<p>I organisationer uppstår ofta populära begrepp, eller så kallade moden, som för tillfället anses vara det moderna och naturliga sättet att organisera på. Många företag har idag övergått från att arbeta individuellt till att arbeta i team, då det ofta ger indikation på att medarbetarens prestationer höjs. För att få teamen att fungera väl anses teambuilding viktigt då det, enligt många författare inom ämnet, syftar till att öka ett teams samarbete, effektivitet, arbetsglädje och kvalité. För att få en djupare förståelse för hur team fungerar i praktiken har vi intervjuat fyra företrädare för olika organisationer som alla har en högre position i sin organisation. Även en organisationskonsult, med stor kunskap om team och teambuilding, har intervjuats för att få mer kunskap om ämnet.</p><p>Uppsatsen syfte är att undersöka om litteraturen kring hur team ska utformas stämmer överens med hur olika organisationer utformar team. Vi har därför valt att undersöka hur de olika företrädarna för olika organisationer ser på team och teambuilding, samt om det finns några tänkbara anledningar till deras satsningar.</p><p>Vår studie visar att det finns tydliga likheter mellan litteraturen kring team och teambuilding och respondenternas åsikter. Det går inte att utläsa, varken från litteraturen eller från respondenterna, om teambuilding faktiskt bidrar till ett bättre resultat eller en ökad effektivitet. Alla är dock eniga om att teambuilding får positiva effekter i form av exempelvis ökad arbetsglädje och bättre sammanhållning. Men vad det är för positivt som erhålls av team och teambuildingar har vi svårt att bevisa. En anledning till att team och teambuilding förekommer i organisationer, kan vara att det har blivit ett sorts modebegrepp som ligger ”rätt i tiden”.</p>

I organisationer uppstår ofta populära begrepp, eller så kallade moden, som för tillfället anses vara det moderna och naturliga sättet att organisera på. Många företag har idag övergått från att arbeta individuellt till att arbeta i team, då det ofta ger indikation på att medarbetarens prestationer höjs. För att få teamen att fungera väl anses teambuilding viktigt då det, enligt många författare inom ämnet, syftar till att öka ett teams samarbete, effektivitet, arbetsglädje och kvalité. För att få en djupare förståelse för hur team fungerar i praktiken har vi intervjuat fyra företrädare för olika organisationer som alla har en högre position i sin organisation. Även en organisationskonsult, med stor kunskap om team och teambuilding, har intervjuats för att få mer kunskap om ämnet. Uppsatsen syfte är att undersöka om litteraturen kring hur team ska utformas stämmer överens med hur olika organisationer utformar team. Vi har därför valt att undersöka hur de olika företrädarna för olika organisationer ser på team och teambuilding, samt om det finns några tänkbara anledningar till deras satsningar. Vår studie visar att det finns tydliga likheter mellan litteraturen kring team och teambuilding och respondenternas åsikter. Det går inte att utläsa, varken från litteraturen eller från respondenterna, om teambuilding faktiskt bidrar till ett bättre resultat eller en ökad effektivitet. Alla är dock eniga om att teambuilding får positiva effekter i form av exempelvis ökad arbetsglädje och bättre sammanhållning. Men vad det är för positivt som erhålls av team och teambuildingar har vi svårt att bevisa. En anledning till att team och teambuilding förekommer i organisationer, kan vara att det har blivit ett sorts modebegrepp som ligger ”rätt i tiden”.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur konferensanläggningen, Finnhamns Arkipelag, skulle kunna arbeta med hälsoaktiviteter för sina gäster med framförallt naturen som redskap. - Hur påverkar naturen konferensgästernas hälsa? - Hur arbetar redan hälsonischade konferensanläggningar? - Hur kan naturen användas inom hälsoarbetet på konferensanläggningar? - Vad kan utvecklas på Finnhamns konferensanläggning? Metod: Forskningen är avsedd att kartlägga behov, önskemål, erfarenhet och åsikter kring ämnet och slutsatsen drogs att den kvalitativa metoden, intervjuer, var mest lämpad för att kunna besvara frågeställningarna. Data har samlats in via fyra intervjuer, två ansikte mot ansikte och två via telefon utefter respondentens önskemål. Respondenterna har erfarenhet och kompetens inom området samt arbetar med friskvård eller är konferensansvariga på anläggningarna De jobbar med aktiviteter och hälsa för deras konferensgäster och har alla sett de positiva resultaten av vistelse i naturen. Resultat: Resultaten visar att naturen har återuppbyggande och en rad andra positiva effekter på konferensgäster som har aktiviteter utomhus. De nischade konferensanläggningarna har en mängd aktiviteter och är flexibla utefter önskemål. De menar att gästerna får mer energi och blir mer mottagliga för information efter en aktivitet. Utomhus erbjuds allt från stavgång till hinderbanor och inomhus kan bland annat yoga och massage erbjudas. Finnhamn har många möjligheter att utveckla och nischa sig mot hälsoaktiviter. Finnhamn är omgivet av liknande natur som de redan nischade konferensanläggningarna och kan även se de positiva effekterna av att erbjuda aktiviteter som inte är alltför tidskrävande. Slutsats: Slutsatsen är att stor vikt måste läggas vid att påpeka för företaget som bokar konferens, hur viktigt hälsa och naturvistelse är och hur det påverkar deras medarbetare. Informationen som ges under konferensen kan påverka gästen och leda till kunskap som kan förbättra deras hälsa även i framtiden.

