I och med den pågående globaliseringen ökar trycket på företag och organisationer attminska sina kostnader och nyttja sina kompetenser mer effektivt. Ett sätt att göra detta äratt använda sig av ett globalt virtuellt team. En av de mest fundamentala förutsättningarnaför ett framgångsrikt arbete i ett sådant team är tillit mellan medlemmarna och i skapandetav tillit är kommunikation en viktig del. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilkenbetydelse olika sorters kommunikation har för skapandet av tillit samt den tillit som redanexisterar mellan medlemmar i ett globalt virtuellt team. För att undersöka detta har materialsamlats in genom semi-strukturerade intervjuer som sedan har analyserats med hjälp avrelevant teori. Resultaten visar att alla de undersökta kommunikationssätten på något sätt,om än i olika utsträckning, påverkar tilliten mellan medlemmarna. Särskilt stor roll visadesig fysiska möten spela då de flesta respondenter uppgav att detta var något sompåverkade, alternativt skulle kunna påverka, tilliten. Även social kommunikation visade sigha stor påverkan på tilliten.

This master thesis examines online reading groups with swedish participants. The aim is, by way of introduction, to investigate what kind of online reading groups that exist and how they work. The overall question of the thesis is: how do a conversation about books on the Internet look like? The theory used is Grounded Theory and this is a methodology which has influenced the hole structure of the study. Grounded Theory apply that issues and hypothesis must be created from the collected material, and the author collected for this reason material in the form of survey answers, email-conversations, blogmaterial and articles to draw up exact issues based on this material. The material was sorted into four different categories; social reading, reading fellowship, virtual freedom and anonymity and the issues were formulated according to this categories. The results of the study shows that conversations about books exists in many places on the Internet, such as on blogs and on book forums. Online reading group as a term made it difficult to include such other conversations in the study even though they worked almost as reading groups. Online reading groups is according to the author just one part of a big reading movement on the web. Another result of the study was that it seemed as members of online reading groups has changed their way of how to discuss books, meaning they discuss the reading experience not only after they have read the book but also while they are reading. This tendency is in this thesis explained as a result of the everyday use of social media, where people are now used to update as often as several times per day. The term virtual freedom includes the freedom to take part in a conversation independent of time and geography, but also a freedom to have the possibility to stay anonymous. Virtual freedom and anonymity is discussed by means of the term fellowship, and fellowship is discussed by means of the term social reading which is the core variable of this thesis.

Forskningsfrågor: Hur påverkar ledares interna kommunikation medarbetarnas sociala arbetsmiljö vid ett hembaserat arbetssätt?   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ledares interna kommunikation påverkar medarbetarna inom organisationer som skiftat från ett traditionellt arbetssätt till ett hembaserat arbetssätt. Studien har således i avsikt att bidra med insikter om hur den interna kommunikationen kan användas av ledare i en allt mer växande virtuell arbetsmiljö, på ett sätt som är förenligt med att behålla det sociala arbetsmiljöansvaret gentemot medarbetare.   Metod: Studien genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt, där primärdata samlades in via semistrukturerade intervjuer och sekundärdata via vetenskapligt granskade artiklar inom studiens ämnesområde. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av en tematisk kodning, som låg till grund för den tematiska analysmetoden som ledde till uppsatsens slutsats.    Slutsats: Det krävs mer personlig och öppen kommunikation internt, för att uppnå ett tryggt socialt klimat, som minskar missförstånd och ökar känslan av meningsfullhet och gemenskap även vid hemarbete. Att vidta åtgärder bara för “görandets skull” har inte upplevts framgångsrikt, utan det måste finnas en större mening i det som görs, för att det ska uppnå ett önskvärt resultat. Gamla traditionella socialiseringsmetoderna är svåra att helt och hållet efterlikna. Att ersätta den arbetsmiljö som varit på kontoret blir därmed svårt eller rent av omöjligt och nya sätt måste därav identifieras i den nya hembaserade arbetsmiljön.

