Utifrån observation och intervjuer upplever vi att läraryrket är ett utsatt yrke präglat av stress och har en hög arbetsbelastning med ständiga förändringar. Utifrån empiriskt material och intervjuer uppfattar vi att lärarna ligger i en högre riskzon än snittet för att bli sjukskrivna med stressrelaterade sjukdomar. Vårt fokus under studien har varit att undersöka hur skolan arbetar med de befintliga styrdokumenten för att skapa en gynnsam arbetsmiljö för lärarnas hälsa och motivation. Vi har även studerat närmare hur arbetsbelastningen förändrats över tid och hur dokumentations förändringarna medfört mer arbete för den enskilde lärarens i vardagen. För att undersöka detta har vi valt en kvalitativ studie utformad som en fallstudie där vår data består av en observation vid en arbetsplatsträff, sex stycken intervjuer med utbildade lärare och en enkät som nyligen är utförd på skolan vilket blir vår sekundärdata då vi inte själv konstruerat enkäten. Valet av skola är baserat utifrån skolinspektionens ranking av skolkommuner i Sverige, där denna kommun påvisat förbättrat resultat under tre års tid och som har en placering i mitten av rankingen. Sekundärdata utgjorde grunden för vilka frågor vi skulle lyfta i intervjuerna för att få en djupare bild av situationen inom läraryrket. Det som framkommit under studien är en väldigt tydlig bild av att kollegor och arbetsmiljö är den motiverande faktorn och att styrdokumenten, i detta fall skollagen och läroplanen är mer av stöd för läraren att arbeta utifrån. Dessa styrdokument ställer även krav på viss kreativitet hos den enskilde läraren som sedan själv får ”återuppfinna hjulet” för att lösa de problem som uppkommer i det vardagliga arbetet. / We find that the teaching profession is an exposed occupation characterized by stress and has a high workload with constant changes. The teachers are therefore in a higher risk zone than the average rate of sick leave with stress-related illnesses. Our focus during the study has been to investigate how the school works with existing governing documents to create a favorable working environment for the teachers' health and motivation. We have also looked at how workloads have changed over time and how all the documentation that the change has brought has influenced the individual teacher's work in everyday life. To investigate this, we have chosen a qualitative study designed as a case study where our data consists of an observation at a workplace meeting, six interviews with educated teachers and a survey recently completed at school, which becomes our secondary data when we did not construct the survey themselves. The choice of school is based on the school inspectorate's ranking of school municipalities in Sweden, where this municipality demonstrated improved results for three years and has a placement in the middle of the rankings. Secondary data formed the basis for which questions we would raise in the interviews in order to get a deeper picture of the situation in the teaching profession. What has been found in the study is a very clear picture that colleagues and the working environment are the motivating factor, and that the governing documents in this case and the curriculum are more of a support for the teacher to lean against. These guiding documents also require some creativity from the individual teacher who then "reinvents the wheel" to solve the problems that arise in everyday work.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring slöjdlärarens undervisningsstrategier i ämnet slöjd, för att möta upp elevers intresse eller ointresse och främja lusten att lära. Frågeställningarna i studien är: Vilka strategier använder sig slöjdläraren av för att väcka elevernas intresse i undervisningen, hur tolkar och omsätter slöjdläraren elevernas gensvar under en lektion, hur verkar slöjdläraren för att utveckla elevens uthållighet under arbetsprocessen? I studien deltar tre slöjdlärare. Via ljudinspelade observationer och intervjumetod; stimulated recall, reflekterar läraren över ett specifikt undervisningstillfälle. I studien har de ramfaktorteoretiska- och skoldidaktiska modellerna fungerat som stöd och analysverktyg. Resultatet visar att relationsskapande är en grund för användandet av övriga undervisningsstrategier. Tre ramfaktorer framträder; gruppsammansättning, anpassning i undervisning och tid. Slöjdläraren strävar efter ett öppet, tillåtande klimat i slöjdundervisningen där elever vågar att misslyckas och lär sig bli uthålliga.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka didaktiska strategier en lärare använder sig av i ensembleundervisning på gymnasiets estetiska program, med främst fokus på arbetet med sångare. Forskningsfrågorna som lade grund för studien var: Hur inkluderar lärare sångare i ensemblen? Vilka utmaningar upplever lärare med att undervisa sångare i ensemble? Skiljer sig arbetet med sångare jämfört med ensemblens resterande instrumentalister? Med observation av tre ensemblelektioner och kvalitativa intervjuer med tre verksamma ensemblelärare som metod fick jag resultatet från att ha sett lärarnas arbetssätt och hört deras tankar och upplevelser. Resultatet visar att lärarna till viss del ser på sångare som ett annorlunda instrument och att sångare har en annan typ av roll i ensemblen i jämförelse med de andra instrumentalisterna. Lärarna upplever en del utmaningar med att undervisa sångare på grund av att sång är ett instrument som sitter inuti kroppen och är unikt för varje person, det är inget en person varken kan gömma sig bakom eller gå iväg från. Resultatet visar att lärarens arbete med att skapa trygga grupper tillsammans med eleverna är nödvändigt för gruppens musikaliska och konstnärliga utveckling.

