Syftet med föreliggande studie är att utifrån fotbollsdomares redogörelser beskriva interaktionen som sker inom ett domarteam. Urvalet bestod av tre fotbollsdomare och fem assisterande fotbollsdomare i två stycken Division 2-serier, herrar i Sverige, 2010. Det har sedan tidigare saknats teoretisk kunskap om fotbollsdomarnas interaktion. Denna studie vill därför uppmärksamma allmänheten om ett möjligt svar angående hur den verkar inom ett domarteam. Studiens datainsamling genomfördes via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av tre fokusgruppsintervjuer. Resultatet efter dessa fokusgruppsintervjuer visar att fotbollsdomarnas interaktion är märkbart styrd av den hierarkiska strukturen inom ett domarteam. Domarteamet bör även samarbeta genom att förstärka kollegornas domslut under matchen, trots att medlemmar inom domarteamet kan ha avvikande uppfattningar angående den specifika situationen. Det har även betydelse för interaktionen att fotbollsdomarna och de assisterande fotbollsdomarna agerar utefter sina tillsatta roller inom domarteamet. En rekommendation för denna studie är att den skulle kunna appliceras i två olika sammanhang, dels för domare inom idrottsliga kontexter, men den kan även vara användbar inom andra sammanhang där likartade grupper utanför den idrottsliga arenan interagerar för att genomföra en gemensam uppgift.

Syftet med denna studie är att undersöka huvuddomarnas strategier och roller i utövandet av domarskap på fotbollsmatcher i förhållande till varandra och till spelarna, med särskild fokus på hur de uppträder och agerar i matchsituationer. Studien har utförts genom en etnografisk metodansats med tio icke-deltagande observationer och lika många intervjuer av fotbollsdomare i vår strävan att besvara studiens frågeställningar. Som teoretiska utgångspunkter har vi använt oss av Goffman dramaturgiska perspektiv samt Charons syn på social interaktion, rollövertagande och ritualer. Dramaturgin hos fotbollsdomare har inte studerats tidigare, och med denna studie vill vi därmed tillföra en dramaturgisk synvinkel på hur fotbollsdomare utövar sin yrkesroll. Studiens resultat visar att verbal samt ickeverbal kommunikation förekom främst under fotbollsmatchens gång samt att domarna hamnade i konflikter på fotbollsplan vilket bidrog till att de valde att ta på sig olika roller för att lösa dessa konflikter. Studiens resultat visar även att fotbollsdomarna använder sig av ritualer i sina förberedelser inför och under fotbollsmatch.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar kvinnliga fotbollsdomare till fortsattdömning, vilka situationer som resulterar i stress samt hur de upplever att de hanterar dessasituationer. För att undersöka syftet användes frågeställningarna: Vilka är de huvudsakligamotivationsfaktorerna till att kvinnliga fotbollsdomare fortsätter att döma? Vilka situationerupplever de som stressfulla? Hur hanterar kvinnliga fotbollsdomare stressfulla situationer?Totalt deltog tio kvinnor från södra och västra Sverige som alla har dömt fotboll i minst tresäsonger, medelåldern var 21,1 år (SD= 3,62) och domarna dömde från distrikt till elitnivå.En semi-strukturerad intervjuguide med tre fastställda teman (motivation, stress och coping)användes. Resultatet visade på att domarna besitter en hög inre motivation då de tycker attdömningen är rolig. Yttre motivation i form utav bekräftelse och pengar var även viktiga. Ettantal situationer kan upplevas som stressfulla, bland annat var olika matchsituationeråterkommande faktorer. För att hantera stressfulla situationer används emotions- ochproblemfokuserad coping. Socialt stöd och personliga egenskaper (exempelvis lugn) varockså att föredra. Resultatet tolkades utifrån två teoretiska ramverk (Självbestämmande teorinoch Transaktionsmodellen om stress och coping). Studiens huvudsakliga fynd indikerade attfotbollsdomarna upplever att dömningen är rolig och att stressfulla situationer somförekommer kan hanteras. / The purpose of the study was to examine what motivates female soccer referees to continuerefereeing, which situations result in stress and how they perceive that they handle thesesituations. The following research questions were used: What are the main motivationalfactors for female soccer referees to continue refereeing? Which situations are experienced asstressful? How do female soccer referees handle stressful situations? A total of ten femalereferees from Southern and Western Sweden participated, all of them active soccer refereesfor at least three seasons. The average age was 21.1 years (SD = 3.62) and they were ondistrict-, regional- or elite level. A semi-structured interview guide with three pre-identifiedthemes (motivation, stress and coping) were used. The result showed that referees possess ahigh internal motivation when they feel refereeing is fun. External motivation such asconfirmation and money was also important. Several situations could be perceived asstressful, game situations were recurrent incidents. Emotion- and problem focused coping wasused to handle stressful situations. Social support and personal characteristics (e.g. calmness)was also appreciated. The result was interpreted using two theoretical frameworks (Selfdeterminationtheory and Transactional model of stress and coping). The conclusion from thestudy is that soccer referees consider refereeing fun and that they can handle the stressfulsituations that occur.

