Syftet med den här uppsatsen är att undersöka skillnader i tolkningen av karaktärer i två versioner av en och samma scen klippta utifrån olika metoder. Den ena klipptes utifrån kontinuitetsprincipen och den andra klipptes inte alls, utan gestaltades istället enbart genom en helbild, i en tagning, i vad som kallas en sequence shot. Genom att gestalta ett maktspel mellan tre karaktärer i scenen tar författarna fasta på skillnader i uppfattningen av makt- och statusförhållanden. Versionerna sågs av två olika testgrupper i omvänd ordning som sedan fick frågor i enkätform. Resultatet visar på att kontinuitetsklippningen ger tittaren en mer enhetlig bild av handlingen och fördjupade bilder av karaktärerna, medan en sequence shot ger en större spridning tolkningar och en mer övergripande bild av karaktärernas gruppdynamik i scenen.

The proverb ’a picture is worth a thousand words’ expresses the effective use of imagery as a mode of communication. An image has the advantage of being able to convey difficult to express information, such as with posters, instruction manuals or road signs. Additionally, these visuals can affect the recipients emotional state. This study divides the term image into two categories: informative and decorative. The former describes an image containing information, while the latter primarily intends to be aesthetic. Research predating this paper makes different suggestions as how to best use informative and decorative images, in relation to creating a positive online user experience. By conducting semi-structured interviews as a method, this study aims to answer the questions: how does these two differing types of imagery affect the users understanding of a website? Is it easily manageable? And ultimately, does the user feel their reward meets the effort invested in maneuvering the site? The result shows that although the users perceive the decorative images to be aesthetically pleasing, they generally prefer the convenience of the informative ones on a government web site. However, their opinions differ in the question of when either image is the most appropriate and effective to use.

I uppsatsen undersöks metoder för läs- och skrivundervisningen inom sfi med utgångspunkt från modersmålet dari och multimodala verktyg. Syftet med denna studie är att undersöka de pedagogiska metoder som används vid läs- och skrivundervisningen på modersmålet dari inom sfi samt att se vilka multimodala verktyg som kan ges som stöttning vid läs- och skrivundervisningen för elever som ännu inte är litterata. Frågeställningarna var: Hur undervisar man i läs- och skrivundervisningen på modersmålet dari? Vilka didaktiska principer används tillsammans med multimodala verktyg? Undersökningen är en kvalitativ undersökning med intervjuer och observationer. Resultatet beskriver alfabetiseringsundervisning i en sfi-verksamhet som utförs på modersmålet dari med multimodala verktyg som stöd. Luke och Freebodys modell kan ligga till grund för undervisningen för vuxna (Freebody, 1992). Modellen belyser fyra centrala färdigheter: avkodning, meningsskapande, textanvändning samt kritiskt användande. En annan teori som genomsyrar synen på språkinlärning i uppsatsen är teorin om kognitiv inlärning som arbetades fram av den ryska psykologen Lev Vygoskij angående språk, tänkande och lärande (Vygotskij, 2001). Pauline Gibbons forskning har påverkat de teoretiska utgångspunkterna eftersom lärande av ett andraspråk sker i interaktion med andra (Gibbons, 2013).