The purpose of this work is to create more knowledge about the teacher's perceptions of group dynamics and its impact on school activities. How do teachers opportunities and obstacles in order to influence group dynamics among students. The questions I have answered is how the teachers see the importance of a functioning group dynamics in school, how teachers work with group dynamics and how teachers describe the opportunities and obstacles for effective group dynamics. The method I am using at work is a qualitative research method that involves obtaining the teachers' own thoughts, feelings and experiences around the right questions. I have interviewed three teachers in primary schools in the county of Stockholm to find out their particular approach. The theory I have assumed is that the teacher's attitude affects group dynamics in class, where a democratic approach should permeate the teaching and its values. They summarized the conclusions I have is that teachers have a major impact on the group's importance and that they are working from it in different ways. The benefits of a working group dynamics is that you get a sense of security in the class to be developed further. How this security is created by the interaction between the teacher and the group where the teacher's value system work becomes central. Teachers agree that they have considerable potential to influence the dynamics of class and see obstacles including language difficulties, conflicts, and many different views to consider.

<p>Bakgrund: Tanken bakom att arbeta i team är att det skapar mervärde då det möjliggör integrationen av specialiserade egenskaperna hos teamets medlemmar. I detta sammanhang används ofta begreppet synergieffekt. Men ofta föreligger det exceptionella svårigheter att få team att fungera överhuvudtaget. Flesta misslyckanden i teamarbete handlar om dålig gruppdynamik och ineffektivitet. </p><p>Syfte: Att undersöka gruppdynamiska mönster i integrerade arbetsteam och utforska tänkbara återkommande mönster som skulle antyda att gruppdynamik kan hanteras mer framgångsrikt genom styrning av de faktorer och processer där dessa mönster utvecklas. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet har samlats genom intervjuer med arbetare och ledare från ishockeylag och förskoleteam, två arbetsområden som skiljer sig i ett flertal avseenden; ramarna och villkoren för skapandet och uppehållandet av teamen, samt deras arbetsprocesser och produkter. Detta i ett försök att fånga in det väsentliga i gruppdynamiken genom att söka efter likheter och väga dem mot skillnaderna i hur man löser sina respektiva svårigheter i teamarbetet. </p><p>Resultat: Studien tyder på att återkommande gruppdynamiska mönster existerar i integrerade arbetsteam. Identifiering och styrning av de faktorer och processer där dessa mönster utvecklas förbättrar möjligheterna att skapa ett effektivt presterande arbetsteam.</p> / <p>Background: Teamwork is thought to create added value, because it ables the integration of the specialised qualities of its members for a common goal. Often the term synergy effect is used in this context. However, in many cases there are exceptional difficulties to get the teams to work at all. Most failures in teamwork deal with inefficiency and poor group dynamics. </p><p>Purpose: This study examines group dynamic patterns in highly integrated work teams, and explores possible reoccurring patterns that would suggest that group dynamics could be managed more successfully by monitoring the factors and processes where these patterns arise.</p><p>Research Process: The empirical material was collected by interviewing people from professional ice hockey and pre-school teams, two areas that seemed to differs in most aspects; the framework and conditions for teamwork, maintenance and work processes. This in a quest for determining the essence of favourable group dynamics by searching for similarities and weighing them with the differences in how they solve their respective issues in working as a team.</p><p>Results: The study made indicates the existence of reoccurring group dynamic patterns in highly integrated work teams. The identification and monitoring of the factors and processes from where these patterns arise improves the odds for creating a high performing work team.</p>

Bakgrund: Föreskriften den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) började år 2005 gälla för svenska börsnoterade bolag med förutsättningen ”följ eller förklara”. Syftet med Koden är att se till att bolagen styrs på ett sådant sätt att de uppfyller ägarnas krav på avkastning på det investerade kapitalet, god bolagsstyrning. I Koden föreskrivs bland annat att styrelsens sammansättning ska präglas av mångsidighet, bredd och att jämn könsfördelning ska eftersträvas. Undersökningar som gjorts om styrelsesammansättningar innan Kodens införande visar att den viktigaste faktorn vid nominering av styrelseledamöter är att personen har VD-erfarenhet. Vilket utrymme föreskriften om mångsidighet, bredd och strävan efter en jämn könsfördelning har fått vid valberedningarnas nominering av ledamöter samt i styrelsernas sammansättning är inget som har undersökts vidare efter Kodens införande. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga tre svenska börsbolags styrelsesammansättningar med fokus på mångsidighet och bredd, samt styrelsens representation av män och kvinnor. Detta för att söka förklaringar till valberedningarnas påverkan på sammansättningen, samt hur Kodens föreskrift om mångfald uppfattas i bolagen. Resultatet kan möjliggöra en värdering av bolagskodens rekommendation om mångsidighet, bredd och strävan efter en jämn könsfördelning i styrelsesammansättningen. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod används för att förklara och belysas syftet med undersökningen. Metoden ämnar ge en personlig förståelse och syn på om Koden påverkat företagens styrelsesammansättning samt vilken betydelse valberedningen har för sammansättningarna. För att besvara problemställningen och syftet har en dokumentstudie genomförts av tre bolag samt personliga intervjuer med respondenter från respektive företag. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar mångfaldsteorin, gruppdynamik i team, kvinnliga egenskapers specifika tillförande, antal kvinnor i styrelsen och meritokratiska perspektivet. Empiri: Det empiriska materialet består dels av dokumentstudier av årsredovisningar, valberedningsrapporter och annan dokumentation till årsstämman för tre bolag inom dagligvaru- och detaljhandeln; Hakon Invest, Cloetta och Hemtex, dels av intervjuer med två personer från styrelsen samt en valberedningsrepresentant från respektive bolag. Resultat och slutsatser: Studien påvisar att Kodens föreskrift om valberedningar har haft en indirekt påverkan på styrelsesammansättningarna, då det blivit en mer transparant och vidare nomineringsprocess. Kodens föreskrift om strävan efter en jämn könsfördelning har vidare haft en inverkan på dessa tre bolags styrelsesammansättningar, då valberedningarna tar hänsyn till kön i deras arbete. Övriga mångfaldsfaktorer har inte haft någon markant inverkan på sammansättningen, då det är kompetens i form av VD- och branscherfarenhet som prioriteras vid nominering av styrelseledamöter för att nå ett optimalt beslutsfattande. / Background: The regulation of the Swedish Corporate Governance Code (the Code) started in practice with listed Swedish companies, in 2005, with the premise of "comply or explain". The purpose of the Code is to ensure that the companies are controlled in such a way as to meet the demands of the shareholders for return on invested capital and good corporate governance. The Code provides that boards must be characterized by versatility, breadth and gender distribution should be sought. Surveys of boards, before the Code's introduction, show that the main factor in the nomination of directors is that the person has been Chief Executive Officer. The provision of versatility, breadth and the quest for gender distribution when nominating the directors and in the composition of the boards, has not been investigated further after the introduction of the Code. Purpose: The purpose of this study is to identify the boards of three listed Swedish companies with focus on versatility, breadth and the board's representation of both genders. This is to seek explanations for the Nomination Committee's impact on the composition of the board, but also how the Code's provision on diversity is seen in the different companies. The results allow a rating of the Code's recommendation on versatility, breadth and the quest for balance in the composition of the board. Methodology: A qualitative survey method is used to explain and illuminate the aim with this survey. The method's intention is to give a personal understanding and sights about the Swedish Code's influence on the board composition of the companies, which importance the Nominating Committees have for the compositions. A document study and interviews, with the three companies, has been done in order to respond to the problem. Theoretical perspectives: The theoretical framework includes the diversity theory, team group dynamics and contribution of the female characteristics, which includes the number of women in boards with a meritocratic perspective. Empirical foundation: The empirical material consists of document studies of annual reports, committee reports and other documentation of the Annual General Meeting in the three companies in the Retail Trade Industry; Hakon Invest, Cloetta and Hemtex. Moreover, the empirical material is based on interviews with two members of the board and one Nominating Committee representative from each company. Conclusions: The study demonstrates that the Code's provisions for Nominating Committees have had an indirect impact on boards’ composition. Therefore it has become a more transparent and wider nomination process. The Code's provision, on the pursuit of gender balance, has also had an impact on the board compositions of the above-mentioned companies. This is because the Nomination Committees are taking account of gender in their work. Other diversity factors had no significant effect on the composition, because the expertise of a Chief Executive Officer, and industry experience is a priority of the nomination of directors, to reach optimal decisions.

