Fotbollsdomare verkar ofta i stressfyllda miljöer som innefattar en risk för att utsättas för olikatyper av hot. Kunskapsläget kring fotbollsdomares psykiska hälsa och hur den kan tänkas skiljasig beroende på faktorer som serienivå och kulturell kontext är dock bristande. Den aktuellastudien ämnade undersöka huruvida det finns en skillnad i psykiskt välbefinnande och psykiskohälsa hos fotbollsdomare i Sverige utifrån vilken nivå de dömer. En viktig del av studien varäven att kontrollera för ett antal relevanta kovariat. För att fånga in de aktuellamåendefaktorerna användes formulären Brunnsviken Brief Quality of Life Scale, GeneralizedAnxiety Disorder 7-item scale, Patient Health Questionnaire, Insomnia Severity Index, EatingDisorder screen for Primary care och Shirom-Melamed Burnout-6 som utfallsmått. Urvaletbestod av 297 fotbollsdomare (12.1% kvinnor, 87.9% män, M = 33.8 år, SD = 13.0). Studienvar en kvantitativ tvärsnittsundersökning med differentiell design och inkluderade ettrepresentativt urval. Data samlades in via en internetadministrerad enkät. Resultaten visade attdet utifrån psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa inte finns några skillnader mellan domarepå olika nivåer. Samtidigt visade resultaten, exempelvis, att kvinnliga fotbollsdomare tenderaratt ha en sämre psykisk hälsa än manliga fotbollsdomare och att utsatthet för hot har en negativpåverkan på fotbollsdomares psykiska hälsa. Sammantaget visar resultaten att det vid insatseroch förebyggande åtgärder relaterat till fotbollsdomares psykiska mående kan vara nödvändigtatt rikta sig mot hela domarkåren, oberoende av nivå. / Football referees often operate in stressful environments involving a risk of exposure to varioustypes of threats. However, the knowledge regarding football referees' mental health and how itmay differ depending on factors such as the level of competition and cultural context is lacking.The current study investigated whether there is a difference in psychological well-being andmental health illness among football referees in Sweden based on the level at which theyofficiate. An important part of the study was to control for relevant covariates. To capture therelevant well-being factors the following outcome measures were used; Brunnsviken BriefQuality of Life Scale, Generalized Anxiety Disorder 7-item scale, Patient HealthQuestionnaire, Insomnia Severity Index, Eating Disorder screen for Primary care, and ShiromMelamed Burnout-6. The sample consisted of 297 football referees (12.1% women, 87.9%men, M = 33.8 years, SD = 13.0). The study was a quantitative cross-sectional survey with adifferential design and included a representative sample. Data were collected through aninternet-administered survey. The results indicated that there are no differences inpsychological well-being and mental health problems among referees at different levels. Theresult also showed that female soccer referees tend to have poorer mental health than malesoccer referees and that exposure to threats has a negative impact on soccer referees' mentalhealth. Overall, the results suggest that in interventions and preventive measures related to themental well-being of football referees, it may be necessary to target the entire refereeingcommunity, regardless of level.