Syfte och problemformulering: Krisen Covid-19 tvingade många organisationer att omorganisera sina verksamheter på kort tid, vilket har lett till många förändringar. Krisen har också gjort att många organisationer behövt förändra sina arbetsätt till det mer virtuella. Digitalisering är idag något som är väldigt vanligt i dagens samhälle och något som organisationer arbetar kontinuerligt med. Trots detta saknar verksamheter kunskap och är inte förberedda för att arbeta virtuellt på ett effektivt sätt. Att övergå till att arbeta virtuellt innebär inte bara ett byte från den fysiska arbetsmiljön, utan det förändrar också hur ett team kommunicerar och samarbetar med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika ledare i Region Västernorrland har arbetat med sitt ledarskap, till följd av krisen Covid-19. Samt på vilket sätt det har påverkat ledarstilen. Metod och material: I denna studie har vi använts oss av en kvalitativ metod med intervjuer. Slutsats: Studiens slutsats är att Covid-19 har påverkat Region Västernorrlands ledares sätt att leda samt deras ledarstil. Studiens resultat visar på att ledarna under en kris fokuserar på en tydligare kommunikation. Dessutom visade studien på att det finns utmaningar att underhålla relationer, i samband med distansarbete och logga in och logga ut kulturen.

Syftet med denna studie är att undersöka om samt hur chefer inom en medelstor kommun upplever att deras ledarskap har förändrats och anpassats, i och med en plötslig och icke- planerad omställning till distans. För att undersöka detta utfördes nio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer samt avdelningschefer inom en medelstor kommun. Studien genomsyras av en egen sammanfattningsmodell som grundar sig i tidigare forskning gällande effektivt ledarskap på distans. Vår sammanfattningsmodell innefattar kategorierna; situations- och individanpassat ledarskap, fokus på grupp och individ, skapa och bibehålla relationer, kunskaper om virtuell kommunikation samt tydlighet via riktlinjer. Den egna modellen används vid insamling av material samt analys för att undersöka om någon förändring skett inom ledarskapet, och i så fall hur, vid en plötslig och icke-planerad omställning till distans. Analys, resultat och slutsats påvisade att det skett en förändring och att ledarskapet anpassats vid den plötsliga förändringen till distans. Resultatet påvisade även att vid den plötsliga omställningen till distans utmanades många aspekter inom ledarskapet, vilket bland annat berörde kommunikation samt individanpassning. Däremot visade det sig vara en läroprocess till att hitta nya arbetssätt för att handskas med dessa utmaningar.

Syftet med den här rapporten är att undersöka hur mötena på distans inom Trafikverket Region Mitt fungerar ur ett användarperspektiv och vilka förbättringar som kan göras för att få en effektivare verksamhet och ge användare en bättre arbetsmiljö. Det visar sig att de anställda generellt är positivt inställda till resfria möten som mötesform men att det finns vissa problem. De vanligaste problemen är att ljudet inte fungerar korrekt och att användarna blir understimulerade av att ha tittat länge på en skärm. Tre förslag på lösningar presenteras. Det första är att satsa mer på utbildning för användarna samt att ställa krav på dem att lära sig visa funktioner i och med att Live Meeting används i deras dagliga arbete. Det andra är att använda kameran vid alla möten. Det finns stöd för kameraanvändning men det är något som idag inte används i särskilt stor utsträckning men som jag anser ger mer gemenskap och fler uppmärksamma deltagare. Det sista förslaget är att Trafikverket ska se över vilka mål de har med resfria möten och vilka möten som bör vara fysiska möten även i framtiden. Detta efter att ha noterat en tendens till att allt fler möten genomförs via Live Meeting. / The purpose of this master thesis was to identify some of the problem areas concerning the use of computer based web conference systems at Trafikverket Region Mitt in Sweden. The aim was to propose some solutions to the problems found. The material was gathered by meeting observations and a survey among the users of Live Meeting at the department Samhälle at Trafikverket Region Mitt. The results show that most problems are related to sound and attention issues during the meetings. Most users are pleased with the benefits given by this way of meeting at a distance, but they are bothered by details that do not work properly such as confusion in how to use certain functions. The results were analysed seen in a usability perspective. There are three solutions presented. The first is to give the users more education for them to be able to use the system properly and with greater skill. The second solution is to use the camera at all meetings.The third proposal for better meetings is for Trafikverket to discuss the goal with having distance meetings and what types of meetings that always should be physical to guarantee high quality in the company.