The focus of this thesis is the group as a pedagogical tool. It investigates whether and how what is known of group size can help further schools in fulfilling knowledge and democracy goals and moreover how such knowledge can influence the principals’ management. The mission of school education is to provide the basis for each pupil’s individual development and in the end it is pupils’ individual performances which are graded. However, during the full twelve years of schooling they are taught in groups. This indicates that school education could benefit from greater knowledge in regards to characteristics of different group sizes and accordingly their numerical prerequisites in various pedagogical contexts.The aim of the study is to illuminate and research the relationship between group size and the teaching of teenage pupils, from a school management perspective. The question formulation of the study is: How do a few principals think concerning categorization, the basis thereof, and the importance of group size for the work of the teacher and the learning of the pupil? The study applies a social psychological perspective. To further deepen the perspective, the study has methodologically been inspired by categorical analysis. The question formulation is explored through a set of in-depth interviews with five experienced principals.There is little or no research on the dynamics of teaching groups in school environments, particularly concerning older pupils. Previous research though indicates that there is no unequivocal relation between group size and learning outcomes. There are clear connections between learning outcomes and the competence of the teacher, and relations, communication and the social climate of the classroom. These aspects are in turn influenced by the dynamics of different group sizes. Expectations of the teacher also greatly influence the learning of pupils. This relates to group size via the self image of the group which in turn effects the achievements of the individual. Teacher expectations also are influenced by value categorizations of the group. Previous research show that conscious use of different group sizes, large groups in particular, potentially could support schools in regards the democracy related goals.The interviews show that principals have a general understanding of that a teaching group can be, and further some knowledge of the dynamics of the small group, less so of the median group and none of the large group. Large groups are not regarded, and never used, as teaching groups. The study indicates that flexibility in regards to the aim of the teaching and the need of the pupils is more desirable than stability in the organization of groups when it comes to group size. This is counteracted by the school tradition. The study gives several examples of categorizations but no clear answers as to how the valuation of the categories of groups sizes are constructed. It is illustrated that questions of group dynamics seldom are part of conversations of pedagogical nature among teachers in the schools whose principals are part of the study. The principals regard themselves as the ones most competent concerning matters of group size, but do not express this as being part of the pedagogical leadership. None of the principals believe their organizations are currently making optimal use of the group.

