Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen cirka 30 000 människor i stroke. Medelåldern för män är cirka 74 år och för kvinnor cirka 78 år. Ätsvårigheter är vanligt efter stroke och det har visat sig att incidensen ökar med stigande ålder. Nära hälften av alla som drabbas kan besväras av: ätsvårigheter, tuggsvårigheter, ansamling av mat i kind, läckage av mat från munhålan, svårigheter med att förstå att maten skall tuggas och sväljas ner. Syfte: Belysa och sammanställa forskning som beskriver patienters upplevelser av ätsvårigheter efter insjuknande i stroke.  Metod: En litteraturöversikt har genomförts för att besvara studiens syfte, där sammanlagt sex vetenskapliga artiklar inom området har analyserats. Resultat: Fem teman framkom vid analysen och dessa var: känslor och upplevelser under ätandet, hantering av mat, sociala relationer, förlust av ätfunktioner och att vara beroende. Denna kunskap kan öka sjuksköterskans förståelse för hur patienter upplever sin matsituation och därmed finna individanpassade lösningar i det kliniska arbetet.

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008). Resultatet visade att de vanligaste faktorerna som påverkade måltider hos patienter med demens var sväljsvårigheter, förlusten av kognitiv förmåga som ledde till att patienter hade emotionella och psykomotoriska svårigheter samt ett rad somatiska besvär. Hjälpen av personalen eller närstående hade den största betydelse för att patienter fick tillräckligt med näring och vätskor. Verbal uppmuntran att äta, beröm, ögonkontakt, leende, skapandet av trivsam och lugn miljö hade en positiv effekt. Det finns behov av speciella utbildningsprogram inom malnutritionsfrågor, näringsstatus och hantering av måltidsvårigheter hos patienter med demens. Slutsatser: Omvårdnadspersonalen behöver öka kompetensen att förstå problemen med måltidssvårigheter och att anpassa omvårdnadsåtgärderna efter patientens individuella behov. Även den fysiska och psykosociala måltidsmiljön har betydelse för matintaget.

<p> </p><p><strong>Bakgrund: </strong>I Sverige insjuknar årligen cirka 30 000 människor i stroke. Medelåldern för män är cirka 74 år och för kvinnor cirka 78 år. Ätsvårigheter är vanligt efter stroke och det har visat sig att incidensen ökar med stigande ålder. Nära hälften av alla som drabbas kan besväras av: ätsvårigheter, tuggsvårigheter, ansamling av mat i kind, läckage av mat från munhålan, svårigheter med att förstå att maten skall tuggas och sväljas ner. <strong>Syfte:</strong> Belysa och sammanställa forskning som beskriver patienters upplevelser av ätsvårigheter efter insjuknande i stroke.  <strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt har genomförts för att besvara studiens syfte, där sammanlagt sex vetenskapliga artiklar inom området har analyserats. <strong>Resultat: </strong>Fem teman framkom vid analysen och dessa var: känslor och upplevelser under ätandet, hantering av mat, sociala relationer, förlust av ätfunktioner och att vara beroende. Denna kunskap kan öka sjuksköterskans förståelse för hur patienter upplever sin matsituation och därmed finna individanpassade lösningar i det kliniska arbetet.</p>

Patienter som drabbats av stroke kan få bestående funktionsnedsättningar som exempelvis ätsvårigheter och halvsidig förlamning. Det är sjuksköterskans ansvar att tillgodose de behov som patienterna har vid olika typer av ätsvårigheter. Syftet med denna studie var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid ätsvårigheter hos patienter som drabbats av stroke. Metoden var en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Vetenskapliga artiklar söktes fram i de två databaserna CINAHL och PubMed. Dessa artiklar kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvantitativa respektive kvalitativa studier. Sammanlagt 11 artiklar motsvarade denna studies syfte samt uppnådde kvalitetskraven. Dessa 11 studier låg därmed till grund för litteraturstudiens resultat. Det huvudsakliga resultatet i denna studie har mynnat ut i fem huvudkategorier varav en innehåller underkategorier. De fem huvudkategorierna av omvårdnadsåtgärder hos patienter med ätsvårigheter var: Bedömning av ätsvårigheter, anpassningar vid måltidssituationen, sväljningsträning och sväljningsstrategier, oral hygien samt dokumentation - individuell vårdplan. Underkategorier till anpassningar vid måltidssituationen var: Omgivningsanpassning, kost- och vätskeanpassning, rätt sittställning vid måltid samt måltidsanpassning. Slutsatsen var att det finns flera olika omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa i omvårdnaden av patienter med stroke och ätsvårigheter. Samtliga nämnda omvårdnadsåtgärder i denna studie har visat sig underlätta för patienterna i måltidssituationen.

