Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som skapar motivation hos ungdomar till att vara fortsatt aktiva i en fotbollsförening.  En kvalitativ metod i form av intervjuer valdes och fyra fotbollsspelare i åldrarna 19–20 år intervjuades. Syftet och frågeställningarna formade intervjufrågorna, och svaren analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i tre kategorier: ”Gemenskap och tillhörighet” som består av subkategorierna grupptillhörighet i laget och klimatet i laget, och vidare av ”Klubbens resurser” som består av subkategorierna tränarens kompetens och erfarenhet och tillgång till material som behövs samt av ”Yttre faktorer” med tillhörande subkategorierna fysisk form och familjestöd och kompisstöd. Respondenterna upplevde att grupptillhörigheten och klimatet i laget var det absolut viktigaste för att hålla sig motiverad till att fortsätta spela fotboll. Även tränarens kunnighet och erfarenheter var faktorer som påverkade respondenternas motivation mycket. Punkter som också togs upp men inte ansågs lika viktiga var de yttre faktorerna som familjestödet och kompisstödet, och att hålla fysisk form. Familje- och kompisstödet ansågs viktigt för att respondenterna skulle känna sig duktiga, sedda och behövda av familjemedlemmar, kompisar och lagkamrater. Att hålla den fysiska formen nämndes då respondenterna känner att de genom att träna fotboll får bättre kondition och styrka.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram hur pedagoger i förskolan förhåller sig till en verksamhet med vad de anser vara en stor barngrupp. Vi har genomfört en kvantitativ studie med hjälp av en enkät. Enkäten var riktad till verksamma pedagoger i förskolan. En del av studien, byggd på 50 enkäter, visade på att de flesta pedagogerna hade starka känslor kring barngruppsstorleken och hur den påverkade dem själva och förskolans verksamhet. Studien gav oss en tydlig bild av att pedagogernas upplevelse av bristande måluppfyllelse krockar med barnens rättigheter i förskolan. En del av våra slutsatser är att politiker, pedagoger och föräldrar tillsammans måste kräva att barnen ska få den trygga miljö de har rätt till i förskolan och att förskolepersonalen ska få de förutsättningar som behövs för att kunna genomföra sitt uppdrag.

I vår studie har vi fått tillträde till en industriell verksamhet och kunnat följa dess inledande fas för ett uppstartat förändringsarbete. Organisatorisk utveckling har sedan decennier tillbaka kommit att bli ett alltmer omtalat modeord, där förändringar sker oavkortat för att svara upp till en effektivisering som har betydelse för företagens överlevnad.Vårt syfte med studien var att skapa en djupare förståelse för hur en omorganisation påverkar den enskilda verksamheten och få en inblick i hur en förändring utifrån ledningens sida motiveras och hur den tas emot bland medarbetarna. Vidare ville vi genom förståelsen för vad som sker emellan dessa två stadier försöka utröna vilka förutsättningar som behövs för attframgångsrikt kunna implementera ett förändringsarbete.Dessa frågeställningar fick vi besvarade genom kvalitativa intervjuer som utfördes medmedarbetare på flera hierarkiska nivåer i organisationen. Våra övergripande teorier som har stöttat vår empiriska insamling har haft såväl medarbetarnas som ledningens perspektiv. Teorier som legat till grund för analysen av medarbetarnas uppfattningar kom att innefatta gruppdynamikens betydelse och personliga drivkrafter i arbetet. Dessa teorier kunde väl knytas an med våra resultat då majoriteten av medarbetare uppfattade att förändringen medfördenegativa konsekvenser för deras positiva inställning att vilja fortsätta prestera på topp. Detta genom uttryckta känslor om att gruppens tidigare goda sammanhållning skulle tendera att uppluckras. Värdefulla riktlinjer för ledningen att tillgå för att i den fortsatta förändringsprocessen reducera det motstånd som förändringen hos medarbetarna väckt kunde vi finna i Kurt Lewins och John. P. Kotters förändringsteorier. Teorierna kom i anknytning till vårt resultat att ge vägledande förbättringsmetoder som berörde nyckelbegrepp som kommunikation,delaktighet, och förbättrad insyn i medarbetarnas sociala verklighet. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p><p> </p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>Denna uppsats handlar om körer och körorganisation och har som syfte att ge en fördjupad förståelse för körers organisering och körledares yrkesroll. Detta görs genom att studera fyra aspekter av körarbetet nämligen organisering, repertoar, ledarskap och marknadsföring. Frågeställningen som ska besvaras är:</p><p>Hur ser körledningens arbete ut med att teoretiskt lägga grunden för en konsert?</p><p>Inledningsvis förklaras den körteoretiska grund (Uggla, 1979, Lundgren, 1999) på vilken uppsatsen vilar. Deras ställningstaganden förstärks och styrks genom att koppla dem till organisations-, beteende-, marknadskommunikations- och ledarskapsforskning.