Den palliativa vården ska inte bara erbjuda symtomkontroll för personen som är sjuk, den ska också ges i ett samarbete över teamgränserna, baseras på god kommunikation och relation inom och mellan arbetslag och till personen som är sjuk och dennes närstående. Dessutom ska den också erbjuda stöd till närstående. Närstående tar stort ansvar för vården i hemmet av personen som är sjuk och riskerar flera negativa konsekvenser. De närstående känner ett behov av att få information och kunskaper om sjukdomen och samtal med vårdpersonal ökar de närståendes förberedelse för den framtid som kommer. Sjuksköterskor är medvetna om att de närstående behöver ett individ- och situationsanpassat stöd. De behöver vara uppmärksamma på de närståendes mående och tecken till behov av samtal eller ytterligare behov av stöd. Stödinterventioner i palliativ vård har visat sig ha positiva effekter för närstående. En stödintervention har ägt rum på åtta enheter för avancerad sjukvård i hemmet under 2012 där sjuksköterskor agerade gruppledare för grupper av närstående. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att leda en stödintervention för grupper av närstående till personer som erhåller palliativ vård i hemmet. Metod för denna kvalitativa studie var semistrukturerade intervjuer. Åtta intervjuer genomfördes med elva sjuksköterskor verksamma i den specialiserade palliativa hemsjukvården. Den insamlade datan analyserades genom Interpretive description. Resultatet presenteras i tre teman. I första temat, att vilja ge deltagarna det bästa, beskrev sjuksköterskorna att de var av uppfattningen att stödinterventionen var viktig för deltagarna. De lade ner tid på att planera för att det skulle bli bra och ville utföra stödinterventionen väl. I andra temat, att leda med fingertoppkänsla och flexibilitet, beskrev sjuksköterskorna hur de arbetade med gruppen och vad de upplevde krävdes för att vara gruppledare. I det sista temat ett lärande som berikar både sjuksköterskan och deltagarna berättade sjuksköterskorna om det utbyte av lärdomar, kunskaper och reflektioner i grupperna där både deltagarna såväl som sjuksköterskorna lärde av varandra. Slutsats: Studien visar att det för sjuksköterskor är viktigt med stödinterventioner för närstående i palliativ vård. Det är ett tidskrävande arbete att planera grupperna och därför är det fördelaktigt med en engagerad ledning och intresserad personal på enheten. Att vara två gruppledande sjuksköterskor samtidigt innebär att kunna komplettera varandra. Att det var just en sjuksköterska som gruppledare kan vara en trygghet för deltagarna men det är av vikt för deltagarna att andra teammedlemmar finns representerade på träffarna. Ett upplägg av en stödintervention behöver en viss struktur men det är också viktigt att ha en flexibilitet att frångå denna för att deltagarna ska erhålla den information de behöver. Kommunikation behöver ske både verbalt och ickeverbalt för att fördela ordet, stödja deltagare och avgöra deras behov. Relationer i gruppen behöver månas om en trygg atmosfär som är öppen för samtal ska kunna skapas. Gruppernas sammansättning kan variera och det kan upplevas vara en utmaning att tillfredsställa alla men en grupp med större spridning bland deltagarna ger upphov till reflektion och nya perspektiv. Det är berikande både för sjuksköterskan i sin profession och som medmänniskan att vara gruppledare.

Effectiveness and performance in groups are largely dependent on how group members manage to share their individual knowledge with each other. When group members share and combine their individual knowledge at an optimal level in order to find new solutions, they achieve knowledge integration. In this thesis, we examine how group leaders act to encourage knowledge integration. An observational study was used to evaluate how leaders in three different groups act when solving a group task. We focused on the leaders’ actions in relation to group behaviours that would promote and prevent knowledge integration. With support from theories, we created a behaviour model to help us identify a set of relevant behaviours. We also supported our analysis with leadership theories. The results showed us that leaders’ actions were to a great extent dependent on the current followership and dynamics of each group. Another result was that group members who were familiar with one another before entering the group, had more difficulties in adopting behaviours that would promote knowledge integration. This meant that the leader did not come to terms with the leadership in order to promote knowledge integration. / I en alltmer komplex omvärld ökar behovet av samarbetsskicklighet. Kunskapsintegration anses vara ett viktigt fenomen när grupper samarbetar för att prestera bättre och arbeta effektivt vid mötet av nya behov och problem. Grupper uppnår kunskapsintegration då deltagarna på en optimal nivå utbyter kunskap med varandra, eftersom gruppen då utnyttjar sin fulla kunskapspotential till att finna nya lösningar. Den rådande gruppdynamiken blir därmed avgörande för gruppens prestationsförmåga. En person som har ett särskilt ansvar för gruppens kollektiva arbete är gruppledaren. Huruvida ledare faktiskt agerar för att främja kunskapsintegration är därför centralt i den här uppsatsen. Syftet med studien är att undersöka ledarageranden i förhållande till de gruppbeteenden som kan antas främja eller förhindra kunskapsintegration. Vi har valt att fokusera på arbetsprocessen i en undersökning som går ut på att observera ledaren för en grupp som tilldelas en uppgift, där deltagarna tillsammans ska lösa ett problem. Vi observerade tre grupper på sex personer vardera där en av deltagarna utsågs till ledare genom lottdragning. Processerna dokumenterades med hjälp av filminspelning. Vi har använt oss av teorier för att kunna identifiera gruppbeteenden som kan antas främja och förhindra kunskapsintegration. Med hjälp av teorierna skapade vi en egen beteendetabell att ta stöd av i våra observationer och i vår analys. För att ytterligare undersöka ledarens roll i observationsgrupperna har vi använt oss av ledarskapsteorier. I analysen gick vi först igenom händelseförloppen i filmerna, för att sedan kunna urskilja de beteenden som stämde överens med vår beteendetabell. Därefter specificerade vi ledarens ageranden i förhållande till dessa. Resultaten av studien visade att ledarskapet tycks anpassa sig mycket utefter följarskapet och därmed dynamiken i gruppen och därför identifierade vi inga gemensamma nämnare för ledarageranden i grupperna. Följarskapet i grupperna varierade stort och därför agerade också ledarna på olika sätt. Resultaten gav oss även en oförmodad slutsats som visade att grupper där fler deltagare känner till varandra sedan tidigare hade svårare att anta beteenden som kan antas främja kunskapsintegration. Detta ledde därför till att ledarens agerande blev svårt att bedöma.