Syftet med litteraturstudien var att belysa strokepatienters upplevelser av måltissituationen samt beskriva de vanligaste ätsvårigheterna som strokepatienter kan ha samt att undersöka hur vårdpersonal kan hjälpa vid ätsvårigheter. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via hörskolan dalarnas sökmotorer/databaser och sökorden som kombinerades var dysphagia, eating situation, nursing, nutrition och stroke. Artiklarna granskades enlig modifierade granskningsmallar. Resultatet visar på att strokedrabbade kunde uppleva sina svårigheter vid måltiden som pinsamma. Patienterna hade en strävan att återgå till det normala. Vanliga ätsvårigheter var att stokepatienterna hade tugg och sväljproblem och att patienterna hade en dålig sittposition under måltiden. Några hade svårt att transportera maten till munnen och hade nedsatt vakenhet under måltiden och smak och luktförändringar var vanliga. Det stöd som vårdpersonal kunde ge strokepatienterna med sväljsvårigheter var att anpassa konsistensen på mat och dryck. Genom att göra läpp och tungövningar och sväljträning kunde sväljförmågan förbättras för patienter med dysfagi. Resultatet visade även att de som vårdats på rehabiliteringsavdelning hade förbättrad sittposition samt lättare att transportera maten till munnen och mindre påverkade sväljsvårigheter.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för olika kärlsjukdomar i hjärnan. Ätsvårigheter definieras som en eller flera svårigheter som inverkar negativt på förberedelse och intag av mat och/eller dryck. Ät- och sväljningsproblem efter stroke kan leda till malnutrition, uttorkning och viktnedgång. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av ätsvårigheter efter stroke. Metod: Metoden för detta arbete är en systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaser inom vård och medicin såsom Cinahl, Pubmed, Amed (Ebsco) och PsycINFO dessutom gjordes en manuell sökning i artiklarnas referenslistor. Sökorden som användes var Stroke, Cerebrovascular Accidents, Eating, Eating Difficulties, Eating Disorders och Life Experiences. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier: upplevelse av kroppsliga problem med att äta mat och psykosociala upplevelser av ändrad ätsituation. Den första kategorin innefattade två underkategorier: Svårigheter med intag av mat och svårigheter med att hantera maten i munnen och sväljningen. Den andra kategorin innefattade fem underkategorier. Dessa var att vara beroende av andras hjälp vid måltider, upplevelse av rädsla vid måltider, förändrad upplevelse av smak, upplevelse av skam och olust och upplevelse av övergivenhet och isolering vid måltider. Konklusion: Studien visar att leva med ätsvårigheter efter stroke är ett komplext fenomen. Strokedrabbade med ätsvårigheter upplever fysiska och psykosociala svårigheter. Resultatet kan användas till planering av individuell omvårdnadsplan, förebygga komplikationer såsom undernäring, öka välbefinnande och minska vårdtider efter stroke.   Nyckelord: Stroke, upplevelser, ätsvårigheter. / Abstract Background: Stroke is a generic term for various diseases of the brain. Eating difficulties is defined as one or more problems that adversely affect the preparation and consumption of food and/or drink. Eating and swallowing problems after stroke can lead to malnutrition, dehydration and weight loss. Aim: The aim is to describe patients' experiences of eating difficulties after stroke. Method: The method of this work is a systematic literature review. The search was conducted in the databases in health and medicine such as Cinahl, Pubmed, Amed (Ebsco) and PsycINFO, and also based on a manual search of articles in reference lists. Keywords used were Stroke, Cerebrovascular Accidents, Eating, Eating Difficulties, Eating Disorders and Life Experiences. It included ten scientific articles that were analyzed by qualitative content analysis. Findings: From the analysis revealed two categories: the experience of physical problems with eating food and psychosocial experiences of change in eating situations. The first category included two sub-categories: difficulties with food intake and difficulties in dealing with food in your mouth and swallowing. The second category included five subcategories. These were to be dependent on others at meal times, the experience of fear at meals, taste disturbance, sense of shame and pain and experience of abandonment and isolation at mealtimes. Conclusion: The study shows that living with eating difficulties after stroke is a complex phenomenon. Stroke affects the eating experience physical and psychosocial difficulties. The result can be used for planning of individual care plan, prevent complications such as malnutrition, increase welfare and reduce hospital stays after stroke.   Keywords: Stroke, experiences, eating difficulties.

