Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

<p>Sjukvård måste bedrivas dygnet runt, vilket leder till att skiftarbete inom vården är en nödvändighet. Sjuksköterskan bär ansvaret för att omvårdnadsarbetet utförs med god kvalitet samt patientsäkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva skiftarbetets inverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metoden var en litteraturstudie. Artikelsökningar har skett i CINAHL samt PubMed vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar, varav sju kvantitativa och fem kvalitativa. Dessa utgjorde litteraturstudiens resultat. Efter bearbetning av artiklarnas resultat framkom fyra kategorier; Handlingsberedskap, Försämrat omvårdnadsarbete, Tid förbättrar omvårdnadsarbetet samt Utvecklingsmöjligheter för omvårdnadsarbetet. Nattskift, roterande skift samt 12-timmarsskift har en inverkan på sjuksköterskans handlingsberedskap, sjuksköterskans grundläggande samt specifika omvårdnadsarbete och sjuksköterskans möjlighet att utveckla omvårdnadsarbetet.</p>

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva om det fanns ett samband mellan skiftarbetande sjuksköterskor och fysisk och psykisk trötthet samt sömnsvårigheter. Metod: Examensarbetet utfördes som en deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades. Datainsamling gjordes via databasen CINAHL. Huvudresultat: Studierna visade att skiftarbetande sjuksköterskor kunde drabbas av fysisk och psykisk trötthet relaterat till skiftarbete. Tolv av tretton studier beskrev att skiftarbete är ett negativt arbetssätt där fysisk och psykisk trötthet och sömnsvårigheter är vanligt förekommande bland sjuksköterskor. Majoriteten av de medverkande skiftarbetande sjuksköterskorna led av sömnstörningar relaterat till arbetet. Övriga återkommande problem var huvudvärk, sviktande cirkulation, hormonrubbningar, depression och ångest. Slutsats: På grund av de vanligt förekommande sömnsvårigheterna vid skiftarbete hos sjuksköterskor behövs längre återhämtningstid mellan arbetspassen. Detta för att minska den fysiska och psykiska tröttheten som annars kan drabba sjuksköterskan vid skiftarbete.

Sjukvård måste bedrivas dygnet runt, vilket leder till att skiftarbete inom vården är en nödvändighet. Sjuksköterskan bär ansvaret för att omvårdnadsarbetet utförs med god kvalitet samt patientsäkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva skiftarbetets inverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metoden var en litteraturstudie. Artikelsökningar har skett i CINAHL samt PubMed vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar, varav sju kvantitativa och fem kvalitativa. Dessa utgjorde litteraturstudiens resultat. Efter bearbetning av artiklarnas resultat framkom fyra kategorier; Handlingsberedskap, Försämrat omvårdnadsarbete, Tid förbättrar omvårdnadsarbetet samt Utvecklingsmöjligheter för omvårdnadsarbetet. Nattskift, roterande skift samt 12-timmarsskift har en inverkan på sjuksköterskans handlingsberedskap, sjuksköterskans grundläggande samt specifika omvårdnadsarbete och sjuksköterskans möjlighet att utveckla omvårdnadsarbetet.

Bakgrund: Arbete inom sjukvården bedrivs dygnet runt, vilket innebär att många sjuksköterskor får arbeta oregelbundna tider. Detta påverkar den biologiska klockan vilket resulterar i försämrad sömn. Försämrad sömn kan i sin tur leda till koncentrat-ionssvårigheter samt stress. Stress kan påverka kroppen både fysiskt och psykiskt. Sjuk-domar som kan relateras till stress är bland annat högt blodtryck, fibromyalgi och ut-mattningssyndrom. Arbetet har teoretisk förankring i Antonovskys KASAM och Levi-Kagan-Theorell psykosociala modell. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta skift. Metod: En systematisk litteraturstudie där åtta kvantitativa artiklar och två kvalitativa artiklar inkluderats. Artikelsökning har gjort i databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat: Resultatet innefattar tre teman; Så reagerar kroppen, Den bristande patient-säkerheten och Social tillvaro och arbete: en skör balansgång. Resultatets huvudfynd påvisade att sjuksköterskorna som arbetade skift led av fysiska och psykiska symptom. Skiftarbetet påverkade även patientsäkerheten negativt. Det framkom också att sjukskö-terskornas sociala förhållanden påverkades negativt, detta till följd av oregelbundna arbetstider. Slutsats: Det krävs mer tid för återhämtning samt fritid och sjuksköterskorna är i behov av mer kunskap gällande skiftarbete. Genom förbättrad kunskap kan ohälsa hos sjuksköterskorna undvikas. Vidare kvalitativ forskning behövs för att synliggöra vad sjuksköterskor behöver för att kunna hantera skiftarbete.

