Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Sammanfattning: Introduktion: Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är den vanligaste förekommande reumatologiska diagnosen bland barn och unga. Föräldrar styr främst vårdinsatserna, trots att barn och unga med JIA känner sin fysiska och psykiska smärta bäst. Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelser av förberedelser inför vårdbesök bland barn och unga med JIA samt deras föräldrar. Metod: Studien använde sig av en kvalitativ studiedesign. Tio workshop-träffar genomfördes med barn och unga med JIA samt med deras föräldrar. En individuell intervju genomfördes med en ung vuxen. Workshop-träffarna samt den individuella intervjun utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades med hjälp av Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman, utifrån en induktiv ansats. Resultat: Temat Präglas av barns och ungas mentala processer och värderingar utgör studiens resultat. Temat baseras på tre kategorier samt åtta subkategorier. Förberedelserna inför vårdbesök präglades av barnens och de ungas förhållningssätt till JIA. Somliga barn och unga undanhöll information om deras fysiska och psykiska smärta vid förberedelserna inför vårdbesök. Därför betonades vikten av att fånga upp dessa besvär. De barn och unga som utvecklade goda förhållningssätt till sjukdomstillståndet ökade förutsättningar för att förbereda sig inför vårdbesök, eftersom de då delade med sig av sina upplevelser. Slutsats: Det är viktigt att fånga upp barn och unga med JIA samt deras fysiska och psykiska smärta inför vårdbesök. Tillgodoses upplevelserna, kan förutsättningar för individanpassade vård- och rehabilteringsinsatser skapas. Goda förhållningssätt till JIA främjar förberedelserna inför vårdbesök samt fysiskt och psykiskt välbefinnande bland barn och unga med JIA. / Introduction: Juvenile idiopathic arthritis (JIA) is the most common rheumatologic disease among children and youths.  Even if the children and youths with JIA are conscious about their physical and mental health, the parents control their healthcare. Aims: The aim of this study is to investigate experiences of preparations before care visits among children and youths with JIA and their parents.  Methods: The study had a qualitative design, with an inductive approach. Ten workshops were conducted together with children and youths with JIA and their parents. An individual interview was conducted with a young adult. A semi structured interview guide was used. Data was analyzed with Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The theme Characterized by the children's and youth's mentally processes and values constitutes the result of the study, and is based on three categories and eight subcategories. Preparations before care visits were characterized by the children's and youth's approach to JIA. Children and youths withheld information about their physical and mental health. The importance of capturing these problems emphasized. Strategies for managing JIA had a positive effect of the preparations before the care visits, because the children and youths were telling about their experiences.  Conclusion: It is necessary to capture the physical and mental health among children and youths with JIA before care visits. This may also form an individualized healthcare and create a better physical and mental health among the group with JIA.

Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa gruppintervjuer belysa upplevelser av välbefinnande hos elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik. I bakgrunden presenteras studier i ämnesområdet musik, ungdomar och välbefin- nande. Forskning som berör såväl musikterapeutiska, musiksociologiska samt pe- dagogiska områden presenteras. I resultatet presenteras de fem teman som utkris- talliserats i intervjuerna: Att lyssna på musik ger välbefinnande, Uppträda inför publik skapar välbefinnande, Eget musikskapande ger välbefinnande, Sånglekt- ioner ger välbefinnande, Musik ger möjligheter att växa som människa. Musik kan skapa upplevelser av välbefinnande hos intervjupersonerna som är terapeutiska, jagstärkande och vitaliserande. I resultatet framkommer även omständigheter som är negativa för välbefinnandet i musikaliska situationer.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är ett globalt hälsoproblem och världshälsoorganisationen, WHO, har beräknat att 81% av världens barn och ungdomar i åldern 5–17 år inte är tillräckligt fysisk aktiva. Specifikt gällande barn och ungdomar har fysisk aktivitet många positiva effekter. Dessa kan ses både på lång och kort sikt. Fysisk aktivitet har visat sig bidra till psykisk hälsa och en bättre upplevd livskvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och välbefinnande hos elever i årskurs nio. Design och metod: Studien utfördes genom en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av pappersenkäter. Resultatet från enkäterna analyserades med kvantitativ metod. Resultat: Enkätstudien visar att pojkar har skattat ett högre välbefinnande änflickor och annan. Det gick inte att se ett signifikant samband mellan vardagsmotion och skattat välbefinnande. Gällande den fysiska träningen och det skattade välbefinnandet kunde ett statistiskt samband påvisas. Även vid sammanslagning av den skattade fysiska träningen samt vardagsmotionen kunde ett signifikant samband ses. Slutsats: Det är viktigt att uppmuntra elever till fysisk aktivitet samt att arbeta för att stärka deras self-efficacy, självförmåga för ett ökat välbefinnande.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