Denna essä handlar om skitsnack och socialt samspel på en arbetsplats belyst ur olika perspektiv. Med start i två berättelser tagna från mitt yrkesliv inom förskolan för jag en diskussion, utifrån teorier, i syfte att förstå varför jag agerat och kommunicerat som jag gjorde i dessa händelser samt vad som påverkar en individs handlande. Mina berättelser beskriver en händelse där jag har åsikter om vad en kollega säger om chefen samt en annan händelse där mina kollegor är upprörda över hur chefen uttrycker sig i ett brev. Forskningsfrågorna handlar om vad skitsnack är, varför det uppstår och fortgår och vad som kan påverka hur man interagerar och kommunicerar med sina kollegor. Jag försöker i essän tolka hur jag kommunicerar i de beskrivna situationerna och vad som ligger bakom mitt beteende. Jag ger en förklaring till hur man kan se på skitsnack och hur man kan tolka det sociala samspelet kollegor emellan genom tre etiska perspektiv - yrkesetik, pliktetik samt diskursetik. Även utifrån teorier om gruppdynamik och makt tolkas situationerna och mitt agerande.Jag kommer fram till att skitsnack kan ses på olika sätt, allt från lättare småprat till att baktala någon. Jag beskriver att det finns mycket som ligger bakom en individs sätt att kommunicera på en arbetsplats, till exempel kulturen inom organisationen samt individens och gruppens etiska grundtankar. Osäkerhet och otydlighet är en faktor som framträder och kan påverka sättet att prata med, eller om, varandra inom en grupp. Utöver det kommer jag fram till att en förskola kan vara en otydlig organisation på grund av att arbetssättet där man jobbar i arbetslag kan krocka med en hierarkisk modell som finns beskriven i till exempel läroplanen. / This essay is about gossip (the swedish word ”skitsnack” hasn´t an english word that means the same thing. ”Skitsnack” means everything from smalltalk, to gossip, to slander. I use gossip because it is quite near) and social interaction in the workplace, seen from different perspectives. Starting with two scenarios taken from my professional life in pre-school, I discuss based on theories in order to understand why I acted and communicated as I did in those events and what influences an individual's actions. My stories describe an event where I have opinions about what one colleague says about our manager, and another event where my colleagues are upset about how our manager expresses herself in a letter. The research questions are about what gossip is, why it occurs and continues, and what can influence how people interact and communicate with their colleagues. I try in this essay to interpret how I communicate in the described situations and what lies behind my behavior. I give an explanation of how to identify what gossip is and how to interpret the social interaction between colleagues through three ethical perspectives - professional ethics, deontology and discourse ethics. Through theories of group dynamics and power I interpret the situations and my actions. I conclude that gossip can be seen to range from small talk to slander. I describe that there is much that lies behind an individual's way of communicating in the workplace, for example the culture within an organization as well as the ethical thoughts of the individual and the group. Uncertainty and lack of clarity is one factor that emerges and this may affect the way we talk to, or about, each other within a group. Beyond that, I concluded that a pre-school can be an indistinct organization since working in teams may clash with a hierarchical model that is described in the curriculum.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka skillnader i tolkningen av karaktärer i två versioner av en och samma scen klippta utifrån olika metoder. Den ena klipptes utifrån kontinuitetsprincipen och den andra klipptes inte alls, utan gestaltades istället enbart genom en helbild, i en tagning, i vad som kallas en sequence shot. Genom att gestalta ett maktspel mellan tre karaktärer i scenen tar författarna fasta på skillnader i uppfattningen av makt- och statusförhållanden. Versionerna sågs av två olika testgrupper i omvänd ordning som sedan fick frågor i enkätform. Resultatet visar på att kontinuitetsklippningen ger tittaren en mer enhetlig bild av handlingen och fördjupade bilder av karaktärerna, medan en sequence shot ger en större spridning tolkningar och en mer övergripande bild av karaktärernas gruppdynamik i scenen.

Studien är baserad på nio stycken semistrukturerade intervjuer med deltagare som har eller jobbar med improvisationsteater i grupp i minst tre år. Den tillämpade metoden är kvalitativ. Analysen och bearbetningen bestod utav en tematisk analys. Syftet med studien var att under- söka improvisatörers upplevelser av sitt yrke. De tre teman som framkom genom analysen var ”Känslan av att befinna sig i nuet”, ”Gruppens betydelse” och ”Att föra berättelsen framåt”. Resultatet visade att improvisatörernas upplevelse av sitt yrke hade stor inverkan på dem själva. Detta i forma av samhörighet, självförtroende, flow och kreativt tänkande. Resultatet visade även svårigheterna med att improvisera och hur deltagarna resonerade för att skapa en före- ställning. / The study is based on nine semi-structured interviews with participants who have worked or who are working with improvisation theater for at least three years.The applied method is qualitative. The analysis and processing consisted of a thematic analysis. The purpose of the study was to investigate improvisers' experiences of their profession. The three themes emerged from the analysis were "The feeling of being in the present", "The meaning of the group" and "Moving the story forward". The result showed that improvisation as a form of theater has a big impact on the participants in terms of happiness, self-esteem and flow. The result also showed the difficulty of improvising and how the participants reasoned to create a good performance.