Introduction Shift work affects the circadian rhythm. Working night shift can, for instance, result in a disrupted circadian rhythm, which can have adverse effects on health. Nurses are a particularly vulnerable group in health care since they often work shifts.   Purpose The purpose of this study was to explore how nurses are affected by shift work and what effects of shift work can have on nurses' health.   Method The work was carried out as a literature review with a systematic approach, in which 10 scientific articles were selected from the databases; Academic Search Elite, CINAHL and MEDLINE. The articles were examined, analyzed, results were summarized and conclusions were drawn.   Results Many nurses, often regardless of the type of shift work they have, suffer from insomnia, fatigue and gastrointestinal problems. Short rest between shifts and workload is mentioned in several articles as cause to the problems.   Discussion Short rest between shifts can be a major contributing factor to the problems, circadian rhythm and shift work itself may not affect health as much as short rest and too little time for recovery in between shifts. / Inledning: Skiftarbete påverkar dygnsrytmen. Vid, exempelvis, nattarbete störs dygnsrytmen, något som kan medföra negativa effekter på hälsan, sjuksköterskor är en speciellt utsatt gruppinom vården då de ofta arbetar skift.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utforska hur sjuksköterskor påverkas av skiftarbete och vilka effekter skiftarbete kan ha på sjuksköterskors hälsa.Metod:Arbetet genomfördes som en litteraturstudie med ett systematiskt tillvägagångssätt, där 10 vetenskapliga artiklar valdes ut från databaserna Academic Search Elite, CINAHL och MEDLINE. De granskades, analyserades, resultat sammanfattades och slutsatser drogs.Resultat: Många sjuksköterskor, ofta oberoende av vilken typ av skiftarbete de har, lider av bland annat sömnlöshet, trötthet, utmattning och mag-och tarmproblem. För kort vila mellan arbetspassen och arbetsbörda nämns i flera artiklar som bidragande orsaker till problemen.Diskussion: För kort vila mellan arbetspassen kan vara en stor bidragande orsak till problemen, dygnsrytm och skiftarbete i sig kanske inte påverkar hälsan lika negativt som kort vila och för lite tid för återhämtning.

No description available.

No description available.

Syfte med studien var att kartlägga och jämföra sjuksköterskors uppfattningar av två olika arbetstidsmodeller i relation till arbetstider, hälsa samt möjlighet till återhämtning. Bakgrund. Inom Hälso- och Sjukvården krävs effektivitet, färre personer ska utföra mer med bättre kvalitet till lägre kostnad. Inom VLL används arbetstidsmodeller för att ha kostnadskontroll, minska vikariebehoven och få bort övertid. Arbete dag, kväll och natt ger korta återhämtningsperioder med risk för ohälsa, minskad återhämtningstid med negativa konsekvenser som följd. Metod. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med enkätsamling. Sjuksköterskor som arbetar i arbetstidsmodell 1 (n=50) och arbetstidsmodell 3 (n=50) som befann sig på arbetsplatser inom VLL vid besök under mars - maj 2013 ombads fylla i enkäterna. Resultat. Studien fann statiskt signifikanta skillnader mellan arbetstidsmodellerna i hur sjuksköterskorna trivs med arbetstiderna, var för trött att orka med familj, vänner och fritid och om de fick tid för återhämtning mellan arbetspassen. Sjuksköterskorna i modell 1 och modell 3 upplever hälsa. Slutsats. Större andel sjuksköterskor i modell 1 än modell 3 är nöjda med sina arbetstider och har mer tid för återhämtning.Implikation. Att kunna använda resultatet som underlag till framtida arbetstidslösningar och andra hälsofrämjande åtgärder.

I dagens samhälle spenderar de flesta många timmar av dygnet på arbetet. Det innebär att människor troligen äter en betydande del av sina måltider på arbetet. Måltidens betydelse har uppmärksammats de senaste åren och har då syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. Måltidens kontext innefattar innehåll, tid, social och fysisk måltidsmiljö. Eftersom människor äter på arbetet är måltiden på arbetsplatsen viktig när det kommer till anställdas hälsa, arbetstrivsel och prestation. Forskning om var arbetsmåltider äts och hur fysiska och sociala måltidsmiljön upplevs är sparsam. Syftet med denna studie var att beskriva självskattad stress, egen kontroll och måltidsupplevelse i samband med måltider på arbetsplatsen vid ett sjukhus och vid ett stålverk. Studien hade en beskrivande design, där kvantitativ data samlades in med enkäter och skal nivån var nominal. Studien gjordes på ett stålverk och ett universitets sjukhus i mellersta Sverige. Det var både män och kvinnor som arbetade dagtid, schemalagt arbete eller treskift som deltog. Sextio enkäter med fjorton respektive nitton frågeområden delades ut till samtliga på stålverket och till en hel avdelning på sjukhuset. Samtliga i personalen på en avdelning på ett universitetssjukhus och alla på ett stålverk blev tillfrågade om de ville delta i studien. Bortfallet på sjukhuset var tjugotre procent och på stålverket var det tjugo procent. Resultaten visade att arbetarna på både stålverket och sjukhuset var relativt missnöjda med hur deras måltidsmiljö var med lokal, utrustning och möjlighet till att äta enskilt eller med sällskap. De upplevde även liten egen kontroll över temperatur, ljus och ljud i sin måltidsmiljö. Eftersom grupperna som undersöktes inte representerar en population är det inte möjligt att uttala sig om hur alla anställda med skiftarbete eller schemalagt arbete på andra eller samma arbetsplatser upplever sin måltidsmiljö. Vissa generaliseringar om måltidsmiljön kan göras till liknande arbetsplatser än som de som deltog i studien. Nyckelord: Måltidsmiljö, skiftarbete, stress, egen kontroll.