</p><p>I undersökningen har det genomförts kvalitativa intervjuer med sju körledare varav tre kommer från kyrklig körverksamhet och fyra kommer från verksamhet inom fristående körer. Intervjuerna har förts i löst strukturerade samtal och dokumenterats genom ljudupptagning.</p><p>De resultat som har framkommit är att körer som arbetar med större projekt tenderar att ha en stark styrelse med exekutiva arbetsgrupper medan körer som arbetar i mindre projekt samt kyrkans körer ofta drivs av en ensam körledare som möjligtvis har stöd från en rådgivande styrelse som främst har ansvar för koristernas trivsel.</p><p>Körledarna tenderar att ha väldigt fria händer vid val av repertoar. Dock har ibland styrelsen en hand med i spelet genom att fastställa övergripande mål. Vid konserter är det viktigt att körledaren genom disponering av verk ger den en dynamik med tydliga höjd och lågpunkter för att behålla åhörarnas intresse.</p><p>Körledarnas syn på sin egen roll är att de har ansvar för repertoar, repetition och konserter samtidigt som de måste inspirera sina korister socialt och konstnärligt och verka för en god sammanhållning i kören.</p><p>Körernas nyrekrytering sker oftast genom kontakt- eller ryktesvägen medan marknadsföringen inför konserter primärt sker genom affischering, flygblad och annonser.</p></p>

<p>Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan arbeta för att skapa ett gott socialt samarbetsklimat i klassrummet. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad som menas med en grupp. Vidare tas de delar upp som ingår i begreppet gruppdynamik. I litteraturgenomgången går också att läsa om gruppen i en skolkontext. Den kunskap som lärare besitterundersöks dels genom teoetiska studier, men framför allt genom intervjuer med fyra olika lärare. Jag har även låtit elever till dessa lärare besvara en enkät om trivseln i klassen. Genom dessa studier framkommer bland annat att den lilla gruppen är viktig för oss människor. En liten grupp som fungerar väl påverkar vår livskvalitet på ett positivt sätt och blir till en kraftkälla för individen. I och med det har skolklassen stor betydelse för den enskilde individens trygghet och utveckling. Resulatet visar vidare att det är viktigt att lärare är medvetna om hur roller, relationer, regler och normer byggs upp i klassen och hur de påverkar eleverna. Det är också viktigt att se till hur ledarskap, makt och kommunikation fungerar samt att se till både gruppens mål och elevernas individuella mål. Det är vidare viktigt att regelbundet arbeta med olika aktiviteter för att stärka klassens"vi-anda". Detta kan göras genom olika former av samtal mellan eleverna såsom kompissamtal och klassråd. Övningar av olika slag, till exempel drama- och värderingsövningar, är också bra att arbeta med. Samtalen och övningarna ska fortgå under hela läsåret. Den sociala miljön för eleverna ska vara sådan att de upplever gemenskap och vänskap. Eleverna behöver känna trygghet för att få glädje och lust till att lära. Det är läraren som har ansvar för hur det sociala klimatet i klassrummet byggs upp och utvecklas. Läraren måste i det dagliga arbetet reflektera över dessa frågor.</p>

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan arbeta för att skapa ett gott socialt samarbetsklimat i klassrummet. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad som menas med en grupp. Vidare tas de delar upp som ingår i begreppet gruppdynamik. I litteraturgenomgången går också att läsa om gruppen i en skolkontext. Den kunskap som lärare besitterundersöks dels genom teoetiska studier, men framför allt genom intervjuer med fyra olika lärare. Jag har även låtit elever till dessa lärare besvara en enkät om trivseln i klassen. Genom dessa studier framkommer bland annat att den lilla gruppen är viktig för oss människor. En liten grupp som fungerar väl påverkar vår livskvalitet på ett positivt sätt och blir till en kraftkälla för individen. I och med det har skolklassen stor betydelse för den enskilde individens trygghet och utveckling. Resulatet visar vidare att det är viktigt att lärare är medvetna om hur roller, relationer, regler och normer byggs upp i klassen och hur de påverkar eleverna. Det är också viktigt att se till hur ledarskap, makt och kommunikation fungerar samt att se till både gruppens mål och elevernas individuella mål. Det är vidare viktigt att regelbundet arbeta med olika aktiviteter för att stärka klassens"vi-anda". Detta kan göras genom olika former av samtal mellan eleverna såsom kompissamtal och klassråd. Övningar av olika slag, till exempel drama- och värderingsövningar, är också bra att arbeta med. Samtalen och övningarna ska fortgå under hela läsåret. Den sociala miljön för eleverna ska vara sådan att de upplever gemenskap och vänskap. Eleverna behöver känna trygghet för att få glädje och lust till att lära. Det är läraren som har ansvar för hur det sociala klimatet i klassrummet byggs upp och utvecklas. Läraren måste i det dagliga arbetet reflektera över dessa frågor.

