Denna uppsats undersöker hur enhetschefer inom en kommun i Sverige upplever hur distans till sina medarbetare påverkar deras ledarskap samt vilka möjligheter och begränsningar ledarskap på distans medför. Uppsatsen utgår från ett ledarperspektiv och bygger på fyra intervjuer av enhetschefer inom området personlig assistans. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig huvudsakligen på Bernard M. Bass teori om transaktionellt och transformerande ledarskap samt John Antonakis och Leanna Atwaters distansbegrepp. Resultatet visar att distans medför möjligheter i form av att utveckla självstyrande medarbetare samt begränsningar i form av insyn, kontroll samt delaktighet. Uppsatsens slutsatser belyser svårigheterna för enhetscheferna att se och bedöma medarbetarnas arbetsinsatser, behov av kompetensutveckling samt skapa delaktighet. Vidare diskuteras det ur ett pedagogiskt perspektiv huruvida kommunen bör skapa en distinktion mellan nära ledare samt distanserade ledare för att därigenom kunna utforma adekvata strategier för de olika formerna av ledarskap.

Medarbetarnas motivation är avgörande för att uppnå organisationens mål. Syftet med studien var att undersöka vilka av de två ledarskapsstilarna (transformativa och transnationella) som har mest påverkan på medarbetarnas motivation.  Undersökningsgruppen bestod av 40 personer. Resultaten visade att både transformativa och transaktionella ledarskapsstilarna är nödvändiga på medarbetarnas motivation. Det specifika resultatet visade att den transformativa ledarskapsstilen hade en högre effekt på medarbetarnas motivation. Resultatet av studien kommer att vara till nytta för att bättre förstå hur medarbetarna motiveras.

<p>Förändringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer så kallat gränslöst arbete och ett kommande generationsskifte både möjliggör och ställer krav på företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn på ledarskap och vad ett gott chefskap innebär för dem som snart ska ut på arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrån tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet är en kombination av ett personligt, närvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhållande till två aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet från föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de två begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap. Resultatet bidrar med viktig kunskap för företag om det nya sorts ledarskap, och dess olika dimensioner, som inom kort kan tänkas bli aktuellt att införa. Ledarskapets praktiska tillämpning behöver dock undersökas vidare.</p>

<p>Sjuksköterskan behöver stärka professionens identitet och ta sin plats som ledare. Sjuksköterskans ledarroll är en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna, för att kunna bedriva en kvalitetssäker omvårdnad. För att utöva ett gott ledarskap krävs det att sjuksköterskan innehar kunskap i ledarskap och har en god självkännedom. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan som ledare av vård. I resultatet framkom kategorierna; Ledarskapstilar, Faktorer som påverkar ledarbeteendet, Förhållningssättets betydelse och Professionens komplexitet. Resultatet visade att transformellt och transaktionellt ledarskap har en direkt påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och även på patienternas tillfredsställelse. Vidare visade resultatet att sjuksköterskans ledarroll är komplex. Ansvaret över kliniska och administrativa uppgifter, gjorde att det var svårt att hitta en bra balans. Även att hitta strategier för att kombinera organisationens och medarbetarnas krav visade sig var en uppgift som tog mycket kraft. Handledning var viktigt för att sjuksköterskan skulle utveckla sin ledarroll. Det framkom att det var viktigt att få utbildning inom ledarskap, men den kliniska erfarenheten var minst lika viktig. Resultatet visade att samhället inte sammankopplar sjuksköterskeprofessionen med ledarskap, därmed är det önskvärt med mer forskning som fokuserar på allmänsjuksköterskans ledarroll av vård.</p>

Sjuksköterskan behöver stärka professionens identitet och ta sin plats som ledare. Sjuksköterskans ledarroll är en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna, för att kunna bedriva en kvalitetssäker omvårdnad. För att utöva ett gott ledarskap krävs det att sjuksköterskan innehar kunskap i ledarskap och har en god självkännedom. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan som ledare av vård. I resultatet framkom kategorierna; Ledarskapstilar, Faktorer som påverkar ledarbeteendet, Förhållningssättets betydelse och Professionens komplexitet. Resultatet visade att transformellt och transaktionellt ledarskap har en direkt påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och även på patienternas tillfredsställelse. Vidare visade resultatet att sjuksköterskans ledarroll är komplex. Ansvaret över kliniska och administrativa uppgifter, gjorde att det var svårt att hitta en bra balans. Även att hitta strategier för att kombinera organisationens och medarbetarnas krav visade sig var en uppgift som tog mycket kraft. Handledning var viktigt för att sjuksköterskan skulle utveckla sin ledarroll. Det framkom att det var viktigt att få utbildning inom ledarskap, men den kliniska erfarenheten var minst lika viktig. Resultatet visade att samhället inte sammankopplar sjuksköterskeprofessionen med ledarskap, därmed är det önskvärt med mer forskning som fokuserar på allmänsjuksköterskans ledarroll av vård.

Förändringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer så kallat gränslöst arbete och ett kommande generationsskifte både möjliggör och ställer krav på företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn på ledarskap och vad ett gott chefskap innebär för dem som snart ska ut på arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrån tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet är en kombination av ett personligt, närvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhållande till två aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet från föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de två begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap. Resultatet bidrar med viktig kunskap för företag om det nya sorts ledarskap, och dess olika dimensioner, som inom kort kan tänkas bli aktuellt att införa. Ledarskapets praktiska tillämpning behöver dock undersökas vidare.

