Bakgrund: Sömn är kroppens viktigaste faktor för daglig återhämtning. Sömnlöshet är ett vanligt förekomande problem hos äldre personer. Ljusterapi i olika former har blivit uppmärksammat som en vanlig icke-farmakologisk behandlingsåtgärd mot sömnlöshet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva samband mellan behandling med ljusterapi och sömn hos äldre människor. Metod: Litteraturstudie har genomförts. Sökningar har gjorts med nyckelord i databaserna EBSCO och PubMed. Nio kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Resultat är ovisst huruvida ljusterapi förbättrar sömneffektiviteten. Kraftig ljusstyrka, exponering av ljus på morgonen och om aktivitet i samband med ljusterapi visade på positiva sömneffekter. Analysen resulterade i fem kategorier: ljusstyrka betydelse för sömn, tidpunkt för administrering av ljusterapin, ljusets färg och effekt på sömn, effekter av att kombinera aktivitet och ljusterapi, effekter på sömn efter avslutad ljusterapi. Slutsats: Ljusterapi är en icke-farmakologisk behandling som är lättanvänd. Resultatet i sambandet mellan ljusterapibehandlingen och effekterna på sömnen är dock ovisst. Mer forskning behövs för att ljusterapi ska accepteras som en beprövad behandlingsform mot sömnlöshet.

No description available.

No description available.

I Sverige beräknas ca 24 % av befolkningen lida av sömnbesvär och vart tredje besök inom primärvården utgörs av personer som lider av någon form av psykisk ohälsa. Sömnbesvär är vanliga hos personer som har någon form av psykossjukdom och kan leda till att tillståndet förvärras och tillfrisknandet försvåras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som finns att tillgå för att främja nattsömnen hos personer med en psykossjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 9 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I resultatet skapades två kategorier utifrån hur kunskapsläget såg ut, farmakologiskt perspektiv samt icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder. Resultatet visade att Melatonin och Neuroleptika kunde vara effektiv farmakologisk behandling. Sömnhygieniska principer samt avslappande musik visade sig vara effektiva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder. Icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder existerar men de är få i förhållande till de farmakologiska åtgärderna som är de mest framträdande varv ytterligare forskning kring icke-farmakologiska åtgärder efterfrågas. Det skulle vara önskvärt att skriva ut icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder ”på recept” i syfte att främja nattsömnen hos personer med psykossjukdom vilket psykiatrisjuksköterskan har en nyckelroll i att utföra. Likaså efterfrågas fortlöpande kompetenshöjande och forskningsbaserad utbildning för psykiatrisjuksköterskor när det gäller sömnbesvär relaterat till psykossjukdom. / In Sweden, approximately 24% suffer from insomnia, and every three visits in primary care are persons who suffer from some form of mental illness. Sleep disorders are common in people who have some form of psychotic illness and can lead to a worsening of the condition and that the recovery becomes harder. The aim of this study was to describe the nursing interventions available to promote sleep in people with a psychotic illness. The study was conducted as a case study where 9 scientific articles were reviewed and analyzed. The result created two categories based on the present knowledge in the area, pharmacological perspective and non- pharmacological nursing interventions. The result showed that melatonin and neuroleptics could be effective pharmacological treatment. Sleep Hygiene principles and relaxant music proved to be effective non- pharmacological nursing interventions. Non- pharmacological nursing interventions exist but they are few in relation to pharmacological actions which are the most prominent. Further researches into non- pharmacological measures are required. It would be desirable to print non- pharmacological nursing interventions "on prescription" in order to promote sleep in people with psychotic illness as the psychiatric nurse has a key role to perform. Similarly, continuous skills enhancement and research-based training for psychiatric nurses regarding sleep disorders related to psychosis are requested.

Avsikten med min uppsats är att analysera Levinas begrepp Il y a, det finns, som han utvecklar som en del av sin kritik mot Heideggers fundamentalontologi. Levinas diskussion om det finns är riktad mot Heideggers idé att ångesten utsätter oss för intet, något som Levinas motsätter sig eftersom han menar att man aldrig kan nå intet i livet. Den centrala frågeställningen i denna uppsats är varför det finns är ett nödvändigt begrepp, vi har ju redan Heideggers begrepp varat? I min uppsats jämför jag även Levinas idé om det finns med Heideggers idé om långtråkigheten, ångesten och kastadheten. I sitt letande efter varat utforskar Heidegger två sinnestillstånd: det ena, långtråkigheten, uppenbarar varat. För Heidegger är långtråkigheten en stämning bland andra möjliga, där varat som sådant framträder för oss just för att det varande drar sig tillbaka, på ett liknande sätt som i ångesten, den motsatta sidan av samma mynt. I den uppenbaras intet. Mot detta ställer Levinas en annan upplevelse: sömnlösheten, som synliggör det han kallar det finns.