Stroke is one of the major causes of eating difficulties (EDs). It is one of the leading causes of death and disability and one of the most important factors contributing to health-care costs. There is a clear association between EDs after stroke and undernutrition, where studies have shown that structured screening of eating function among stroke patients can predict nutritional problems as well as need for subsequent institutional care. Reliable and valid instruments that can identify EDs exist, but there is lack of knowledge on how persons experience living with EDs after stroke. Stroke unit care is evidence-based and grounded in multidisciplinary collaboration and continuity of care. The overall aim of this thesis is to explore and describe EDs after stroke as represented by health care professionals in patient records (PRs) and transferred information, and as described by persons living with EDs after stroke. An additional aim is to explore methodological aspects related to the inclusion of persons with EDs and communication impairment in research studies. Both quantitative and qualitative methods were used. Two studies used descriptive designs (I, II), one an explorative design (III) and one applied a methodological discussion (IV). In one of the studies PR data were used (I), in another study data were derived from three sources: PRs, screening of patients and interviews with nurses (II). Persons with EDs after stroke participated in Study III while literature, empirical data and researchers' experiences served as the data in study IV. Data were analysed by categorisation of phrases (I), content analysis (II) and descriptive statistics (I, II), by qualitative analysis (III) and by processing of literature and empirical findings in two research groups (IV). The main findings from the studies on representation of stroke care in PRs (I, II) showed that, despite that >50% of patients in Study I and all patients in Study II had EDs, there were few signs of multidisciplinary collaboration dealing with this problem. Unsystematic screening for swallowing difficulties was routine, whereas screening for nutritional risk and EDs was lacking (I, II). Multidisciplinary discharge summaries proved to have low quality and entailed little information on patients' eating ability (I). The two EDs most frequently documented were swallowing and lack of energy to complete a meal (I,II). EDs were described in vague terms (I, II). In Study II, all patients had swallowing difficulties and most patients had lack of energy to complete a meal. The electronic information transfer tool held information on eating ability for most patients (II), but the nursing staff in residential home care perceived deficiencies in that information, even identifying several EDs not reported at discharge (II). Experiences from persons living with EDs after stroke were presented in one main theme: Striving to live a normal life, including three sub-themes: Abandoned to learn on one's own (little support from health care professionals to learn to handle eating), Experiencing losses (loss of eating functions and loss of valued activities) and Feeling dependent in mealtime situations (III). One major finding from the methodological exploration (IV) is that creative approaches and suitable methods for inclusion of participants with EDs and communication impairment into qualitative studies can be found in the fields of aphasiology and learning disabilities. Another major finding from Study IV is that researchers need good communication skills as well as knowledge in neuropsychology. A general conclusion is that screening for EDs should be routine in stroke care and that a multidisciplinary terminology to express EDs must be developed to provide accurate information transfer. Health care professionals need to enhance their knowledge in nutrition and provide support to stroke patients with EDs with the goal that they can eat and perform meal-related activities in accordance with their habits before the stroke. To gain access to the experiences of persons with EDs and communication impairment researchers need to test participatory approaches when planning for inclusion of those persons.

