Forskningsfrågor: Hur påverkar ledares interna kommunikation medarbetarnas sociala arbetsmiljö vid ett hembaserat arbetssätt?   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ledares interna kommunikation påverkar medarbetarna inom organisationer som skiftat från ett traditionellt arbetssätt till ett hembaserat arbetssätt. Studien har således i avsikt att bidra med insikter om hur den interna kommunikationen kan användas av ledare i en allt mer växande virtuell arbetsmiljö, på ett sätt som är förenligt med att behålla det sociala arbetsmiljöansvaret gentemot medarbetare.   Metod: Studien genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt, där primärdata samlades in via semistrukturerade intervjuer och sekundärdata via vetenskapligt granskade artiklar inom studiens ämnesområde. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av en tematisk kodning, som låg till grund för den tematiska analysmetoden som ledde till uppsatsens slutsats.    Slutsats: Det krävs mer personlig och öppen kommunikation internt, för att uppnå ett tryggt socialt klimat, som minskar missförstånd och ökar känslan av meningsfullhet och gemenskap även vid hemarbete. Att vidta åtgärder bara för “görandets skull” har inte upplevts framgångsrikt, utan det måste finnas en större mening i det som görs, för att det ska uppnå ett önskvärt resultat. Gamla traditionella socialiseringsmetoderna är svåra att helt och hållet efterlikna. Att ersätta den arbetsmiljö som varit på kontoret blir därmed svårt eller rent av omöjligt och nya sätt måste därav identifieras i den nya hembaserade arbetsmiljön.

Syfte och problemformulering: Krisen Covid-19 tvingade många organisationer att omorganisera sina verksamheter på kort tid, vilket har lett till många förändringar. Krisen har också gjort att många organisationer behövt förändra sina arbetsätt till det mer virtuella. Digitalisering är idag något som är väldigt vanligt i dagens samhälle och något som organisationer arbetar kontinuerligt med. Trots detta saknar verksamheter kunskap och är inte förberedda för att arbeta virtuellt på ett effektivt sätt. Att övergå till att arbeta virtuellt innebär inte bara ett byte från den fysiska arbetsmiljön, utan det förändrar också hur ett team kommunicerar och samarbetar med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika ledare i Region Västernorrland har arbetat med sitt ledarskap, till följd av krisen Covid-19. Samt på vilket sätt det har påverkat ledarstilen. Metod och material: I denna studie har vi använts oss av en kvalitativ metod med intervjuer. Slutsats: Studiens slutsats är att Covid-19 har påverkat Region Västernorrlands ledares sätt att leda samt deras ledarstil. Studiens resultat visar på att ledarna under en kris fokuserar på en tydligare kommunikation. Dessutom visade studien på att det finns utmaningar att underhålla relationer, i samband med distansarbete och logga in och logga ut kulturen.

The main purpose of this study is to investigate whether there is a difference between the employee's experience in virtual leadership -  in relation to female and male leadership. Distance work has existed before. But since the outbreak of the corona pandemic, distance work has become a world-famous way of working. In turn, this places higher demands on the manager's ability to guide the organization in the right direction, while maintaining the same commitment of employees. In Sweden, the number of male managers is significantly more than female managers, but according to a recently made survey, female managers perform better than male managers when distance work leading. Therefore, it is necessary to study how leadership differs by gender. We used semi-structured interviews as a method and interviewed four respondents to take part in their views on virtual leadership. The respondents are active in various industries. Two of them are women, one with a male manager, and the other with a female manager. The other two respondents are men, one with a male manager and the other with a female manager. We concluded that female managers exercise transformational leadership from a distance, while male managers exercise transactional leadership from a distance. Female managers are more committed to the personal development of their employees, are more communicative and have made greater contributions to establishing a good work culture in which everyone can participate.