Distansarbete är ett arbetssätt som har blivit ett vanligare inslag i arbetslivet för många arbetstagare. Det skapar en ny arbetsmiljö där två tidigare skilda miljöer ska samverka och interagera med varandra. Detta ställer krav på arbetstagare att de ska prestera och leverera efter arbetsgivarens mål och krav trots att arbetet utförs på distans. Coronapandemin har inneburit en annorlunda vardag för arbetstagare i både arbetslivet och privatlivet och de arbetstagare som har möjlighet ska utföra sitt arbete hemifrån. Den här studien syftar därför till att undersöka hur distansarbete upplevs påverka balansen mellan privatliv och arbetsliv samt hur det upplevs påverka gruppdynamiken i en arbetsgrupp som normalt sett arbetar i en kontorsmiljö. Genom tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare som har arbetat hemifrån sedan mars 2020 har data samlats in. Resultatet visar att distansarbete som arbetssätt har många fördelar genom minskad stress i vardagen beroende på minskade transporttider och ökad flexibilitet i arbetet. Distansarbete skapar däremot utmaningar i kommunikationen med kollegor genom minskade informella och spontana samtal. Distansarbete kan därför sägas underlätta både privatlivet och arbetslivet för de arbetstagare som genom tydliga gränser och rutiner lyckas särskilja de två miljöerna och ha en god struktur i kommunikationen med sina kollegor. / Working remotely has become a more common feature in today’s work life for many employees. It creates a new work environment where employees work life interacts with daily life in a different way. Working remotely requires that employees deliver and produce at the same level as they did when they were working in an office environment. The corona pandemic has caused a different everyday life of many employees around the world. Employees who can, should work from home. This study aims to detect how working remotely is perceived to affect the work – life balance and how it is perceived to affect the group dynamics in a working group who normally is working in an office environment. Data was collected through ten qualitative semi structured interviews with employees who have been working from home since March 2020. The result shows that working remotely causes less perceived stress in both work life and private life compared to working in an office environment. It demands, however, that the employees have a structured way of working and the communication with colleagues will suffer from the missing spontaneous and informal conversations. However, working remotely can simplify work and private life for employees who can successfully separate between the two environments by having good structure and seamless communication with their colleagues.

No description available.

No description available.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur metoden Aggression Replacement Training (ART) används i arbetet med ungdomar. I ART tränas den unge i att förändra sitt aggressiva beteende och sina värderingar och ersätta dessa med positiva tankar och handlingar. Metoden är multimodal vilket innebär att den kombinerar olika delar i en och samma metod för att genom strukturerade övningar komma fram till bäst resultat. I vår undersökning har vi gjort fem kvalitativa intervjuer som vi sedan har jämfört med varandra och tidigare forskning. Vi fann att killar var överrepresenterade på ART träningen, att killar tenderar vara mer aggressiva och utåtagerande än tjejer. För övrigt användes metoden på samma sätt oavsett om det var killar eller tjejer i gruppen. Dock menar en av våra informanter att han ser att trenden håller på att förändras och att fler tjejer är utåtagerande än tidigare. Teorin och våra informanter visar att ett hållbart resultat av ART främst uppnås genom användning av alla tre komponenterna: socialfärdighetsträning, ilskekontroll samt moralträning. Forskning visar också på att det aggressiva beteendet är grundlagt i hemmet och att detta går att förändras genom träning och positiv förstärkning. Slutligen är det viktigt med ett nätverk och den unges motivation för att lyckas förändra sitt beteende.