In today's society, the internet is an important part of everyday life. Over recent years the number of electronic services has increased markedly. Communities such as Facebook, consume more of people's time than 5-10 years ago. How can public authorities benefit from these communities or are the municipalities not ready for this? The municipalities determine how their resources should be allocated based on the municipality's needs. The municipalities may be in charge of such matters of public interest which is linked to one municipality or its citizens. The purpose of this study is to explain what a virtual meeting platform means and how the public authority can take advantage of the virtual world to create benefits for its citizens by modifying existing tools. We have chosen a deductive approach with elements of induction, and the study is positivistic because of the approach on trying to find absolute knowledge from this study. We have developed five hypotheses by material from a pilot study. The material from the pilot study has served as the basis for a quantitative survey among users of Facebook. By introducing the Balanced Scorecard a municipality can, based upon local needs and capabilities, develop goals and measures based on the municipality strategy. We have constructed a model that is partly based on David Lundberg's 5-model (Lundberg, 2009). The model, Heimberg Flower, focuses on the "benefit"-factor which is directed towards the virtual options from which the municipality may choose which options to examine or test. Our hypothesis could prove two significant relationships, there is adesire for internet-based services, and that Facebook is preferred over other virtual meeting places for representation by the municipality. Using the modified Balanced Scorecard according to Heimberg Flower, the model can serve as a basis for municipalities in efforts to implement IT solutions that create value for the citizen.

Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för ledarskap på distans ur ett chefsperspektiv. Syftet undersöktes genom två frågeställningar som behandlar hur chefer bedriver sitt ledarskap på distans samt hur dessa chefer upplever sitt ledarskap. Genom en i huvudsak induktiv ansats med deduktiva inslag och kvalitativa semi-strukturerade intervjuer undersöktes uppsatsens ämne. Den insamlade empirin analyserades genom meningskoncentrering och skapade sex huvudsakliga teman som är; Kommunikationsverktyg, Krav i det dagliga arbetet, Relation till medarbetarna, Det egna ledarskapet, Digitalisering samt Tankar om kompetensbrist. De fynd som framkommit visar hur cheferna bedriver sitt arbete genom virtuella kommunikationsmedel där de föredrar de medel som i större grad kan spegla det fysiska mötet. Majoriteten av cheferna upplever fler möjligheter än begränsningar med sina arbeten och menar att ledarskap på distans har potentialen att lösa en rad problem, såsom problematiken med kompetensbrist.

Globalization is a phenomena that is, because of the advances in technology, becoming more and more common. New tools for communication enables project teams to collaborate across the globe. Hence, Virtual Teams are emerging to become the new routine way of working. However, even though virtual teams are a new way of working, many project managers are expected to lead in the same way as in traditional project teams. In this qualitative bachelor thesis in informatic we have studied how trust emerges in virtual teams, and what challenges this presents. Moreover, we used these results in order to investigate and present how project managers can foster trust in virtual teams. We conducted three interviews at one of Sweden’s largest organizations with project managers well experienced with working in virtual teams. The conclusion indicates that project managers through several activities indeed can foster trust in virtual teams. In virtual teams the project manager’s interaction with the other team members is limited by the technical tools used for communication. This results in a strong dependency between trust and virtual communication. The project manager can, by establishing a continuous communication within the team, reach a higher level of coordination. This enables every team member to move forward in the same direction, towards the same end result, despite the distance between them, fostering trust. / Globalisering är ett fenomen som tack vare teknikens framsteg, blir allt vanligare. Då tekniska kommunikationsverktyg gör det möjligt för individer att kommunicera med varandra oavsett plats, har virtuella team blivit en allt mer alldaglig arbetsform. Trots att detta är ett nytt sätt att arbeta på, förväntas dock projektledare att koordinera sitt virtuella team enligt samma projektledningsmetodik som för traditionella team. Vi har i denna kvalitativa uppsats utrett hur tillit uppkommer i virtuella team, och vilka utmaningar som kan finnas för att skapa tillit i virtuella team. Med utgångspunkt i detta drar vi slutsatser om hur projektledare kan arbeta för att främja tillit i virtuella team. För att svara på uppsatsens forskningsfrågor genomfördes tre intervjuer på en av Sveriges största organisationer. Respondenterna har en lång erfarenhet av projektledning och av att arbeta i virtuella team. Slutsatsen visar att projektledare kan främja tillit i virtuella team genom olika virtuella kommunikationsaktiviteter. I virtuella team har projektledaren en begränsad kommunikationskanal till övriga projektmedlemmar, en kanal som består av tekniska kommunikationsverktyg och som skapar förutsättningar för virtuell kommunikation. Detta skapar ett starkt beroende mellan kommunikation och tillit i virtuella team. Genom att etablera en kontinuerlig kommunikation kan projektledare bättre koordinera varje projektmedlem att röra sig i rätt riktning mot ett och samma mål, vilket främjar tillit.