Stroke drabbar årligen 25 000-30 000 personer i Sverige. För dem som insjuknar i stroke är dysfagi (sväljningssvårigheter) ett vanligt problem. Dysfagi kan bland annat leda till att patienten sväljer fel och blir undernärd och risk för hostattacker, aspiration och pneumoni kan uppstå som följd. Patienter med sväljningssvårigheter efter stroke kan också uppleva oro, rädsla, skam, lidande och orkeslöshet vid matsituationer. Forskning visar också att patienter upplever sig vara beroende av andra vid måltiderna.Syftet med denna studie är att beskriva patients upplevelser vid måltiden samt formulera omvårdnadsåtgärder som kan leda till förbättring i ätandet för patienter som drabbas av dysfagi efter stroke.Metoden är en litteraturstudie. Datasamling är gjord via databaserna CINAHL, PubMed/Medlin, SweMed+, Academic search, Bibliotekets katalog och Libris samt sekundärsökning i artiklarnas referenslistor. Sökorden som användes i olika kombinationer var stroke, dysphagia, nursing, caring, cerebrovascular accident, deglutition disorders och nutrition.Resultatet presenteras i två delar, först en beskrivning av patienters upplevelser i form av fyra teman som handlar om att känna skam, rädsla, social isolering och att bli beroende. Därefter presenteras faktorer som kan leda till förbättring i ätandet för patienterna med dysfagi i form av fem teman som handlar om handlingar. Diskussionen består av fyra delar: risk för undernäring, individualiserad vård, att lyfta fram patientens resurser och betydelsen av god munvård. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Varje år insjuknar mellan 25- 30 000 personer i stroke i Sverige. Cirka hälften av de som drabbas av stroke får ätsvårigheter. Svårigheter med att äta kan i sin tur leda till malnutrition. Syftet med denna studie är att belysa strokepatienters upplevelser av ätsvårigheter i samband med stroke. Studien har genomförts som en litteraturstudie, genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar skrivna mellan åren 1990-2007. I resultatet har det framkommit tre teman: problem att äta föda, känslomässiga upplevelser av ändrad ätsituation samt upplevelser av ändrad ätsituation. Detta kan bidra till att sjuksköterskan får mer kunskap om dessa patienters behov av stöd.

Sammanfattning Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för olika kärlsjukdomar i hjärnan. Ätsvårigheter definieras som en eller flera svårigheter som inverkar negativt på förberedelse och intag av mat och/eller dryck. Ät- och sväljningsproblem efter stroke kan leda till malnutrition, uttorkning och viktnedgång. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av ätsvårigheter efter stroke. Metod: Metoden för detta arbete är en systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaser inom vård och medicin såsom Cinahl, Pubmed, Amed (Ebsco) och PsycINFO dessutom gjordes en manuell sökning i artiklarnas referenslistor. Sökorden som användes var Stroke, Cerebrovascular Accidents, Eating, Eating Difficulties, Eating Disorders och Life Experiences. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier: upplevelse av kroppsliga problem med att äta mat och psykosociala upplevelser av ändrad ätsituation. Den första kategorin innefattade två underkategorier: Svårigheter med intag av mat och svårigheter med att hantera maten i munnen och sväljningen. Den andra kategorin innefattade fem underkategorier. Dessa var att vara beroende av andras hjälp vid måltider, upplevelse av rädsla vid måltider, förändrad upplevelse av smak, upplevelse av skam och olust och upplevelse av övergivenhet och isolering vid måltider. Konklusion: Studien visar att leva med ätsvårigheter efter stroke är ett komplext fenomen. Strokedrabbade med ätsvårigheter upplever fysiska och psykosociala svårigheter. Resultatet kan användas till planering av individuell omvårdnadsplan, förebygga komplikationer såsom undernäring, öka välbefinnande och minska vårdtider efter stroke.   Nyckelord: Stroke, upplevelser, ätsvårigheter. / Abstract Background: Stroke is a generic term for various diseases of the brain. Eating difficulties is defined as one or more problems that adversely affect the preparation and consumption of food and/or drink. Eating and swallowing problems after stroke can lead to malnutrition, dehydration and weight loss. Aim: The aim is to describe patients' experiences of eating difficulties after stroke. Method: The method of this work is a systematic literature review. The search was conducted in the databases in health and medicine such as Cinahl, Pubmed, Amed (Ebsco) and PsycINFO, and also based on a manual search of articles in reference lists. Keywords used were Stroke, Cerebrovascular Accidents, Eating, Eating Difficulties, Eating Disorders and Life Experiences. It included ten scientific articles that were analyzed by qualitative content analysis. Findings: From the analysis revealed two categories: the experience of physical problems with eating food and psychosocial experiences of change in eating situations. The first category included two sub-categories: difficulties with food intake and difficulties in dealing with food in your mouth and swallowing. The second category included five subcategories. These were to be dependent on others at meal times, the experience of fear at meals, taste disturbance, sense of shame and pain and experience of abandonment and isolation at mealtimes. Conclusion: The study shows that living with eating difficulties after stroke is a complex phenomenon. Stroke affects the eating experience physical and psychosocial difficulties. The result can be used for planning of individual care plan, prevent complications such as malnutrition, increase welfare and reduce hospital stays after stroke.   Keywords: Stroke, experiences, eating difficulties.

