I och med den pågående globaliseringen ökar trycket på företag och organisationer attminska sina kostnader och nyttja sina kompetenser mer effektivt. Ett sätt att göra detta äratt använda sig av ett globalt virtuellt team. En av de mest fundamentala förutsättningarnaför ett framgångsrikt arbete i ett sådant team är tillit mellan medlemmarna och i skapandetav tillit är kommunikation en viktig del. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilkenbetydelse olika sorters kommunikation har för skapandet av tillit samt den tillit som redanexisterar mellan medlemmar i ett globalt virtuellt team. För att undersöka detta har materialsamlats in genom semi-strukturerade intervjuer som sedan har analyserats med hjälp avrelevant teori. Resultaten visar att alla de undersökta kommunikationssätten på något sätt,om än i olika utsträckning, påverkar tilliten mellan medlemmarna. Särskilt stor roll visadesig fysiska möten spela då de flesta respondenter uppgav att detta var något sompåverkade, alternativt skulle kunna påverka, tilliten. Även social kommunikation visade sigha stor påverkan på tilliten.

I den här uppsatsen förses läsaren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team bestående av Generation Z. Vi fokuserar på dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur följande perspektiv; förtroende, ömsesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifrån vår litteraturgenomgång formulerar vi två hypoteser; 1) att nationella kulturer håller på att förändras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera längre, vilka vi undersöker genom en kvantitativ enkät som skickats ut till studenter från hela världen. Vårt resultat visar på att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa områden, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande är närvarande när det kommer till förtroende och ömsesidigt beroende. Dessutom upplevs kulturskillnader fortfarande existera, även om det är svårt att peka på hur dessa skillnader uttrycker sig.

Globala virtuella team (GVT) utgör ett konkurrenskraftigt alternativ till traditionella internationella uppdrag och blir därmed allt vanligare, inte minst i kölvattnet av covid-19- pandemin. Denna utveckling riskerar dock att bli på bekostnad av den interna kommunikationens effektivitet. Följande studie syftar till att undersöka möjligheter och utmaningar som finns kopplade till olika virtuella medier och därigenom utreda hur medieval påverkar kunskapsöverföringen inom GVT på multinationella teknologiföretag. Genom fyra djupgående intervjuer med GVT-medlemmar på multinationella teknologiföretag i kombination med en sekundär datainsamling har information samlats in och analyserats. Resultatet visar tydliga mönster i hur kunskapsöverföringen påverkas av medieval beroende på den kommunicerade informationens karaktär. Vidare indikerar studien att medievalet har stor betydelse för hur utmaningarna och möjligheterna med de olika medierna upplevs samt hur framgångsrik kommunikationen är inom GVT. Samtidigt saknas det i dagsläget rutiner och riktlinjer för hur medieval ska genomföras inom teknologiföretagen.

Det ökade användandet av virtualitet inom multikulturella team är ett fenomen som de senaste åren har studerats i större takt med ökandet av de samhällsförändringar som världen upplever. Trots det virtuella arbetslivets utbredning finns det fortfarande få kvalitativa studier om globala virtuella teams förmåga och hantering av kulturell mångfald. Denna studie bidrar därför med ett intresseväckande och nytt sätt till att undersöka effektiviteten i globala virtuella team där ledarskap, kommunikation och nationell kultur är variabler som tas hänsyn till. Utifrån semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare från ett anonymt företag visar studiens resultat ett samband mellan ledarskapet och kommunikationens möjligheter till att påverka ett teams effektivitet. Kommunikationens innehåll visar sig även väga mer än frekvensen av kommunikation. Vidare konstateras det att en tydlig ledare med kunskap om den multikulturella spridningen är ytterligare förutsättningar för effektiviteten.

Globala virtuella team är arbetsgrupper som jobbar mot gemensamma mål och där merparten av kommunikationen sker virtuellt. Dessa team kännetecknas av att förtroende är viktigt för att de ska fungera effektivt och att de ofta används för att utbyta kunskap. Uppsatsen utforskar hur förtroende och kunskapsutbyte förhåller sig till varandra i globala virtuella team. För att genomföra det har olika konceptualiseringar av förtroende och kunskapsutbyte studerats: generellt förtroende och snabbt förtroende samt uttrycklig kunskap och tyst kunskap. Detta har studerats genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter som ingår i globala virtuella team. Resultatet i studien indikerar att generellt förtroende och kunskapsutbyte har stor betydelse för varandra. Vidare indikerar resultatet att snabbt förtroende har betydelse för i vilken utsträckning kunskapsutbyte delas och att det finns betydande svårigheter att dela tyst kunskap i globala virtuella team, vilket kan leda till bristande generellt förtroende.