Syfte: Syftet med studien var att belysa strokedrabbade patienters upplevelser avätsvårigheter. Bakgrund: Varje år insjuknar ca 33 000 personer i stroke i Sverige. Omkring hälften av dessa upplever ätsvårigheter. Ätsvårigheter definieras som svårigheter som, ensamma eller tillsammans, inverkar negativt på förberedelsen och intagandet av mat och dryck. Metod: Detta är en litteraturstudie med artiklar hämtade från tre olika databaser: PsycInfo, Cinahl och Pubmed. Analysen av artiklarna gjordes genom att hitta textinnehåll i artiklarna som svarar mot syftet i denna studie. Dessa har format kategorier som redovisas i resultatet. Resultat: Fyra kategorier av upplevelser framkom: Ny tugg- och sväljproblematik, Försämrad matupplevelse och ork, Rädsla för att inte kunna kontrollera födointaget och Skam för sitt bordsskick. Slutsats: Sjuksköterskan kan med hjälp av metoder för bedömning av patientens ätsvårigheter hjälpa patienten att undvika negativa upplevelser. Om patienter känner skam och döljersina ätsvårigheter kan detta leda till att de inte orkar fullfölja en måltid. Det i sin tur kan leda till ett försämrat födointag och ett förvärrat hälsotillstånd. Med ett förhållningssätt till patientens individuella upplevelse av skam och rädsla kan sjuksköterskan försöka få patienten att sätta ord på hur han/hon känner sig och på så sätt förbättra ätsvårigheterna. / Aim: The aim of this study was to highlight the stroke affected patients' experience of eating difficulties. Background: Each year approximately 33 000 people are diagnosed with stroke in Sweden. About half of them experience eating difficulties. Eating difficulties are defined as difficulties that alone or together cause a negatively affect to the preparation and ingestion of food and drink. Method: This is a literature review of articles from three different databases: PsycInfo, Cinahl and Pubmed. The analysis of the articles was done by finding text content in articles that met the aim of the study. These formed then the categories as shown in the results. Results: Four categories of experiences emerged in the results: New chewing and swallowing problem, Impaired dining experience and stamina, Fear of not being able toc ontrol the food intake and Shame for ones table manners. Conclusion: The nurse can with acorrect assessment of the patient's eating problems help the patient avoid negative experiences. If patients feel shame and hide their eating problems can it result in not beingable to complete a meal. This in turn can lead to decreased food intake and a worsening health condition. With an individual approach to the patient's experience of shame and fear the nurse can try to get the patient to express how they feel, and this way improve the eating difficulties.

Bakgrund: Studier visar att ungefär var fjärde patient som vårdas på sjukhus har riskför att utveckla undernäring. Komplikationer av undernäring orsakar lidande förindividen samt förlänger vårdtiden vilket leder till ökade kostnader för vården.Problematiken med undernäring väntas öka då antalet äldre i samhället ökar. Äldre är enutsatt grupp där risk för undernäring, ätproblem och sömnlöshet är vanligtförekommande. Frågan är om risk för undernäring och ätproblem är vanligare hos äldresom lider av sömnbrist. Syftet: Var att undersöka om det finns ett samband mellansömnlöshet och risk för undernäring samt mellan sömnlöshet och ätproblem hos äldrepatienter. Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie. Materialetkom från en tidigare studie genomförd av sjuksköterskestudenter på Högskolan Kristianstad. Urvalet var äldre patienter som vårdades på sjukhus. Resultat: Resultatetvisar att risk för undernäring och ätproblem i kategorin energi/aptit är vanligare hospatienter med sömnlöshet än hos patienter utan sömnlöshet. Slutsats: Även omresultatet visar på att det finns ett samband mellan sömnlöshet och risk för undernäringråder det osäkerhet kring huruvida det är ett egentligt samband eller om depression kanvara orsaken till både sömnlöshet och undernäring. / Background: Studies show that one fourth of every patient in a hospital setting is inrisk of developing undernutrition. Complications of undernutrition are suffering for theindividual and prolonged hospital stay leading to increased healthcare costs.Undernutrition is expected to increase in the future when the elderly population grows.Undernutrition, eating difficulties and insomnia are common problems in the elderlypopulation. The question is whether undernutrition and eating difficulties are morecommon in elderly with insomnia or not. Aim: Was to investigate if there is acorrelation between insomnia and risk for undernutrition and between insomnia andeating difficulties. Method: The study was performed as a cross-sectional study. Thedata was obtained from a previous study performed by students at Kristianstad University. The sample consisted of elderly patients in a hospital setting. Findings:The study shows that risk for undernutrition and eating difficulties in the categoryenergy/appetite is more common in patients with insomnia than in patients withoutinsomnia. Conclusion: Although the study shows that there is a correlation betweeninsomnia and risk for undernutrition, there is an uncertainty if it’s a true correlation or ifdepression can be used as an explanation for both undernutrition and insomnia.