Trots att tekniken för ett mer flexibelt arbetssätt funnits tillgänglig under lång tid har få arbetsgivare anammat ett virtuellt arbetssätt och dess möjligheter förrän det senaste året. I detta hänseende har Covid-19 pandemin medfört en kraftig acceleration av den digitala transformationen, innefattande att organisationer hanterar den dagliga verksamheten virtuellt på distans.  Följaktligen har vi kommit till en punkt där frågan för många företagsledare inte längre handlar om att ställa om digitalt eller inte, utan hur man ska optimera det virtuella teamet och det virtuella ledarskapet. Ett förändrat arbetssätt innebär nya utmaningar för både ledare och medarbetare i form av exempelvis nya rutiner och vägar för kommunikation, vilket i sin tur innebär såväl nya utmaningar som möjligheter. Tidigare studier har belyst ledarens roll för främjandet av motivation och effektivitet i virtuella teams, samtidigt som tidigare studier påvisat tudelade resultat av det virtuella arbetssättets inverkan på motivation och effektivitet. Denna studie syftade därmed att beskriva och analysera de möjligheter och utmaningar som uppstått efter omställningen från ett traditionellt till ett virtuellt arbetssätt, samt att undersöka framgångsrika lösningar i det virtuella ledarskapet för ökad motivation och effektivitet i virtuella team. Denna uppsats utfördes som en fallstudie på en svensk medlemsorganisation som under rådande omständigheter ställt om till ett virtuellt arbetssätt, utifrån ett tvåfaldigt perspektiv bestående av ledare och medarbetare. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som vidare analyserats i enlighet med den tematiska metoden.  Resultaten indikerade både möjligheter och utmaningar med det virtuella arbetssättet. Ökad flexibilitet och tidseffektivitet ansågs vara de främsta möjligheterna. Den största utmaningen utpekades vara avsaknaden av fysiska interaktioner, som resulterat i nedtonad kreativitet, kunskapsdelning och motivation, vilket inverkar negativt på effektiviteten på sikt. Vidare visade resultaten att visad omtanke och hänsyn, i kombination med ett individanpassat coachande förhållningssätt är en framgångsrik lösning i det virtuella ledarskapet för ökad motivation. Dessutom visar resultaten att det råder en ökad efterfrågan på individuella avstämningar, informationsdelning och sociala interaktioner i det virtuella arbetssättet. Slutligen visar resultaten av studien att teamklimatet lägger grunden för en fördelaktig virtuell kommunikation i termer av riktlinjer, kunskapsdelning och feedback. Därmed kan ledaren genom att främja ett gott teamklimat, bestående av social interaktion, relationsutveckling och tillit, öka medarbetarnas motivation såväl som effektivitet i en virtuell miljö.

Abstract Bachelor’s thesis in Business Administration III, Organisation 15 HP, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University in Kalmar, Spring 2021. Writers: Jens Pålsson and Victoria Tjäder Advisor: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Title: One step forward - two steps back - About virtual leadership and culture Purpose: The purpose of the study is to describe the dynamic relation between leadership and organizational culture in a (increasingly) virtual workplace. A particular focus of the study is the leader’s experience and view on this connection. Method: An inductive approach in the shape of Grounded Theory that examines the phenomenon the affect virtual work has on the leader’s ability to affect the organizational culture. The data has been collected through qualitative interviews. Conclusion: The study concludes that the leader’s have regressed to an earlier and outdated view on leadership, where the focus is on structures and processes rather than human values and motivation. The change the leaders experience in their role means that they find it harder to affect the culture at a virtual workplace. The difficulty to maintain an informal communication and relation is also a contributing cause that makes the leaders turn to more hard values. It’s found that the fast and unexpected transition to virtual work leaves many of the leaders feeling unprepared and therefore might not choose the most suitable and well thought out methods to lead at a distance. Keywords: Organizational culture, virtual organizations, virtual leadership, formal communication, cultural governance