Uppsatsens syfte är att studera hur fem individer, på en specifik arbetsplats, upplever att arbeta tillsammans i ett team samt vilken effekt teambuilding har på relationerna i gruppen. Studien är gjord med en kvalitativ ansats, där intervjuer och observationer har utgjort det inhämtade materialet. Efter att teamet varit iväg på en ”kick-off”, som kan liknas till ett teambuilding event, och tagit del av motivations och inspirations samtal, upplevde respondenterna att de förstärkt teamet och förde dem samman. Denna studie undersöker vad det är som egentligen håller ihop en grupp individer med olika bakgrunder och som till mesta dels spenderar tid tillsammans under arbetstid och på arbetsplats Studien visar att det finns likheter mellan Goffmans teorier om ett teams gemensamma mål samt rollframträdande. Teamet grundar sig i ett beroende av varandra som gör att varje medlem i teamet måste kunna förlita sig på att samtliga i teamet framträder på ett sätt som inte sätter deras trovärdighet i risk. Teamet håller en fasad mot sin publik (omgivningen) som gör att publiken inte har tillgång till teamets hemligheter, såsom exempelvis eventuella svårigheter. Studien visar att teambuilding har en positiv effekt på teamet då ett evenemang, där deltagarna får dela en rolig upplevelse tillsammans, bidrar till att samtliga teammedlemmar får en chans att lära känna varandra bättre och på så sätt förstärks gemenskapen i teamet. Eventet förstärkte även avgörande företroendemekanismer såsom tillit och förväntningar etcetera, som är nödvändiga för att få ett fungerande team.

Analysis of teambuilding and teambuilding activities paintball. Teambuilding functioning in practice, the operation of the company focused on teambuilding. Improve the efficiency of current teambuilding activities and the transition to a different organizational structure. Examples teambuilding.

The aim of this thesis is to find out the situation of use of teambuilding in the chosen organizations and this situation sum up and pertinently recommend possible improvement. Questionnaires are formulated by myself serve to obtain data. Resources to work are answers of employees, for who is teambuilding set, but also for employers, pertinently headquarters. From my diploma thesis, I expect that I find, if teambuilding is efficient in each organization, is correct used and bring results, and also a satisfaction of employees , but also employers.

This diploma thesis focuses on teambuilding and corporate social responsibility. These concepts are used increasingly, however, their meaning may vary significantly in different contexts. The theoretical part of this thesis presents different approaches in understanding these concepts, their historical development and gathered information about linking teambuilding activities with corporate social responsibility. The theoretical part of this thesis is followed by an empirical part in which my own research is being presented. Using a qualitative research strategy the subject of this thesis is analyzed within nineteen semi- structured interviews. Finally the teambuilding activities and their linking to corporate social responsibility in selected sample of organizations are demonstrated.