FN:s globala mål nr 3 handlar om god hälsa och välbefinnande, inom detmålet ryms dagens problematik med psykisk ohälsa, ett samhällsproblemsom många lider av. Under 2018 svarade 17% i åldrarna 18-64 år att de ledav nedsatt psykiskt välbefinnande. Därför är det extra viktigt att våraoffentliga vårdmiljöer bidrar till att främja psykiskt välbefinnande. Syftetmed denna studie har varit att un- dersöka konstens roll i offentligaväntrum. Ett väntrum i en vårdmiljö är en plats som kan bidra till oro ochstress. Studien undersökte väntrum till tandläkaren, en plats därmänniskor i olika åldrar befinner sig, och även en plats där många äroroliga inför kommande tandläkarbesök. För att undersöka dettagenomför- des en semiotisk bildanalys på ett urval konstverk iväntrummen, samt en fråge- undersökning där en konsthandläggare påRegion Västernorrland tillfrågades att besvara funderingar kring konsten.Resultatet visade att det är svårt att se hur konsten i väntrummen äranpassade för att främja välbefinnande utifrån de teorier som studien lutarsig emot, däremot så jobbar Region Västernorrland ak- tivt med konsten ilänet, utifrån perspektiven att det ska passa en bred målgrupp och kunnainspirera, möta och utmana besökarens känslor. Undersökningen vi- sadeatt färger och motiv som forskningen menar kan främja vårtvälbefinnande, är underrepresenterade i dessa väntrum. Slutsatsen är attfärg, form och motiv har en stor möjlighet att påverka vårt välbefinnande,men att offentlig konst syf- tar till mycket mer än så. Studien diskuterarhuruvida konst i offentliga miljöer kan betraktas som ett designelementmed ett syfte att få besökare och patienter att må bra och känna sig lugna idessa miljöer, eller om konst måste ses utifrån ett konstvetenskapligtperspektiv, och därför går det inte att ställa samma krav på konsten sompå grafisk design. I mitt självständiga arbete har jag utvecklat ett AR-baserat väntrum medfokus på konst och välmående. Jag har skapat en sammanhängandedesignlösning genom att följa en tydlig röd tråd från marknadsanalys tillskapande av visuell identitet och AR-upplevelse. Mitt arbete har löst detdefinierade problemet genom att erbjuda ett unikt koncept som främjarvälmående och interaktion i väntrumsmiljöer. Trots vissa begränsningar medAR-verktyget känner jag att jag har lyckats förverkliga min vision och visapotentialen i denna typ av kommunikation och koncept. Genom att utmanamig själv både kreativt och tekniskt har jag fått en djupare förståelse för ARteknikenoch inspirerats att fortsätta utforska och utveckla liknandedesignlösningar.

The purpose of the present study was to get further knowledge about the relationship between transformative and transactional leadership in the context of employee ́s well-being, as well as the relationship between the components of respectively leadership and employee‟s well-being. The study also aims to gain knowledge about previous research on the transformational and transactional leadership and employee well-being and if it‟s applicable in the Swedish culture. The few studies that studied the relationship between transactional leadership and the well-being of employees have found a negative relationship or found no relationship at all. The results of the present study showed a positive relationship between transformational leadership and employee‟s well-being. All four components of the transformational leadership showed a positive relationship with employee‟s well-being. Two components of the transactional leadership showed a negative relationship with employee‟s well-being, while the third component showed a positive relationship. This study contributes with information regarding the relationship between transformative and transactional leadership and the components of respectively leadership with the well-being of employee‟s within Swedish culture.