Syftet med den här uppsatsen är att få en bättre förståelse för hur olika kommunikationsstilarkommer till uttryck i en kontext av globala virtuella team (GVT), genom att undersöka vad deinnebär för teamets effektiva kommunikation. Därutöver undersöks även vilken roll kulturellintelligens (CQ) spelar i sammanhanget. För att granska ämnet har en kvalitativ metodbestående av semistrukturerade intervjuer och Critical Incident Technique använts.Intervjuerna inkluderade medlemmar tillhörande ett GVT från SSAB, såväl som enskildaindivider som arbetar i GVT i andra företag. Resultatet visar att olika kommunikationsstilarinom ett GVT kan leda till missförstånd och därmed hindra den effektiva kommunikationen.Resultatet visar också att CQ kan hjälpa till att minska missförstånd i GVT. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how different communicationstyles manifest in the context of global virtual teams (GVT), which is done by looking atwhat they entail for the teams effective communication. In addition to this, the role of culturalintelligence (CQ) in the context is also being explored. To examine this topic, this studyapplied a qualitative method consisting of semi-structured interviews and Critical IncidentTechnique. The interviews conducted included the members of a GVT from the companySSAB, as well as unrelated employees working in GVTs from other companies. The resultsdemonstrate that different communication styles in GVTs can lead to misunderstandings andtherefore hinder effective communication. The results also show that CQ can help reducemisunderstandings in GVTs.

Earlier research has identified challenges in leading global virtual teams (GVTs). However, when the Covid-19 pandemic hit the world globally, even GVTs had to shift to work from home instead of an office. Hence, the purpose of this thesis is to investigate how challenges of leading GVTs have been affected by the Covid-19 pandemic. Identified challenges, including before the pandemic and additional ones that were recognized during it, are introduced. The thesis implements semi-structured interviews with leaders of GVTs to get results in line with the purpose. The results indicate that existing challenges have changed depending on what industry the GVT works in and what restrictions members face due to the pandemic. Additionally, the new challenges that were experienced during the pandemic are distractions, work/life balance, and dealing with isolation. Further challenges are having the right equipment to work comfortably, recruiting and onboarding new staff / Tidigare undersökningar har identifierat utmaningar med att leda globala virtuella team (GVT). När Covid-19 pandemin drabbade världen över påverkade det till och med GVT, som därefter behövde arbeta hemifrån istället för på ett kontor. Denna uppsats syftar därmed till att undersöka hur utmaningar med att leda GVTs har påverkats av Covid-19 pandemin. Utmaningar med att leda GVTs har identifierats i tidigare studier och inkluderar både innan pandemin och nya som har uppstått under den. För att undersöka detta genomförs semi- strukturerade intervjuer med ledare av GVTs. Resultaten indikerar att befintliga utmaningar har förändrats beroende på vilken bransch teamet arbetar i och vilka restriktioner medlemmarna står inför på grund av pandemin. Dessutom är de nya utmaningarna som uppkommit under pandemin distraktioner, balansen mellan arbete och fritid, och att hantera isolering. Ytterligare utmaningar är att de anställda har rätt utrustning för att arbeta bekvämt, rekrytering och att introducera nyanställda.

I denna socialpsykologiska uppsats har jag undersökt effektiviteten inom globala virtuella team. Ämnet är relevant att studera då dagens föränderliga arbetsvillkor ställer höga krav på anställningsbarhet och globala virtuella team är ett ökande arbetssätt. Detta arbetssätt är komplext och ställer höga krav på teammedlemmar. För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts och grundande teori använts som metodval. Datamaterialet samlades in genom intervjuer som grundligt analyserats och genererat följande kategorier: Frihet under ansvar, Individuellt ansvar, När en arbetsdag börjar på måndagsmorgon och slutar på fredagskväll, Kommunikation genom digitala kanaler, Anta aldrig – fråga alltid, och Kulturella utmaningar. Resultatet visar att det är ett stort individuellt ansvar att vara del av ett globalt virtuellt team. Det individuella ansvaret innefattar att självständigt planera, utföra och redovisa ett resultat, att hålla tät kommunikation med sitt team, att hantera språkliga och kulturella barriärer, samarbeta med kunder som är globalt utspridda, samt att ansvara för att teknisk utrustning fungerar. Allt detta sker digitalt och i sociala avskildhet från sitt team. Detta individuella ansvar kan likställas med att driva ett eget företag. Nyckelord: Grundande teori, globalt virtuellt team, effektivitet, individuellt ansvar, frihet under ansvar / Abstract This social psychology paper aims to clarify the effectiveness of global virtual teams. The subject is relevant for study as todays ever changing work requirements raises the bar for employability and global virtual teams is growing way of working. This work force requirement is complex and sets a high standard on the team members. The results are based on a qualitative study with grounded theory as the method of choice. The data collection was made through interviews that were thoroughly analyzed and yielded the following categories: Freedom with responsibility, Individual responsibility, The workday starts on Monday morning and ends on Friday evening, Communication through digital channels, never assume – always ask, and cultural challenges. The overarching results show that there is a large individual responsibility required to be part of a global virtual team. The individual responsibility entails independent planning, execute, and render results, keep constant communication with the team, navigate language and cultural barriers, engage with a global customer base, and take responsibility that the technical equipment is functional. All of this happens digitally and in social seclusion from the team. The individual responsibility can be compared to that of running your own business. Key words: Grounding theory, global virtual team, efficiency, individual reasonability, freedom with responsibility