Studien undersöker hur ledare på distans upplever sin roll med forskningsfrågan “Hur upplever ledaresin roll på distans?”. Syftet är att bidra till insikter kring ledarrollen och eventuella svårigheter somledare stöter på i samband med distansarbete samt att förstå om och hur ledarskapet på distans harutvecklats med förändringen mot ett digitalt ledarskap på grund av pandemin. Genom att förstå hurledarskap på distans har utvecklats kan studien bidra med ny kunskap och insikter till ledare för att deska kunna förbättra sin roll vad gäller ledarskap på distans. Fem kvalitativa semistruktureradeintervjuer har genomförts över videosamtal med ledare som har sin personal på distans minst tre dagari veckan. Intervjupersonernas utsagor har sedan analyserats med teori om virtuellt ledarskap, tillit,transformativt ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar att ledare på distansupplever sitt arbete som svårt framförallt för att skapa en samhörighetskänsla. Vid ledarskap pådistans behöver ledare anstränga sig för att kommunicera oftare med sina medarbetare. Vidare visarsig ett transformativt ledarskap med fokus på tillit vara mest naturligt vid ledarskap på distans. / This study looks into how leaders experience their role when leading remotely with the researchquestion "How do leaders experience their remote role?". The aim is to contribute insight to remoteleadership and possible difficulties that leaders encounter with remote work as well as to understand ifand how remote leadership has developed with the shift towards a more virtual leadership necessarydue to the recent pandemic. With a better understanding how remote leadership has developed, thisstudy can contribute knowledge and insight to leaders so that they can improve their role at a distance.Five qualitative semi-structured interviews have been conducted with managers who have their teammembers remote at least three days a week. The empirical material has been analyzed with theories ofvirtual leadership, trust, transformative leadership and situational leadership. The results show thatremote leaders experience their work as difficult, especially when it comes to creating a sense ofbelonging with and for team members. When leading remotely, communication becomes even moreimportant than when people share the same workplace and needs to occur often. Furthermore, atransformative leadership with a focus on trust reveals itself to be a necessity when it comes to remoteleadership.

Med Covid-19 pandemin har ett stort antal företag ställt om sitt arbetssätt till att arbeta digitalt. Detta har medfört utmaningar och krav för företag och ledare till att anpassa sig till distansarbete och på ledarskapet. Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer upplever det virtuella ledarskapet under Covid-19 pandemin. Studien baseras på intervjuer med nio deltagare av chefer inom olika företag. Deltagarna erbjöds att göra ett personlighetstest enligt femfaktormodellen för att undersöka hur deltagarna beskriver sin upplevelse utifrån personlighetsegenskaper, sju av deltagarna genomförde testet. Resultatet visar på att det finns upplevelser hos deltagarna i utmaningar att skapa relationsorienterade uppgifter som att skapa mötesformer som ersätter den sociala interaktionen och att det finns upplevelser vad det beträffar uppgiftsrelaterade aspekter med ett leveransfokus. Detta är ett nytt forskningsområde och ytterligare studier behövs för att undersöka det virtuella ledarskapet under Covid19-pandemin.

The world is becoming increasingly digitized, where rapid changeovers at companies are a must to continue competing. Technological development has shown the possibilities for flexible workplaces without requirements to be at a specific physical location. Leading hybrid teams and making decisions can be challenging when they are not dependent on time and space. The purpose of this paper is to investigate how decision-making is affected by hybrid work. The study assumes leadership and decision theories such as E-leadership, strategic decision-making, and decision processes. The study has applied a qualitative case study through semi-structured interviews with eight leaders at a Swedish telecom company. The results showed that the decision-making process looks different in physical and virtual contexts. The results indicate that informal conversations and cross-examination in a physical office environment are significant for overall decision-making. This type of communication does not exist in virtual contexts, and the decision-makers have a risk of omitting important information. At the same time, there is higher efficiency in virtual decision-making meetings.