Bakgrund: En stroke kan drabba vem som helst, det kan också komplikationen dysfagi. Med försämrad sväljningsförmåga kan också livskvalitén, hälsan och välbefinnandet hos de drabbade personerna påverkas. Som sjuksköterska är det viktig att ha både kunskap och förståelse för sväljsvårigheter för att kunna ge patienter en god och säker vård. Metod: Studien är en beskrivande litteraturöversikt med kvalitativ ansats som grundar sig på tio kvalitativa artiklar som söktes fram via databasen CINAHL. Syfte: Att belysa drabbade personers upplevelser av dysfagi efter stroke. Resultat: Resultatet delades upp i kategorier utefter upplevelser som berör begränsningar, känsla av rädsla, att ta kontroll, känslan av trygghet och ny anpassning till vardagen. Där framkommer både positiva och negativa upplevelser hos individerna. Konklusion: Dysfagi är ett svårt symtom med både fysiska och psykiska hinder. Dysfagi ger upphov till rädsla, begränsningar, kontrollbehov, anpassning men drabbade personer kan ändå uppleva trygghet i vissa situationer tillsammans med andra förstående individer. Även om dysfagi kan ha en negativ inverkan på livet kan känslan av god av livskvalité, hälsa och välbefinnande upplevas genom att drabbade personer lär sig hantera symtomet. / Background: A stroke can affect anyone, so can the complication dysphagia. With impaired swallowing ability, the quality of life, health and well-being of the person can also be affected. As a nurse, it is important to have both knowledge and understanding of swallowing difficulties in order to provide patients with good and safe care. Method: The study is a descriptive literature review with a qualitative approach that is based on ten qualitative articles that were searched through the CINAHL database. Aim: To elucidate affected people´s experiences of post-stroke dysphagia. Result: The result was divided into categories based on experiences that relate to limitations, feelings of fear, taking control, the feeling of security and new adaptation to everyday life. There are both positive and negative experiences in the individuals. Conclusion: Dysphagia is a serious illness with both physical and mental barriers. Dysphagia gives rise to fear, limitations, control needs, adaptation but affected people can still experience security in certain situations along with other understanding individuals. Although dysphagia can have a negative impact on life, the feeling of goodness of quality of life, health and well-being can be experienced by affected people learning to cope with the symptom.