Syftet med denna studie var att undersöka om eleverna känner sig trygga i skolan och i klassrummet. Enkäten formulerades utifrån påståenden om huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, i klassrummet och på rasten.Vi valde en kvantitativ metod i form av två enkäter med 44 påståenden och fyra färdiga svarsalternativ. Enkäten utfördes av 85 elever och fyra lärare i skolår sex på två skolor från olika områden i staden. Insamlade data bearbetades både kvantitativt och kvalitativt och vi gjorde jämförelser mellan skolor, kön och klasser, men studerade även skillnader och likheter mellan lärarens och elevernas svar. Studien visade att en klar majoritet av eleverna känner sig trygga både i klassen, i skolan och på rasten. Vi såg en markant skillnad mellan de båda skolorna och i en av klasserna skiljde sig lärarens uppfattning från elevernas på flera punkter. Vårt resultat visar på att läraren är viktig för elevens känsla av trygghet och att det är väl värt att satsa på att bygga upp en relation med sina elever. Vad gäller flickors och pojkars olika uppfattning konstaterade vi att flickorna inte känner sig sedda i samma utsträckning som pojkarna, samt att jämställdheten är betydligt högre på den centralt belägna skolan. Vi såg ett tydligt samband mellan trygghet och trivsel och konstaterade även att eleverna är bättre på att stärka varandras självförtroende än varandras självkänsla. Eleverna verkar däremot inte vara medvetna om vad de arbetar med på lektionerna som tränar social och emotionell kompetens.

Hur spelare interagerar med varandra inom digitala spel och brädspel är ett område inom spelforskning som endast är ytligt utforskat. Denna studie tar inspiration från studien av Zhang, Liu, och Shi (2012) och undersöker hur sociala relationer i form av bekantskap påverkar en grupps interaktioner inom ett brädspel. Studien genomfördes med hjälp av ett, för studien designat, brädspel som spelades av fyra personer åt gången. Som datainsamlingsmetoder användes observationer, enkäter och intervjuer. Deltagare rekryterades huvudsakligen via chattforum för tre separata tester som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Sedan utfördes en korrelationsanalys på den insamlade datan. De slutsatser som drogs var att en del spelare i de tre grupper som undersöktes interagerade mer med spelare de kände sedan tidigare. Denna trend var dock liten, och gällde inte för alla spelare. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Detta arbete undersöker kommunikation och gruppdynamik inom spel. Syftet är att kunna få en bild av hur dessa påverkar spelupplevelsen. Kommunikation har i tidigare forskning visat sig ha påverkan på spelares prestation i grupper. Det finns relativt lite tidigare forskning kring gruppdynamik och hur det relaterar till kommunikation och prestation inom spel, däremot finns det en hel del om roller inom grupper och spel. Därför undersöks roller och hur olika roller påverkar gruppdynamiken. För att undersöka detta utförs fyra experiment. Fyra deltagare får spela tillsammans under en viss tid, så att man tydligt kan observera vilka roller som uppstår och senare analysera hur dessa påverkar resultaten och kommunikationen. Vi såg ett samband mellan kommunikation och gruppdynamik och hur det påverkade spelarnas prestation. Vidare har vi redovisat olika roller som dök upp och vad de önskar sig av ett spel. / This paper explores communication and group dynamics in digital gaming. The purpose of doing this is to establish if there is a correlation between these and the player´s ultimate experience. Past research has shown that communication has a direct influence on the player´s performance, while in a group setting. There is relatively limited amounts of research into group dynamics and how it relates to communication and performance in games. However there is a vast amount of research that relates to roles within a multiplayer setting. Therefor experiments were performed to observe various roles and what impact they had upon the dynamic of the each group. Each group consisted of four candidates that were asked to play a game. During play they were observed and recorded for further analysis in regards to their performance, communication and ultimately what roles they all filled. We saw a connection between communication and group-dynamics and how it affected the player’s performance. Furthermore, we have presented the different roles that appeared and what they want from a game.