This work aims to give the reader a deeper understanding of the challenges that arise in the event of forced digital leadership at a distance, as well as what characterizes a good leader during change with an uncertain future where communication takes place at a distance. At the end of 2019, the world was shaken by the covid-19 virus, which was soon classified as a pandemic. To reduce the spread of infection, one of the consequences of the pandemic was that organizations were forced to work remotely. Major changes within organizations needed to take place and managers would now lead their employees digitally at a distance. In this study, six individuals who provide managerial positions / leading roles within different organizations participated in semi-structured interviews in order to answer the study's two research questions. The study has used a qualitative method with a research design in the form of a case study. The study draws on the following theories in leadership; Transformative leadership, Transactional leadership, Situational leadership, Virtual leadership and Leadership under stress. Based on the collected empirical material and the previously mentioned theoretical basis, the authors have created a picture of the challenges that exist in leading at a distance and what characterizes a good leader. The study concluded that one of the biggest challenges in digital leadership at a distance is the lack of body language, which in turn affects communication. There were also challenges socially as it was considered more difficult to hold more relaxed and informal conversations when communication takes place virtually. In the study, the authors also concluded that good leadership during change is characterized by trust and a focus on the leader to see each individual as one and to give that person the best conditions in order to perform.

Denna kandidatuppsats har fokus på tillit som ett organisatoriskt fenomen, mer specifikt på dendyadiska tilliten, dess utveckling och dynamik i relationen mellan chefer och medarbetare inomsvenska offentliga organisationer när arbetet sker virtuellt. Studien har en kvalitativ ansats medett relationellt perspektiv på både ledarskap och tillit och närmar sig ämnet genom teorier kringtillit, tillit i virtuell miljö och ledarskapsteorier. Den forskningsdata som presenteras består avintervjuer med chefer och medarbetare från två svenska offentliga organisationer insamlatgenom semistrukturerade intervjuer. Studiens främsta bidrag är den modell som presenterassom baseras på det empiriska materialet och på en befintlig tillitsmodell med integritet,hjälpvillighet och förmåga samt på aktuell forskning inom tillit och ledarskap i virtuell miljö.Faktorerna kommunikation, kroppsspråk, relationsbyggande samtal, användande av tekniskahjälpmedel och balans mellan kontroll och stöd är enligt modellen betydelsefulla för tilliten ivirtuella miljöer. Vidare visar studien på skillnader mellan hur chefer och medarbetare ivirtuella miljöer upplever balansen mellan kontroll och stöd. Resultaten tyder på att det förpraktikersamhället är av betydelse att öka medvetenheten kring skapande och utveckling avtillit eftersom chefen genom att agera med avsikt att öka tillit genom stöd tycks kunna minskatilliten genom att medarbetaren istället upplever ökad kontroll. Detta kan även utgöra enutmaning med att arbeta med tillitsbaserat ledarskap i virtuell miljö, vilket är något mångasvenska offentliga organisationer, i och med Tillitsdelegationens arbete, idag aktivt arbetarmed. Den modell som presenteras kan användas som ett verktyg i arbetet med tillit, samt liggatill grund för vidare forskning. / This Bachelor's thesis focuses on trust as an organizational phenomenon, more specifically, thedyadic trust development and dynamics in the relationship between leader and follower withinSwedish public organizations when the workplace is virtual. The study applies a qualitativemethod with a relational perspective on leadership and trust, drawing on trust theory, leadershiptheory and research in both virtual trust and virtual leadership. The study includes data fromleaders and followers in two Swedish public organizations collected in semi-structuredinterviews. The main contribution of this study is the model that is presented which is based onthe empirical material and on a pre-existing model of trust including integrity, benevolence andability, and on current research in trust and leadership in virtual environments. According tothis model, the use of communication, body language, conversations that build relationships,technical aids and a balance between control and support are of importance to trust in virtualsettings. The study also demonstrates differences between how leaders and followers perceivethe balance between control and support. The findings imply for managerial leadership thatraising the level of awareness of trust development in virtual settings is crucial, because leadersmay act with the intent of increasing the level of support but end up decreasing the level of trustwhen the follower interprets the act as increased control. This may affect the ability to apply atrust-based leadership in virtual settings, which is, because of the work by the governmentappointed Trust-delegation, what many Swedish public organizations today have the ambitionto do. The model that is presented in this study can be used as a tool when working with trustand open up to future research.