Effectiveness and performance in groups are largely dependent on how group members manage to share their individual knowledge with each other. When group members share and combine their individual knowledge at an optimal level in order to find new solutions, they achieve knowledge integration. In this thesis, we examine how group leaders act to encourage knowledge integration. An observational study was used to evaluate how leaders in three different groups act when solving a group task. We focused on the leaders’ actions in relation to group behaviours that would promote and prevent knowledge integration. With support from theories, we created a behaviour model to help us identify a set of relevant behaviours. We also supported our analysis with leadership theories. The results showed us that leaders’ actions were to a great extent dependent on the current followership and dynamics of each group. Another result was that group members who were familiar with one another before entering the group, had more difficulties in adopting behaviours that would promote knowledge integration. This meant that the leader did not come to terms with the leadership in order to promote knowledge integration. / I en alltmer komplex omvärld ökar behovet av samarbetsskicklighet. Kunskapsintegration anses vara ett viktigt fenomen när grupper samarbetar för att prestera bättre och arbeta effektivt vid mötet av nya behov och problem. Grupper uppnår kunskapsintegration då deltagarna på en optimal nivå utbyter kunskap med varandra, eftersom gruppen då utnyttjar sin fulla kunskapspotential till att finna nya lösningar. Den rådande gruppdynamiken blir därmed avgörande för gruppens prestationsförmåga. En person som har ett särskilt ansvar för gruppens kollektiva arbete är gruppledaren. Huruvida ledare faktiskt agerar för att främja kunskapsintegration är därför centralt i den här uppsatsen. Syftet med studien är att undersöka ledarageranden i förhållande till de gruppbeteenden som kan antas främja eller förhindra kunskapsintegration. Vi har valt att fokusera på arbetsprocessen i en undersökning som går ut på att observera ledaren för en grupp som tilldelas en uppgift, där deltagarna tillsammans ska lösa ett problem. Vi observerade tre grupper på sex personer vardera där en av deltagarna utsågs till ledare genom lottdragning. Processerna dokumenterades med hjälp av filminspelning. Vi har använt oss av teorier för att kunna identifiera gruppbeteenden som kan antas främja och förhindra kunskapsintegration. Med hjälp av teorierna skapade vi en egen beteendetabell att ta stöd av i våra observationer och i vår analys. För att ytterligare undersöka ledarens roll i observationsgrupperna har vi använt oss av ledarskapsteorier. I analysen gick vi först igenom händelseförloppen i filmerna, för att sedan kunna urskilja de beteenden som stämde överens med vår beteendetabell. Därefter specificerade vi ledarens ageranden i förhållande till dessa. Resultaten av studien visade att ledarskapet tycks anpassa sig mycket utefter följarskapet och därmed dynamiken i gruppen och därför identifierade vi inga gemensamma nämnare för ledarageranden i grupperna. Följarskapet i grupperna varierade stort och därför agerade också ledarna på olika sätt. Resultaten gav oss även en oförmodad slutsats som visade att grupper där fler deltagare känner till varandra sedan tidigare hade svårare att anta beteenden som kan antas främja kunskapsintegration. Detta ledde därför till att ledarens agerande blev svårt att bedöma.