<p>För att kunna bedriva undervisning i skolan behövs fungerande klasser, där elever och lärare likt kollegor på en arbetsplats kan arbeta ihop. Eftersom undervisningen till stor del sker kollektivt är det angeläget för lärare att ha kunskap om grupper och grupputveckling. Forskning visar att alla grupper genomgår en utveckling och att vissa grupper behöver hjälp i den processen för att kunna fungera ihop och känna någon form av samhörighet. Som gruppledare i skolan har läraren det yttersta ansvaret för att hjälpa klasserna med detta. Studiens syfte var därför att undersöka hur lärare kan arbeta för en god sammanhållning i sina klasser, samt hur lärare kan se på sin egen roll som gruppledare i processen. För att uppfylla syftet genomfördes en dubbel fallstudie som innefattade observationer och intervjuer. I studien ingick två lärare och två klasser från en gymnasieskola. Observationerna skedde vid två tillfällen då det ordnades teambuilding med klasserna. Intervjuer genomfördes sedan efteråt med de lärare som närvarade vid respektive observationstillfälle. Det var alltså dessa lärares beskrivningar studien utgick ifrån. Resultatet visar att lärarna har genomtänka strategier för att främja en god sammanhållning i sina klasser. De använder sig av många olika sorters gruppstärkande övningar och teambuilding för att stimulera gemenskapen och för att undvika grupperingar i klassen. Sammanhållning handlar till stor del om att det ska finnas ett gott gruppklimat och en form av ”vi-känsla” i klassen. För att kunna utveckla en ”vi-känsla” måste eleverna få möjlighet att lära känna varandra. Läraren måste följaktligen lägga tid till detta i undervisningen. Läraren roll är att fungera som något av vägledare för grupperna under deras utveckling.</p>

För att kunna bedriva undervisning i skolan behövs fungerande klasser, där elever och lärare likt kollegor på en arbetsplats kan arbeta ihop. Eftersom undervisningen till stor del sker kollektivt är det angeläget för lärare att ha kunskap om grupper och grupputveckling. Forskning visar att alla grupper genomgår en utveckling och att vissa grupper behöver hjälp i den processen för att kunna fungera ihop och känna någon form av samhörighet. Som gruppledare i skolan har läraren det yttersta ansvaret för att hjälpa klasserna med detta. Studiens syfte var därför att undersöka hur lärare kan arbeta för en god sammanhållning i sina klasser, samt hur lärare kan se på sin egen roll som gruppledare i processen. För att uppfylla syftet genomfördes en dubbel fallstudie som innefattade observationer och intervjuer. I studien ingick två lärare och två klasser från en gymnasieskola. Observationerna skedde vid två tillfällen då det ordnades teambuilding med klasserna. Intervjuer genomfördes sedan efteråt med de lärare som närvarade vid respektive observationstillfälle. Det var alltså dessa lärares beskrivningar studien utgick ifrån. Resultatet visar att lärarna har genomtänka strategier för att främja en god sammanhållning i sina klasser. De använder sig av många olika sorters gruppstärkande övningar och teambuilding för att stimulera gemenskapen och för att undvika grupperingar i klassen. Sammanhållning handlar till stor del om att det ska finnas ett gott gruppklimat och en form av ”vi-känsla” i klassen. För att kunna utveckla en ”vi-känsla” måste eleverna få möjlighet att lära känna varandra. Läraren måste följaktligen lägga tid till detta i undervisningen. Läraren roll är att fungera som något av vägledare för grupperna under deras utveckling.

Práce hodnotí procesy vlastních podnikatelských aktivit v oblasti Outdoor Training. Úvodní čast obecně seznamuje čtenáře s podnikatelským prostředím v ČR a poté se zaměřuje na obor zážitkové pedagogiky. Druhá čast konkretizuje specifický interní podnikatelský plán a hodnotí jeho části a charakterizuje přístupy.