Introduktion: Personal inom den svenska hälso- och sjukvården utgör den största yrkesgruppen på arbetsmarknaden och är den grupp som står för 20 procent av alla sjukfall. Ett bristande ledarskap är en bidragande orsak till att anställda inom den svenska hälso- och sjukvården får försämrad hälsa och minskad arbetsmotivation, vilket även kan leda till försämrad patientsäkerhet.
 Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva vilka faktorer som är viktiga inom ledarskapet för att främja de anställdas välbefinnande och engagemang inom den svenska hälso- och sjukvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt och innehåller tjugo vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen skedde i relevanta databaser som finns tillgängliga vid Högskolan i Skövde. Samtliga artiklar är granskade och analyserade. Resultat: Ledarskapet inom den svenska hälso- och sjukvården utgör en viktig faktor för de anställda i hela organisationen. Ledaren är den viktigaste aktören för att skapa en bra arbetsmiljö där de anställda känner engagemang och välbefinnande på sin arbetsplats. Det är viktigt att medarbetarna upplever sig delaktiga inom organisationen då det är en central förutsättning för arbetsmotivationen. För att kunna säkerställa högkvalitativ vård är god kommunikation mellan de anställda och ledaren en grundläggande faktor. Då stressrelaterade sjukdomar utgör den största orsaken till sjukskrivningar inom den svenska hälso- och sjukvården är ledarskapet av stor betydelse för att skapa ett gott arbetsklimat och främja de anställdas välbefinnande. Slutsats: Ledarskapet påverkar den psykosociala arbetsmiljön, anställdas engagemang och delaktighet inom organisationen. För att uppnå gott ledarskap måste kommunikationen mellan anställda och ledare fungera. Bristande ledarskap kan leda till försämrad vårdkvalitet och bristande patientsäkerhet. / Introduction: Personnel in the Swedish healthcare is the largest occupational group in the labor market and the group which has 20 percent of illness cases. Lack in leadership combines to that the employees in the Swedish health and medical care get deteriorated health and lower motivation to work, which also can result in worse safety for the patients.
 Aim: The aim of the literature review is to describe what factors are important in leadership for the well-being and commitment of the employees in the Swedish healthcare. Methods: The study is a literary survey and contains twenty scientific articles. The data collection has been done in relevant data bases which are accessible at Högskolan in Skövde. All articles are reviewed and analysed. Results: The leadership within the Swedish health and medical care represented an important factor to the employees in the whole organization. The leader was the most important main figure to create a good working environment where the employees felt engagement and well-being in their work places. It was important that the colleagues felt participation within the organization when it was a central condition for the working motivation. To secure a high-quality healthcare, a good communication between the employees and leader was found to be a fundamental factor. When stress related illnesses are the largest cause to sick-leave within the Swedish health and medical care, the leadership is of great signification to create a good working climate and promote the well- being of the employees. Conclusion: The leadership influences the psychosocial working environment, the engagement and participation of the employees. To achieve great leadership the communication between the employees and leader must work. A lack of leadership might lead to deteriorated quality of medical care and deteriorated safety for the patients.

Over a long time psychology was focusing on human frailties and mental diseases. In 1998, positive psychology was introduced - the scientific study of strengths, well-being and optimal functioning. Theory and research in the area has identified 24 character strengths, in which each individual owns and celebrates a number of top strengths, signature strengths. These strengths have been shown to be important in achieving happiness and well-being. The purpose of this study was to investigate the relationship between character strength and psychological well-being, job satisfaction, harmonious- and obsessive passion and stress. The results showed that wisdom, kindness, social intelligence, curiosity, hope, creativity, spirituality and love was positively correlated with psychological well-being. Few strengths correlated with job satisfaction and harmonious passion. No strengths were significantly correlated with obsessive passion. The results from the study provide little support for the theory. Some support was found for the relationship between character strengths and psychological well-being. It seems like character strengths are not important for job satisfaction, harmonious passion, obsessive passion and stress. An explanation for the few correlations, can be that this research examined each of the 24 character strengths compared with previous research that has investigated the use of individual signature strengths. More basic research is needed to confirm the theory. / Efter psykologins långa period av fokusering på mänskliga svagheter och psykiska sjukdomar, introducerades år 1998 positiv psykologi - den vetenskapliga studien av styrkor, välmående och optimal funktion. Teori och forskning inom området har identifierat 24 olika karaktärsstyrkor, av vilka varje individ besitter ett antal toppstyrkor, signaturstyrkor. Dessa styrkor har visat sig vara viktiga för att uppnå lycka och välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka karaktärsstyrkors relation till psykologiskt välbefinnande, arbetstillfredsställelse, harmonisk- respektive tvångsmässig passion och stress. Resultatet visade att styrkorna vishet, vänlighet, social intelligens, nyfikenhet, hopp, kreativitet, andlighet och kärlek var positivt korrelerade med psykologiskt välbefinnande. Få styrkor var korrelerade med arbetstillfredsställelse och harmonisk passion. Inga styrkor var signifikant korrelerade med tvångsmässig passion. Studiens resultat ger lite stöd åt teorin. Ett visst stöd hittades för kopplingen mellan karaktärsstyrkor och psykologiskt välbefinnande. Karaktärsstyrkor verkar inte vara betydande för arbetstillfredsställelse, harmonisk- respektive tvångsmässig passion och stress. En förklaring till de få korrelationerna som uppkom, kan vara att studien undersökte var och en av de 24 karaktärsstyrkorna jämfört med tidigare forskning som har undersökt en användning av individuella signaturstyrkor. Mer grundläggande forskning är därför i behov av att utföras för att bekräfta teorin.