Background: Football is a sport defined by men for men. The number of performers is higher, men have better benefits and they get more attention than women. Additionally, the football referees are represented by men as well. In the current situation, there are 139 referees in football placed in Västerbotten. 18 are women and 121 are men, which means that women only represent 13 % of the referees in the county. Purpose: The purpose of this study was to examine which factors that contribute the fact that female football referees are few. Following research questions were stated: why do female referees quit? What obstacles and abilities do female referees face in their profession?What do they believe needs to be done to change the conditions in Swedish football to encourage women to become referees? Method: To conduct this study, a qualitative method of semi-structured interviews has been done. Six active and two non-active referees from Västerbotten and Västernorrland participated in this study. Result: The result indicated that female quit judging due to several reasons. For example, lack of support, insults and disrespectful treatment. Norms and perceptions about the woman make it hard for them to get respect and belief. Women also have to face sexual harassment. The respondents believe that right type of recruitment, specific female coaches, education for women and better support are solutions to attract more women to the profession.

Bakgrund Fotboll är Sveriges populäraste sport och har över en halv miljon utövare. Det står för en tredjedel av hela den svenska idrottsrörelsen. Med ett stort antal aktiva fotbollsspelare behövs även domare. Domare har inte alltid varit en självklar del av spelet utan introducerades först när fotbollen professionaliserades. Likt fotbollsspelare, drabbas även fotbollsdomare av skador.  Syfte Syftet med studien var att undersöka skadepanorama hos fotbollsdomare. Metod  Studien genomfördes genom en retrospektiv enkätundersökning med 265 (N=265) fotbollsdomare. Resultat Totalt deltog 265 domare varav 214 män och 51 kvinnor. Totalt rapporterade 103 av 265 domare att de drabbats av skador (68 män och 23 kvinnor). Domarna drabbades främst av överbelastningsskador (80 domare) men akuta skador rapporterades också av 20 domare. Smygande debut var den vanligaste skademekanismen men muskelsträckning och muskelbristning rapporterades också. Domare drabbades främst av skador i nedre extremitet såsom hamstrings, vader, knän. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan typ av skador i förhållande till nivån som domaren dömer. Både domare och assisterande domare drabbades i samma utsträckning av skador och hade samma skadelokalisation. Diskussion Vid retrospektiva undersökningar finns svårigheter att återge skador som har hänt bakåt i tiden. Val av annan undersökningsmetod hade därför kunnat tydliggöra och differentiera de skador som domarnas drabbas av. Konklusion Resultaten av studien är i linje med tidigare studier om skador hos fotbollsdomare. Många domare drabbas av överbelastningsskador med smygande debut främst i nedre extremitet såsom hamstring, vader och knän. Utifrån resultatet i den här studien rekommenderas utveckling, implementering och utvärdering av evidensbaserade skadeförebyggande träningsprogram såsom FIFA 11+. / Abstract Background Football is Sweden's most popular sport and has over half a million athletes. It accounts for a third of the entire Swedish sports movement. With a large number of active football players, referees are also needed. Referees have not always been an obvious part of the game but were only introduced when football was professionalized. Like football players, football referees also suffer from injuries.  Purpose  The purpose of the study was to investigate the injury panorama in football referees.  Method The study was conducted through a retrospective survey with 265 (N = 265) football referees. Results A total of 265 referees participated, of which 214 men and 51 women. A total of 103 out of 265 reported that they had suffered from injuries (68 men and 23 woman). The referees were mainly affected by overload injuries (80 referee) but acute injuries were also reported (20 referee). Gradually occurred injuries is stated as the most common injury mechanism but muscle sprain and strain were also common. Referees suffered mainly from injuries to the lower extremities such as hamstrings, calves and knees. There were no significant results between the type of injuries in relation to the level of refereeing. Both referee and assistant referee suffered from injuries to the same extent and on the same location of the body. Discussion In retrospective examinations, there are difficulties in reproducing injuries that have occurred back in time. The choice of another examination method could therefore have clarified and differentiate the referee’s injuries.  Conclusion The results of the study are in line with previously reported injury-related complaints. Many Referees were affected by overuse injuries that occurred gradually, mainly in the lower extremity. Based on the results of this study, the development, implementation and evaluation of evidence-based injury prevention training programs such as FIFA 11+ are recommended.