<p>Varje år insjuknar mellan 25- 30 000 personer i stroke i Sverige. Cirka hälften av de som drabbas av stroke får ätsvårigheter. Svårigheter med att äta kan i sin tur leda till malnutrition. Syftet med denna studie är att belysa strokepatienters upplevelser av ätsvårigheter i samband med stroke. Studien har genomförts som en litteraturstudie, genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar skrivna mellan åren 1990-2007. I resultatet har det framkommit tre teman: problem att äta föda, känslomässiga upplevelser av ändrad ätsituation samt upplevelser av ändrad ätsituation. Detta kan bidra till att sjuksköterskan får mer kunskap om dessa patienters behov av stöd.</p>

Bakgrund Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning med stora konsekvenser för de drabbade. Sjukdomen är ofta i linje med andra psykiska sjukdomar och samsjuklighet är vanligt. I sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden ingår att lindra lidande. Idag finns det bristande kunskapsstöd kring bemötande av personer med Anorexia Nervosa. För att lindra lidande och för att kunna bedriva personcentrerad vård vid bemötande av personer med sjukdomen är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om den. I det här arbetet kommer benämningen AN (Anorexia nervosa) användas.  Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med anorexia nervosa. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar  med kvalitativ design. Artiklarna identifierades i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Sophiahemmets bedömningsunderlag för kvalitet och vetenskapliga klassificering användes vid kvalitetsgranskningen av artiklarna. Därefter utfördes en integrerad analys och de artiklar som ingick i resultatet sorterades in i tre huvudteman med tillhörande subteman. Resultat Litteraturöversikten sammanfattade patienters erfarenheter av att leva med AN. De huvudteman som identifierades i resultatet var psykiska erfarenheter av att leva med AN, sociala erfarenheter av att leva med AN och vården. Patienters psykiska erfarenheter av att leva med AN presenteras utifrån följande subteman: anorektiska rösten, AN som hatnterimgsstrategi, AN och självkänsla samt AN och förnekelse. Exempel på patienters sociala erfarenheter av sjukdomen som presenteras är isolering och ensamhet. Under kategorin vården beskrivs bland annat betydelsen av förtroendet för vårdpersonal. Slutsats Denna litteraturöversikt har bidragit till en ökad kunskap och medvetenhet om patienters erfarenheter av att leva med AN. AN är en sjukdom som påverkar patienters hälsa psykiskt och socialt. Utifrån dessa fynd kan det vara relevant att behandlande vårdpersonal bör lägga stor vikt vid att arbeta med dessa specifika frågor. Fynden visar också på betydelsen av att vårdpersonal bemöter patienterna med förståelse och lyhördhet samt att fel bemötande i vården ökar den upplevda känslan av lidande hos patienterna.

<p>Till följd av att allt fler barn sondmatas har även svårigheterna vid övergång till oralt ätande ökat. Omhändertagandet av dessa barn görs lämpligast i team med exempelvis logoped, dietist, sjuksköterska och läkare. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur omhändertagande av barn med ätsvårigheter ser ut med fokus på sondmatning. Datainsamling skedde genom en fokusgruppintervju med vårdpersonal som arbetar med barn med ätsvårigheter. Transkriptionen analyserades, baserad på Grounded Theory, genom meningskodning. Analysen resulterade i åtta kategorier som beskriver omhändertagandet av barn med ätsvårigheter: <em>Faktorer på organisationsnivå, Samarbete mellan yrken, Utredning, Arbete i samband med sondning, Arbete vid ätövergång, Resultat och uppföljning, Föräldrarnas roll i omhändertagandet och <em>Näringens roll i omhändertagandet. </em></em>Studien visar att det finns en medvetenhet om ätproblematik och ett intresse att lära sig mer om detta hos den intervjuade personalen. I omhändertagandet förekommer handledning av föräldrar och oralsensorisk stimulering. Dock saknas struktur och djupare kunskaper, vilket ett team med personal med specialistkompetens skulle kunna tillföra.</p>