Bakgrund: Sömn är kroppens viktigaste faktor för daglig återhämtning. Sömnlöshet är ett vanligt förekomande problem hos äldre personer. Ljusterapi i olika former har blivit uppmärksammat som en vanlig icke-farmakologisk behandlingsåtgärd mot sömnlöshet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva samband mellan behandling med ljusterapi och sömn hos äldre människor. Metod: Litteraturstudie har genomförts. Sökningar har gjorts med nyckelord i databaserna EBSCO och PubMed. Nio kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Resultat är ovisst huruvida ljusterapi förbättrar sömneffektiviteten. Kraftig ljusstyrka, exponering av ljus på morgonen och om aktivitet i samband med ljusterapi visade på positiva sömneffekter. Analysen resulterade i fem kategorier: ljusstyrka betydelse för sömn, tidpunkt för administrering av ljusterapin, ljusets färg och effekt på sömn, effekter av att kombinera aktivitet och ljusterapi, effekter på sömn efter avslutad ljusterapi. Slutsats: Ljusterapi är en icke-farmakologisk behandling som är lättanvänd. Resultatet i sambandet mellan ljusterapibehandlingen och effekterna på sömnen är dock ovisst. Mer forskning behövs för att ljusterapi ska accepteras som en beprövad behandlingsform mot sömnlöshet.

<p>En stor del av personalen inom Hälso- och Sjukvården har sin arbetstid förlagd till natten. Vi vet idag att det är mycket ogynnsamt att arbeta nattetid och att det höjer risken att utveckla flera sjukdomar. Nattarbete och roterande skiftarbete stör och påverkar den naturliga dygnsrytmen i kroppen. Kan vi hjälpa kroppen att anpassa sig bättre till nattskiftsarbete med hjälp av ljusterapins effekter? Ljusterapi är, vad vi känner till idag, en säker behandling med få eller inga biverkningar. Den är lätt att administrera, relativt billigt och flexibel att utföra. Det optimala verkar vara, enligt vår nuvarande kunskap, att få ljusterapibehandling intermittent under nattpasset, kombinera detta med att använda sig av mörka solglasögon när man tar sig hem samt sedan att lägga sig att sova så snart som möjligt efter hemkomsten i ett mörkt rum. Ljusterapi hjälper speciellt inför längre perioder av nattpass men har också en mycket god effekt på att återställa den inre klockan till dag-dygnsrytm igen efter avslutad nattperiod. Ljusterapibehandling visar sig hjälpa även mot problem med ett förtidigt uppvaknande, som är ett vanligt fenomen vid nattarbete, och effekten av behandlingen kan kvarstå i upp till en månad. Den positiva höjningen av funktionsnivån som även inträffar kan också kvarstå så länge.</p>

En stor del av personalen inom Hälso- och Sjukvården har sin arbetstid förlagd till natten. Vi vet idag att det är mycket ogynnsamt att arbeta nattetid och att det höjer risken att utveckla flera sjukdomar. Nattarbete och roterande skiftarbete stör och påverkar den naturliga dygnsrytmen i kroppen. Kan vi hjälpa kroppen att anpassa sig bättre till nattskiftsarbete med hjälp av ljusterapins effekter? Ljusterapi är, vad vi känner till idag, en säker behandling med få eller inga biverkningar. Den är lätt att administrera, relativt billigt och flexibel att utföra. Det optimala verkar vara, enligt vår nuvarande kunskap, att få ljusterapibehandling intermittent under nattpasset, kombinera detta med att använda sig av mörka solglasögon när man tar sig hem samt sedan att lägga sig att sova så snart som möjligt efter hemkomsten i ett mörkt rum. Ljusterapi hjälper speciellt inför längre perioder av nattpass men har också en mycket god effekt på att återställa den inre klockan till dag-dygnsrytm igen efter avslutad nattperiod. Ljusterapibehandling visar sig hjälpa även mot problem med ett förtidigt uppvaknande, som är ett vanligt fenomen vid nattarbete, och effekten av behandlingen kan kvarstå i upp till en månad. Den positiva höjningen av funktionsnivån som även inträffar kan också kvarstå så länge.

The changes of the seasons are a phenomenon we as people in many cases are affected by multiple times a year. However, how much this change affects us differs from where in the world you live. In the northern hemisphere, life can change drastically when the sun goes from shining the majority of the day to the day being mostly in darkness during wintertime. Most people are affected by this change somehow, especially the change from brighter days to darker. This is when feelings of community, hopefulness and happiness can be switched out with feelings of loneliness, malaise and even depression. This paper shows that although not all people experience the changes in these black-or-white ways, it is clear that the gray area between not being affected at all or shutting down completely is large and sometimes hard to define.  In this study, we have examined the general outlook towards winter darkness and the experiences of students at Umeå University, Sweden, who moved here from a more southern part of Sweden where the darkness is not as drastically changing during wintertime. We also interviewed the student health team at Umeå University to gain knowledge about however this is something they are working actively against or not. / Förändringarna i årstid är något vi människor utsätts för flera gånger varje år, men hur denna förändring ser ut skiljer sig väldigt mycket beroende på var i världen man bor. I den nordliga delen av världen förändras livet väldigt mycket då man går från sol större delen av dagen till mörker större delen av dagen under vintertid.  De flesta människor påverkas av denna förändring i årstid, framförallt den förändring där vi går ifrån ljusare tider mot mörkare. Här kan känslor av gemenskap, hoppfullhet och lycka bytas ut mot känslor av ensamhet, nedstämdhet och depression. Uppsatsen visar att alla människor självklart inte lider av säsongsförändringarna på detta svart-eller-vitt sätt. I spektrumet av att inte påverkas alls till att sluta fungera på grund av säsongsförändringar så är det tydligt att det finns flera olika svar på hur människor påverkas.  I vår studie har vi undersökt inställningen till vintermörkret och upplevelserna hos studenter på Umeå universitet som flyttat upp till Norrland samt att vi har intervjuat Studenthälsan på Umeå Universitet för att se huruvida detta är något de arbetar aktivt mot.