Bakgrund: Studier visar att ungefär var fjärde patient som vårdas på sjukhus har riskför att utveckla undernäring. Komplikationer av undernäring orsakar lidande förindividen samt förlänger vårdtiden vilket leder till ökade kostnader för vården.Problematiken med undernäring väntas öka då antalet äldre i samhället ökar. Äldre är enutsatt grupp där risk för undernäring, ätproblem och sömnlöshet är vanligtförekommande. Frågan är om risk för undernäring och ätproblem är vanligare hos äldresom lider av sömnbrist. Syftet: Var att undersöka om det finns ett samband mellansömnlöshet och risk för undernäring samt mellan sömnlöshet och ätproblem hos äldrepatienter. Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie. Materialetkom från en tidigare studie genomförd av sjuksköterskestudenter på Högskolan Kristianstad. Urvalet var äldre patienter som vårdades på sjukhus. Resultat: Resultatetvisar att risk för undernäring och ätproblem i kategorin energi/aptit är vanligare hospatienter med sömnlöshet än hos patienter utan sömnlöshet. Slutsats: Även omresultatet visar på att det finns ett samband mellan sömnlöshet och risk för undernäringråder det osäkerhet kring huruvida det är ett egentligt samband eller om depression kanvara orsaken till både sömnlöshet och undernäring. / Background: Studies show that one fourth of every patient in a hospital setting is inrisk of developing undernutrition. Complications of undernutrition are suffering for theindividual and prolonged hospital stay leading to increased healthcare costs.Undernutrition is expected to increase in the future when the elderly population grows.Undernutrition, eating difficulties and insomnia are common problems in the elderlypopulation. The question is whether undernutrition and eating difficulties are morecommon in elderly with insomnia or not. Aim: Was to investigate if there is acorrelation between insomnia and risk for undernutrition and between insomnia andeating difficulties. Method: The study was performed as a cross-sectional study. Thedata was obtained from a previous study performed by students at Kristianstad University. The sample consisted of elderly patients in a hospital setting. Findings:The study shows that risk for undernutrition and eating difficulties in the categoryenergy/appetite is more common in patients with insomnia than in patients withoutinsomnia. Conclusion: Although the study shows that there is a correlation betweeninsomnia and risk for undernutrition, there is an uncertainty if it’s a true correlation or ifdepression can be used as an explanation for both undernutrition and insomnia.

The frequently studied concept of social capital has often been related to health, but theconceptualisationand measurement of the conceptisanon-goingdebate. The main aim of this thesis is to study the relationship of four different indicators of social capital; informal social capital, formal social capital, trust towards institutions and trust towards others, with self-rated physical health and self-rated mental health in Iceland in 2009, shortly after a harsh economic crash. Insomnia symptoms will be studied as a possible mediator or moderator in the relationship. Furthermore, longitudinal data on informal social capital will be used to see the causal effect of social capital on health and to see if informal social capital decreased after the economic collapse. Population-based panel data from Iceland in 2007 and 2009 will be used to perform both cross-sectional analysis (n = 3,243) and longitudinal analysis (n = 3,131). The main results are that the four indicators of social capital all relate differently to physical and mental self-rated health, and insomnia symptoms seem to mediate the relationship between social capital and health, especially physical health. Surprisingly, informal social capital did increase during the economic collapse. The panel analysis further suggests that having poor informal social capital has causal effects on poor self-rated mental health when adjusted for symptoms of insomnia, age, gender, family status, education and smoking.

Inledning: Sömnlöshet (insomni) är ett stort och växande folkhälsoproblem för den vuxna befolkningen. I dagsläget rekommenderas läkemedel och kognitiv beteendeterapi som behandling för diagnosen, men inga särskilda vetenskapliga rekommendationer finns i syfte att förebygga insomni. Forskning visar att individers levnadsvanor verkar som bestämningsfaktorer för deras sömnkvalitet, men ännu bedöms området vara relativt outforskat. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka om fysisk aktivitet kan förebygga kronisk sömnlöshet och sömnlöshetssymtom hos den vuxna befolkningen. Metod: Systematiskt litteraturstudie i PubMed. Resultat: Fysisk aktivitet visade sig vara associerat med kronisk insomni och sömnlöshetssymtom, och föreningen påverkades emellertid av individens body mass indiex. Skillnader beträffande intensitetsnivåer och form av fysisk aktivitet observerades både mellan könen och i olika åldersgrupper. Diskussion: Förskrivning av fysisk aktivitet på recept i förebyggande syfte för individer i riskgrupp för sömnlöshet, eller i behandlingssyfte för lidande patienter, utgör en potentiell framtida folkhälsosatsning av sömnlöshet, men kostnadseffektivitet måste utvärderas. / Introduction: Insomnia is a major and growing public health problem for the adult population. Currently recommend medication and cognitive behavior therapy as treatment for the diagnosis, but no special recommendations are available for the purpose of preventing chronic insomnia och insomnia symptoms. Research shows that peoples living habits appear to be determining factors for their sleep quality, but it is still estimated that the area is relatively unexplored. Aim: This study investigate whether physical activity can prevent chronic insomnia and symptoms of insomnia in adults. Method: Systematic literature study in PubMed. Result: Physical activity was found to be associated with chronic insomnia and insomnia symptoms, and the association was affected by the body mass index (BMI) of the individual. Differences in intensity levels and physical activity were observed between the sexes and in different age groups. Discussion: The prescription of physical activity to individuals at risk for insomnia, or for treatment of those suffering from insomnia, represents a potential future public health strategy for the management and prevention of insomnia, however, cost-effectiveness of these strategies must be evaluated.