och kan vara utvecklande för både gruppen och den enskildeindividen. Den starka sammanhållning grupperna har visar på att konflikter inte är en storfaktor för gruppens välmående. Gruppens sammanhållning symboliseras av den socialaattraktion medlemmarna har gentemot gruppen. Resultatet analyseras utifrån teorier från LarsSvedberg, Arne Maltén, Donelson R. Forsyth, Carl M. Allwood, Michael A. Hogg mfl. / The purpose of this study is that from a social psychological perspektive obtain a deeperunderstanding and a greater knowledge about the processes that exist in small groups, howconflict affect the cohesion and what it is that makes a stable group remain stable. The studywas based on a qualitative research with a hermeneutic approach along with a semistructuredinterview guide. The groups interviewed consisted of two groups with five members in eachgroup where half were men and half women. The results show that conflicts within friendshipgroups is not a bad thing and can be developing for both the group and the individual. Thestrong cohesion the groups got has shown that conflicts are not a major factor for the groupswellbeing. The groups cohesion is symbolized by the social attraction the members havetowards the group. The results are analysed based ont heories from Lars Svedberg, ArneMaltén, Donelson R. Forsyth, Carl M. Allwood, Michael A. Hogg, among others.

För att kunna bedriva undervisning i skolan behövs fungerande klasser, där elever och lärare likt kollegor på en arbetsplats kan arbeta ihop. Eftersom undervisningen till stor del sker kollektivt är det angeläget för lärare att ha kunskap om grupper och grupputveckling. Forskning visar att alla grupper genomgår en utveckling och att vissa grupper behöver hjälp i den processen för att kunna fungera ihop och känna någon form av samhörighet. Som gruppledare i skolan har läraren det yttersta ansvaret för att hjälpa klasserna med detta. Studiens syfte var därför att undersöka hur lärare kan arbeta för en god sammanhållning i sina klasser, samt hur lärare kan se på sin egen roll som gruppledare i processen. För att uppfylla syftet genomfördes en dubbel fallstudie som innefattade observationer och intervjuer. I studien ingick två lärare och två klasser från en gymnasieskola. Observationerna skedde vid två tillfällen då det ordnades teambuilding med klasserna. Intervjuer genomfördes sedan efteråt med de lärare som närvarade vid respektive observationstillfälle. Det var alltså dessa lärares beskrivningar studien utgick ifrån. Resultatet visar att lärarna har genomtänka strategier för att främja en god sammanhållning i sina klasser. De använder sig av många olika sorters gruppstärkande övningar och teambuilding för att stimulera gemenskapen och för att undvika grupperingar i klassen. Sammanhållning handlar till stor del om att det ska finnas ett gott gruppklimat och en form av ”vi-känsla” i klassen. För att kunna utveckla en ”vi-känsla” måste eleverna få möjlighet att lära känna varandra. Läraren måste följaktligen lägga tid till detta i undervisningen. Läraren roll är att fungera som något av vägledare för grupperna under deras utveckling.

Studiens syfte var att med utgångspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan påverka det sociala klimatet i en kör, få en förståelse för hur körledare ser på de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstår. Analysen har gjorts med hjälp av begrepp hämtade från ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som påverkar gruppens sammanhållning. Det finns också faktorer som är kopplade till gruppmedlemmarna själva, som kön och ålder, vilka har inverkan på de inbördes relationerna och stämningen i kören. Slutligen har studien visat på faktorer som är kopplade till gruppen, dess sammansättning av individer samt stämmornas inbördes identiteter och hierarkier. Studien har visat att konflikter förekommer i körarbetet och att körledare hanterar konflikter på olika sätt beroende på typen av konflikter. I studien redogörs för ett antal olika konflikter som körledarna berättat om och hur körledarna hanterat situationerna, kopplat till teorier om konflikter, rollfunktioner och ledarskap.