Abstract Bachelor’s thesis in Business Administration III, Organisation 15 HP, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University in Kalmar, Spring 2021. Writers: Jens Pålsson and Victoria Tjäder Advisor: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Title: One step forward - two steps back - About virtual leadership and culture Purpose: The purpose of the study is to describe the dynamic relation between leadership and organizational culture in a (increasingly) virtual workplace. A particular focus of the study is the leader’s experience and view on this connection. Method: An inductive approach in the shape of Grounded Theory that examines the phenomenon the affect virtual work has on the leader’s ability to affect the organizational culture. The data has been collected through qualitative interviews. Conclusion: The study concludes that the leader’s have regressed to an earlier and outdated view on leadership, where the focus is on structures and processes rather than human values and motivation. The change the leaders experience in their role means that they find it harder to affect the culture at a virtual workplace. The difficulty to maintain an informal communication and relation is also a contributing cause that makes the leaders turn to more hard values. It’s found that the fast and unexpected transition to virtual work leaves many of the leaders feeling unprepared and therefore might not choose the most suitable and well thought out methods to lead at a distance. Keywords: Organizational culture, virtual organizations, virtual leadership, formal communication, cultural governance

Under 2020 drabbades världen av en pandemi som har påverkat hela samhället på olika sätt. Social distansering var en av de rekommendationer som den svenska regeringen utfärdade, vilket innebar att många företag och organisationer övergick till distansarbete. I samband medatt människor inte längre träffas fysiskt på arbetsplatsen försvinner den informella kommunikationen; den kommunikation som skett på raster eller vid kaffeautomaten. Denna typ av kommunikation har visat sig vara viktig för att skapa ett effektivt informationsflöde inomföretag vilket i sin tur påverkar hur effektivt företaget kan utföra sina interna formella processer. En sådan process är budgetering, ett formellt verktyg som används för att bland annat planeraoch styra verksamheten mot satta mål. Denna kvalitativa studie undersöker hur bristen på informell kommunikation påverkar budgetprocessen genom semi-strukturerade intervjuer medett antal respondenter som är inblandade i budgetprocessen. Studiens resultat pekar på att det praktiska arbetet med budgeten inte påverkas då det är en formaliserad process som inte ger något rum för informell kommunikation. Den informella kommunikationen spelar i stället en viktigare roll i samband med planerings- och utvecklingsarbete kopplat till budgeten då den bland annat gör det lättare att synkronisera medarbetare och leder till en bättre medvetenhet om verksamheten. Den informella kommunikationen spelar även en roll för hur avvikelser från budgeten följs upp och åtgärdas, vilket har blivit svårare att göra när fysiska dialoger har försvunnit eller begränsats.

I Sverige överlever färre än ett av tio startup-bolag på lång sikt. Startup-bolag är ofta i innovativa branscher och stöter på utmaningar som är relaterade till intern kommunikation under en snabb tillväxt. Trots den interna kommunikationens betydelse så försummas den ofta, vilket kan leda till allvarliga organisatoriska problem. Därför är syftet med studien att tydliggöra vilka behov som leder till förändringar inom intern kommunikation i startup-bolag i takt med att ett team växer från ett litet till ett medelstort team. För att besvara syftet fokuserar studien på att besvara följande frågor: - Vilka behov av intern kommunikation som uppkommer i takt med att ett team växer från ett litet till ett medelstort team. - Hur startup-bolags interna kommunikation förändras under tillväxten från ett litet till ett medelstort team.   Studien baseras på en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer. Fyra av dessa intervjuer genomfördes på studiens primära fallstudiebolag Helios Innovations. De återstående tre intervjuerna utfördes på Moln1, Snickarteamet Jönköping och Fjällbolaget, varav alla bolag befinner sig i olika tillväxtstadier. Resultaten visar att när ett team växer så ökar behovet av skriftlig kommunikation och formell kommunikation. För att möta dessa behov används verktyg som Trello, Slack, Microsoft Teams och Planner. Studien visar att vid personaltillväxt så ökar komplexiteten inom organisationer och nya behov uppstår, vilket gör att den interna kommunikationen förändras och anpassas för att hantera det.