I den här uppsatsen förses läsaren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team bestående av Generation Z. Vi fokuserar på dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur följande perspektiv; förtroende, ömsesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifrån vår litteraturgenomgång formulerar vi två hypoteser; 1) att nationella kulturer håller på att förändras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera längre, vilka vi undersöker genom en kvantitativ enkät som skickats ut till studenter från hela världen. Vårt resultat visar på att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa områden, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande är närvarande när det kommer till förtroende och ömsesidigt beroende. Dessutom upplevs kulturskillnader fortfarande existera, även om det är svårt att peka på hur dessa skillnader uttrycker sig.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om körer och körorganisation och har som syfte att ge en fördjupad förståelse för körers organisering och körledares yrkesroll. Detta görs genom att studera fyra aspekter av körarbetet nämligen organisering, repertoar, ledarskap och marknadsföring. Frågeställningen som ska besvaras är: Hur ser körledningens arbete ut med att teoretiskt lägga grunden för en konsert? Inledningsvis förklaras den körteoretiska grund (Uggla, 1979, Lundgren, 1999) på vilken uppsatsen vilar. Deras ställningstaganden förstärks och styrks genom att koppla dem till organisations-, beteende-, marknadskommunikations- och ledarskapsforskning. I undersökningen har det genomförts kvalitativa intervjuer med sju körledare varav tre kommer från kyrklig körverksamhet och fyra kommer från verksamhet inom fristående körer. Intervjuerna har förts i löst strukturerade samtal och dokumenterats genom ljudupptagning. De resultat som har framkommit är att körer som arbetar med större projekt tenderar att ha en stark styrelse med exekutiva arbetsgrupper medan körer som arbetar i mindre projekt samt kyrkans körer ofta drivs av en ensam körledare som möjligtvis har stöd från en rådgivande styrelse som främst har ansvar för koristernas trivsel. Körledarna tenderar att ha väldigt fria händer vid val av repertoar. Dock har ibland styrelsen en hand med i spelet genom att fastställa övergripande mål. Vid konserter är det viktigt att körledaren genom disponering av verk ger den en dynamik med tydliga höjd och lågpunkter för att behålla åhörarnas intresse. Körledarnas syn på sin egen roll är att de har ansvar för repertoar, repetition och konserter samtidigt som de måste inspirera sina korister socialt och konstnärligt och verka för en god sammanhållning i kören. Körernas nyrekrytering sker oftast genom kontakt- eller ryktesvägen medan marknadsföringen inför konserter primärt sker genom affischering, flygblad och annonser.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån fotbollsdomares redogörelser beskriva interaktionen som sker inom ett domarteam. Urvalet bestod av tre fotbollsdomare och fem assisterande fotbollsdomare i två stycken Division 2-serier, herrar i Sverige, 2010. Det har sedan tidigare saknats teoretisk kunskap om fotbollsdomarnas interaktion. Denna studie vill därför uppmärksamma allmänheten om ett möjligt svar angående hur den verkar inom ett domarteam. Studiens datainsamling genomfördes via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av tre fokusgruppsintervjuer. Resultatet efter dessa fokusgruppsintervjuer visar att fotbollsdomarnas interaktion är märkbart styrd av den hierarkiska strukturen inom ett domarteam. Domarteamet bör även samarbeta genom att förstärka kollegornas domslut under matchen, trots att medlemmar inom domarteamet kan ha avvikande uppfattningar angående den specifika situationen. Det har även betydelse för interaktionen att fotbollsdomarna och de assisterande fotbollsdomarna agerar utefter sina tillsatta roller inom domarteamet. En rekommendation för denna studie är att den skulle kunna appliceras i två olika sammanhang, dels för domare inom idrottsliga kontexter, men den kan även vara användbar inom andra sammanhang där likartade grupper utanför den idrottsliga arenan interagerar för att genomföra en gemensam uppgift.