Detta är en kandidatuppsats som presenterar en analys av ett spelföretag och dess verksamhet med fokus på gruppdynamik, ledarskap och projektledning. Uppsatsen är indelad i tre delar, analys, genomförande och resultat. Analys delen beskriver följande verksamhetsområden; hur gruppen anställda på Black Drop Studios agerar i samspelet med varandra, vilken typ av ledarskap som bedrivs, hur produktionen är strukturerad, vilka projektledningsverktyg och metoder som används. Genomförande delen beskriver olika åtgärder för dessa verksamhetsområden, för att göra dessa mer effektiva. Resultat delen beskriver vilka åtgärder som införts samt vilka som planerade att genomföras. Sammanfattningsvis har gruppen utvecklats till en mer högpresterande grupp med en större insikt i vad som påverkar deras sätt att fungera som ett team och deras behov ledarskap, verktyg och arbetsmetoder inför framtida projekt och utmaningar. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Att satsa på något man tycker om att göra är för många inte så konstigt, att ha ett mål att eftersträva. Men att lägga större delen av sin fritid och all tänkbar tid till att förverkliga denna tanke är mindre vanligt förekommande. I vardagen finns det många måsten och sysslor som vi som personer behöver uträtta varje dag för att få vår tillvara att gå runt, att jobba eller studera för att kunna betala räkningar, att transportera oss, att spendera tid med andra för att uppehålla vår sociala status och kontakt med omvärlden, att laga mat och äta för att orka träna, jobba, studera med flera. Min uppsats handlar om att genom kvalitativa intervjuer lyfta fram fem elitsatsande individer och deras väg med dessa omgivande faktorer som påverkar dem på vägen mot sitt mål. Mitt fokus ligger på kvinnlig elitsatsning och att skildra den personliga utvecklingen ur ett historiskt perspektiv. Här har jag tagit mer hänsyn till öppenhet och förståelse med ett fenomenologiskt perspektiv för att kunna öppna upp för tolkningar med skildringar från mina informanters berättelser. Denna uppsats har därför en strukturerad uppdelning med olika ingångspunkter. Det finns en del av uppsatsen med fokus på individ, en del uppväxt, en del familjens syn, samt en del på gruppen som lag. Hur alla dessa perspektiv på sitt eget sätt varit med och påverkat individen till att skapa sin identitet. De fem intervjuerna som uppsatsen grundas på utgår från en semistrukturerad intervjuguide. Alla intervjuer utom en genomfördes i Karlstad och mina informanter hade en god spridning från hemorter runt om i landet. Resultaten från informanterna tyder på gemensamma nämnare mellan olika områden och dess effekter de har på kvinnligt elitsatsande. Mycket tydliga resultat framkom angående familjens påverkan på individen och gruppers inverkan med positiva utvecklingar. Hur den mentala påfrestningen kan förebyggas och vad en grupptillhörighet kan betyda för en individ. / To invest in something you care about, to aim for a goal, may not seem very strange to many. But to spend most of your time to actualize this goal is not as common. In a daily routine there are plenty of chores that are necessary like going to work, pay the bills, commute, socialize and so on. This essay will treat these factors and their effect on five individual elite athletes on their journey of reaching their goals through qualitative interviews. The focus will be on female elite athletes and depict the individual development through a historical perspective. I have taken consideration in openness and understanding through a phenomenological perspective to be able to open up for interpretations from my interviewed narratives. The essay will therefore have a structured division with different angles. These parts will be focusing on the individual itself, their childhood, the families point of view, group dynamic in team sports and how all of these different perspectives contribute to the individual. The five interviews that the essay is based upon revolves around a semi structured interview guide. The interviews took place in Karlstad but all of the informants are not originally from Karlstad neither did they grow up with each other. The results from the informants all signify a coherent marker between the different fields and the effects involving feminine elite athletes. Very clear results emerged regarding the family’s effect on the individual and the influence of groups and positive personal developments.  How the mental struggle can be prevented by group affiliation and how that contributes to the individual.