Studien syftar till att undersöka hur ledare arbetar för att påverka medarbetare till att vilja kompetensutvecklas samt vilka organisatoriska villkor som ledare uppfattar styr kompetensutvecklingsinsatser. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Till studien har sex ledare med personalansvar intervjuats. Resultatet visade att ledarna uppfattar att det krävs en balans mellan vad medarbetaren har för behov och vad företaget kan erbjuda gällande kompetensutveckling. Respondenterna framhöll att kompetensutveckling måste förhållas till organisatoriska villkor som ekonomi, relevans och krav. Resultatet problematiserades utifrån teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av Bass beskrivning av transformativt och transaktionellt ledarskap samt tekniskt-rationell och institutionell strategi för kompetensutveckling. Dessa två strategier är inhämtade från tidigare forskning. Utifrån respondenternas uttalanden blir slutsatsen att ledares förhållningssätt kan påverka medarbetares inställning till kompetensutveckling. Ledare kan använda kommunikation, tillåtande klimat och delegering av ansvar som åtgärder för att stimulera medarbetarna till att vilja kompetensutvecklas.

Grundläggande behov är idag i högre grad tillgodosedda vilket resulterat i att kraven hos konsumenter förändrats till att behöva mer för att bli nöjda, detta kopplat till översta trappsteget i Maslows behovstrappa- självförverkligande. Som en följd av det förändrade behovet har vi stött påbegreppet upplevelseekonomi, vilket först myntades i slutet av 1900-talet, och ses som ett ytterligare värdeerbjudande till konsumenten utöver produkt, tjänst och service. Genom användning av Pine och Gilmores modell av dimensioner av upplevelser i samband med Mossbergs utvecklade modell Upplevelserummet är studiens syfte att se vilka faktorer som är bidragande för att skapa en stark upplevelse, om beståndsdelarna i dessa modeller används av hotellen och om ledarskapet har en betydande del i samspel med dessa aspekter.Denna studie undersöker tidigare forskning av upplevelseekonomin och medföljande komponenter, ledarskapsstilarna transaktionellt, - och transformativt ledarskap och data från utvalda hotell. Hotellen som studien utgår från är uppdelade i två kategorier, hotell med upplevelsebaserat koncept vilket vi genomgående kallar upplevelsehotell och hotell som ingår i en större kedja och där upplevelser inte är uttalat en del av konceptet vilket vi genomgående kallar ordinära hotell. Studien är kvalitativ då forskningsfrågorna och syftet är av kvalitativ karaktär. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån datainsamlingen visar resultatet att de hotell som i hög grad kan kopplas till modellerna 4E, upplevelserummet och sinnespåverkan fokuserar på både påhotellets fysiska utformning, sociala faktorer, stimulering av sinnen i samband med aktiviteter. Dessa aktiviteter är kopplade till utbildning, underhållning, estetik och/eller eskapism och skapar upplevelsevärde för gästerna och till följd även värde för företaget. Resultatet presenterar även att de hotell som inte aktivt arbetar med aktiviteter kopplade till de framtagna teorierna inte presenterar ett upplevelsevärde utan värde för företaget genom andra aspekter. Fortsatt visar resultat även på ledarskapets samspel med dessa tillvägagångssätt är av betydelse för hur hotellen arbetar, vad deras värderingar är och hur tillvägagångssätten går till för att skapa upplevelsevärde. Detta genom medarbetarna som anses vara den viktigaste resursen i skapandet av upplevelser för hotellen. Slutsatsen visar på att ytterligare indelningar av upplevelsehotellen bör finnas beroende på vilken strategi som används.

The focus and overall purpose of the study is to examine, from the perspective of employees, how supervisor leadership affects a work group. Furthermore, employees' experiences of leadership in the workplace and what they consider to be good leadership and what experiences they have of leadership in the workplace are examined. To obtain the empirical data for our study, we have used a qualitative method based on eight different informants in different occupational sectors. The theoretical perspective that the study is based on is Sveningsson and Alvesson's view of leadership (2010). It is complemented by two main concepts, transformational and transactional leadership (Northouse, 2013). To summarize, it can be noted how based on the empirical data, there are characteristics and leadership styles for supervisors that are beneficial in the workplace. Furthermore, trust, inclusion, security, dialogue, consideration and respect should characterize the workplace for leadership to be perceived as good.

The purpose of the present study was to get further knowledge about the relationship between transformative and transactional leadership in the context of employee ́s well-being, as well as the relationship between the components of respectively leadership and employee‟s well-being. The study also aims to gain knowledge about previous research on the transformational and transactional leadership and employee well-being and if it‟s applicable in the Swedish culture. The few studies that studied the relationship between transactional leadership and the well-being of employees have found a negative relationship or found no relationship at all. The results of the present study showed a positive relationship between transformational leadership and employee‟s well-being. All four components of the transformational leadership showed a positive relationship with employee‟s well-being. Two components of the transactional leadership showed a negative relationship with employee‟s well-being, while the third component showed a positive relationship. This study contributes with information regarding the relationship between transformative and transactional leadership and the components of respectively leadership with the well-being of employee‟s within Swedish culture.