Begreppet Metaverse har på senare tid uppmärksammats som det allra hetaste området inom IT-branschen, före både kryptovaluta och artificiell intelligens. En stor anledning till detta är att Facebook valt att döpa om sitt varumärke till Meta och tydligt indikerat vad som är deras framtidsvision. Metaverse är ett begrepp som används för att beskriva olika virtuella miljöer och tillsammans med olika teknologier som Virtual Reality och Augmented Reality kan det användas för att berika och transformera virtuell kommunikation. Samarbete med hjälp av virtuell kommunikation har redan prövats när covid-19-pandemin slog hårt mot företag och anställda fick arbeta hemifrån. Med Metaverse intåg på marknaden kommer virtuell kommunikation stå inför en ännu större utmaning vilket kommer ställa ännu högre krav på hur företag väljer att kommunicera. Syftet med studien var därmed att ta reda på hur tekniska medel kopplat till Metaverse kan tillåta nya virtuella arbetssätt och ifall detta kan förbättra samarbete i organisationer, samt vilka utmaningar som detta för med sig och hur dessa kan bemötas.   För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har forskningsområdet undersökts på djupet och för att analysera resultatet har en tematisk analys använts som stöd. Samtliga respondenter som intervjuats har en expertis inom området Metaverse och flera års erfarenhet av arbete inom IT-branschen.  Studiens slutsats visar att Metaverse redan har en positiv påverkan på hur organisationer samarbetar och att utvecklingen inom området går med snabba steg framåt. Det finns flera fördelar med att använda sig av Metaverse-teknologier i organisationer, men samtidigt finns det utveckling kvar att göra då det finns en del utmaningar med Metaverse som kräver vidare forskning. / The term Metaverse has recently gained attention as the hottest area in the IT industry before both cryptocurrency and artificial intelligence. A big reason for this is that Facebook has chosen to rename its brand Meta and clearly indicated what their future vision is. Metaverse is a term used to describe different virtual environments and together with different technologies such as Virtual Reality and Augmented Reality it can be used to enrich and transform virtual communication. Cooperation through virtual communication has already been put to the test when the covid-19 pandemic hit companies hard, and employees had to work from home. With Metaverse entering the market, virtual communication will face an even greater challenge, which will place even higher demands on how companies choose to communicate. The purpose of the study was thus to find out how technical means linked to Metaverse can allow new virtual working methods and if this can improve collaboration in organizations, as well as what challenges this entails and how these can be met.  To achieve the purpose of the study, a qualitative approach has been applied. With the help of semi-structured interviews, the research area has been investigated in depth and to analyze the results, a thematic analysis has been used as support. All respondents interviewed have expertise in the Metaverse area and several years of experience working in the IT industry. The study's conclusion shows that Metaverse already has a positive impact on how organizations collaborate, and that the development is taking rapid steps forward. There are several benefits to using Metaverse technologies in organizations, but at the same time there is still development to be done as there are some challenges with Metaverse that require further research.