Football is the world’s biggest sport, and every match requires a referee who is responsible for interpreting and enforcing the Laws of the Game. In Sweden, an area for improvement for referees is the user experience of the administration tool used to collect data about matches. By enhancing existing tools and systems, there is potential for greater efficiency and ease of use in administrative tasks performed by the referee. By following the Double Diamond Model of Design, this study investigated a suitable way to design an interface for referees covering the activities they perform in conjunction with a match, including the administrative part of match reporting. In the first phase, Discover, information about the referee’s activities, pain points, and wants was collected through interviews and an observation. The data was then organised and analysed in the Define phase, through affinity diagramming and by creating a current state map. In the Develop phase, different interface solutions to the identified activities and issues were explored through a Crazy 8 session. Lastly, the final Deliver phase consisted of three iterations of creating prototypes, which were evaluated through usability testing, a design critique, and a final user test.  The major pain point that was identified during the study’s first two phases was filling out the referee match report in the administrative system after each match based on the notes taken during it. Additional activities and aspects were also discovered that had an impact on the design concept for a smartphone. The design proposal consisted of three parts: (1) a referee feed, including information that might be relevant to the referee when preparing for a match; (2) a reporting tool for reporting events, in which it would be possible to report them live during the match instead of after it; and (3) the option to give feedback on the players, coaches, and supporters. While the reporting of penalty misses was discovered to need further consideration, testing mainly resulted in positive feedback about the concept and design, specifically because it removed a major pain point in their work after the match, thus indicating that it serves its purpose and could be used in a first launch of the product. One interesting finding was the perception of the mobile device and how it affects the overall solution. Although the screen size of a smartphone offers more potential design solutions and functionalities, referees feel it might be unprofessional to carry a phone onto the pitch. / Fotboll är världens största sport, och varje match kräver en domare som ansvarar för att tolka och upprätthålla spelreglerna. Ett förbättringsområde för domare i Sverige är användarupplevelsen i det administreringsverktyg som används för att samla in data om matcher. Genom att förbättra befintliga verktyg och system finns det potential för större effektivitet och användarvänlighet i de administrativa uppgifter som domaren utför. Genom att följa metoden Double Diamond undersöktes i denna studie ett lämpligt sätt att designa ett gränssnitt för domare, som täcker de aktiviteter de behöver utföra i samband med match, inklusive den administrativa delen av matchrapporteringen. I den första fasen, Discover, samlades data in om domarens aktiviteter, behov och önskemål, genom intervjuer och en observation. Informationen organiserades och analyserades sedan i Define-fasen, genom affinity diagramming och skapandet av en current state map. I Develop-fasen utforskades olika gränssnittslösningar för de identifierade aktiviteterna och problemen genom en Crazy 8-session. Slutligen bestod den sista Deliver-fasen av tre iterationer med skapande av prototyper, som utvärderades genom användbarhetstester, en design critique och ett slutligt användartest. Det största problemet som identifierades under studiens två första faser var att fylla i matchrapporten i administreringsverktyget efter varje match, baserat på anteckningarna som skrivits under den. Fler aktiviteter och aspekter identifierades också som hade en inverkan på designförslaget för smartphone. Det framtagna designförslaget bestod av tre delar: (1) ett domarflöde innehållande information som kan vara relevant för domaren när hen förbereder sig för en match, (2) ett domarverktyg för att rapportera händelser, i vilket det är möjligt att rapportera dessa live under matchen i stället för efter den, och (3) möjligheten att ge feedback om spelarna, tränarna och supportrarna. Medan hanteringen för att rapportera in straffmissar behöver utredas mer, resulterade testerna främst i positiv feedback gällande konceptet och designen, framför allt då det underlättade arbetet med matchrapporten efter matchen, vilket tyder på att den tjänar sitt syfte och kan användas vid en första lansering av produkten. En intressant iakttagelse var uppfattningen och synen av mobilenheten och hur den påverkar den övergripande lösningen. Även om skärmstorleken på en smartphone erbjuder fler potentiella designlösningar och funktioner, kan domare tycka att det känns oprofessionellt att bära med sig en telefon på planen.