Bakgrund Till följd av stroke kan förändringar samt förlust av kroppsliga funktioner uppstå. Förändringar kan på olika sätt påverka personens förmåga att äta och upplevelse av måltiden. Måltiden utgör en integrerad del av det sociala livet och är förknippad med kultur, livsstil, samhörighet och välbefinnande. Ätsvårigheter efter stroke kan därmed få flera psykosociala konsekvenser och inverka på det dagliga livet och välbefinnandet. Syfte Syftet var att belysa psykosociala aspekter av måltidssituationen hos personer med ätsvårigheter till följd av stroke. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av utvalda relevanta sökord för syftet. Alla artiklar granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier; En förändrad tillvaro, Främmande känslor och Samspelet med omgivningen. Resultatet visade att ätsvårigheter orsakade olika former av begränsningar i måltidssituationer och det sociala livet. Det krävdes anpassningar för att hantera nya situationer och för det användes olika strategier. Ätsvårigheter framkallade negativa känslor vilket berörde den egna självbilden. Det fanns en strävan att passa in bland omgivningen och interaktionen med omgivningen upplevdes olika. Slutsats Ätsvårigheter hade flera psykosociala konsekvenser vilket inverkade på känslomässiga och sociala processer i det dagliga livet. Ätsvårigheterna orsakade begränsningar i måltiden och måltidsrelaterade aktiviteter där förhållandet till måltiden som en social, kontextuell och njutbar aktivitet kom att förändras. Resultatet tyder på att ätsvårigheter är mycket komplext eftersom det påverkar flera aspekter av att leva och att vara människa. / Background As a result of stroke, changes and loss of bodily functions can occur. The changes can affect the person's ability to eat and the experience of the meal in different ways. The meal is an integrated part of social life and is associated with culture, lifestyle, togetherness and well-being. Eating difficulties after stroke can therefore have several psychosocial consequences and affect daily life and well-being. Aim The aim was to shed light on psychosocial aspects of the mealtime situation in people with eating difficulties following stroke. Method A non-systematic literature review was performed based on 15 original scientific articles with a qualitative and quantitative design. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using selected relevant search terms for the aim. All articles were reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed using an integrated data analysis.  Results In the compilation of the results, three main categories were identified; A changed existence, Unfamiliar emotions and The interaction with the surroundings. The results showed that eating difficulties caused various forms of limitations in meal situations and social life. Adaptations were required to deal with new situations and for that different strategies were used. Eating difficulties evoked negative feelings, which affected one's own self-image. There was a desire to fit in with the surroundings and the interaction with the surroundings was experienced differently. Conclusions Eating difficulties had several psychosocial consequences, which affected emotional and social processes in daily life. The eating difficulties caused limitations during the meal and meal-related activities where the relationship to the meal as a social, contextual and enjoyable activity came to change. The results suggest that eating difficulties are very complex because they affect several aspects of living and being human.

Cirka hälften av de patienter som drabbats av stroke kan få svårigheter med att äta. Det kan bero på att de har drabbats av olika funktionsbortfall som är vanligt efter stroke. Svårigheter med att äta kan i sin tur leda till malnutrition, då det uppstår en obalans mellan energi- och näringsomsättning och energi- ochnäringsintag. Syftet med den här studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad bland patienter med stroke relaterat till deras nutrition. Teoretisk referensram för studien vara Dorothea Orems omvårdnadsteori. Den valda metoden var en litteraturstudie som bygger på 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjuksköterskan kunde identifiera ätsvårigheter med hjälp av sväljtest, observation och/eller patientintervju. För att identifiera malnutrition hos patientenanvände sjuksköterskorna olika mätinstrument som kombinerades på olika sätt.Omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta vid måltid för att undvika malnutrition var flera olika beroende på patienten. Justeringar i omgivningen under måltid, matning, stöd, modifiering av konsistensen på mat och dryck, gesmå portioner och mellanmål, avsättning av tid, adekvat sittställning och underlättande av sväljning med hjälp av olika sväljtekniker. / Approximately half of those who suffer from stroke can get eating difficulties. It may arise from different disabilities which is common after a stroke. Eating difficulties can also lead to malnutrition because of the imbalance between themetabolism and the nutritional intake. The aim of this study was to illustrate the role of the nurse among patients with stroke related to their nutrition. The theoretical frame of reference for the study was the nursing theory of DorotheaOrem. The chosen method was a literature review which was based on 11 scientific articles. The result shows that the nurse could identify eating difficulties with swallow test, observation and/or patient interview. To identify malnutritionof the patient the nurses used different measuring instrument which were combined in different ways. Interventions that the nurse could use during a meal were several depending on the patient. Adjustments of the surroundings during a meal, feeding, support, modification of the consistency of food and drink, giving small portions and snacks, allocate time, adequate sitting position, making the swallowing easier with different swallowing techniques.