Fotbollsdomare verkar ofta i stressfyllda miljöer som innefattar en risk för att utsättas för olikatyper av hot. Kunskapsläget kring fotbollsdomares psykiska hälsa och hur den kan tänkas skiljasig beroende på faktorer som serienivå och kulturell kontext är dock bristande. Den aktuellastudien ämnade undersöka huruvida det finns en skillnad i psykiskt välbefinnande och psykiskohälsa hos fotbollsdomare i Sverige utifrån vilken nivå de dömer. En viktig del av studien varäven att kontrollera för ett antal relevanta kovariat. För att fånga in de aktuellamåendefaktorerna användes formulären Brunnsviken Brief Quality of Life Scale, GeneralizedAnxiety Disorder 7-item scale, Patient Health Questionnaire, Insomnia Severity Index, EatingDisorder screen for Primary care och Shirom-Melamed Burnout-6 som utfallsmått. Urvaletbestod av 297 fotbollsdomare (12.1% kvinnor, 87.9% män, M = 33.8 år, SD = 13.0). Studienvar en kvantitativ tvärsnittsundersökning med differentiell design och inkluderade ettrepresentativt urval. Data samlades in via en internetadministrerad enkät. Resultaten visade attdet utifrån psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa inte finns några skillnader mellan domarepå olika nivåer. Samtidigt visade resultaten, exempelvis, att kvinnliga fotbollsdomare tenderaratt ha en sämre psykisk hälsa än manliga fotbollsdomare och att utsatthet för hot har en negativpåverkan på fotbollsdomares psykiska hälsa. Sammantaget visar resultaten att det vid insatseroch förebyggande åtgärder relaterat till fotbollsdomares psykiska mående kan vara nödvändigtatt rikta sig mot hela domarkåren, oberoende av nivå. / Football referees often operate in stressful environments involving a risk of exposure to varioustypes of threats. However, the knowledge regarding football referees' mental health and how itmay differ depending on factors such as the level of competition and cultural context is lacking.The current study investigated whether there is a difference in psychological well-being andmental health illness among football referees in Sweden based on the level at which theyofficiate. An important part of the study was to control for relevant covariates. To capture therelevant well-being factors the following outcome measures were used; Brunnsviken BriefQuality of Life Scale, Generalized Anxiety Disorder 7-item scale, Patient HealthQuestionnaire, Insomnia Severity Index, Eating Disorder screen for Primary care, and ShiromMelamed Burnout-6. The sample consisted of 297 football referees (12.1% women, 87.9%men, M = 33.8 years, SD = 13.0). The study was a quantitative cross-sectional survey with adifferential design and included a representative sample. Data were collected through aninternet-administered survey. The results indicated that there are no differences inpsychological well-being and mental health problems among referees at different levels. Theresult also showed that female soccer referees tend to have poorer mental health than malesoccer referees and that exposure to threats has a negative impact on soccer referees' mentalhealth. Overall, the results suggest that in interventions and preventive measures related to themental well-being of football referees, it may be necessary to target the entire refereeingcommunity, regardless of level.