Syftet med denna kvantitativa studie är att få veta mer om varför elever i val av gymnasieprogram väljer bort estetiska programmet musik. De samband som finns mellan betyg och gymnasieval och andra samband undersöks för att få insyn i detta område med utgångspunkt i elevernas åsikter genom enkät. I tidigare forskning är främst fokus på elevers gymnasieval, framtidsdrömmar och musikalisk identitet. Det finns också ett kapitel om musikutbildningens historia. Vidare presenteras i metodkapitlet hur enkäten formats, etiska frågor och genomförande. Studien resulterade i slutsatser om att de som var mest benägna att söka till estetiska programmet hade höga förväntningar på sitt betyg i musik. Trots detta var det ingen av de som deltog i enkäten som med säkerhet kunde svara på att de kommer söka till estetiska programmet med inriktning musik. Den pekar också på att de som var benägna att söka programmet valde bort det på grund av geografin eller viljan till annan yrkesinriktning.

Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa gruppintervjuer belysa upplevelser av välbefinnande hos elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik. I bakgrunden presenteras studier i ämnesområdet musik, ungdomar och välbefin- nande. Forskning som berör såväl musikterapeutiska, musiksociologiska samt pe- dagogiska områden presenteras. I resultatet presenteras de fem teman som utkris- talliserats i intervjuerna: Att lyssna på musik ger välbefinnande, Uppträda inför publik skapar välbefinnande, Eget musikskapande ger välbefinnande, Sånglekt- ioner ger välbefinnande, Musik ger möjligheter att växa som människa. Musik kan skapa upplevelser av välbefinnande hos intervjupersonerna som är terapeutiska, jagstärkande och vitaliserande. I resultatet framkommer även omständigheter som är negativa för välbefinnandet i musikaliska situationer.

I denna uppsats behandlar vi ämnena talang och övning i relation till musikalitet. Vi har undersökt hur en grupp gymnasieelever från två skolor från olika delar av Sverige uppfattar dessa begrepp och presenterat och visat på olika vetenskapliga och historiska uppfattningar kring dessa begrepp och den inneboende komplexitet de besitter, samt vilka funderingar de väcker.  Vi har genomfört två gruppintervjuer som sedan har transkriberats enligt en tematisk analysmetod och resultatet visar på att majoriteten av eleverna tenderar att till viss del tro på talang som något medfött och nedärvt, endast givet till vissa individer. I relation till detta menar de att övning och förvärvad begåvning behövs för att utveckla musikalitet. En elev avviker från denna tolkning och menar att musik helt och hållet består av aktiv övning. I diskussionen lyfter vi de metoder vi använt oss av och resultaten i relation till tidigare forskning och litteratur.

Detta examensarbete har, inspirerat av diskursteori, syftat till att fördjupa kunskaper om körmetodik för erfarenhetsmässigt blandade körgrupper. Utgångspunkterna har varit ämnena motivation, frivillig kontra obligatorisk musikundervisning, enskilt och kollektivt musicerande, Self Determination Theory, nivågruppering, gamifiering, skolans roll i samhället, körmetodik, genrer, relationellt arbete och musikens potential till emotionella uttrycksformer, om hur stor vikt det har för unga och vuxna musikutövare. Sex musikgymnasieelever med skilda genreinriktningar och huvudinstrument har intervjuats i två halvstrukturerade gruppintervjuer. Några av samtalsämnena var vad som var mest respektive minst stimulerande i sin obligatoriska körundervisning, och hur eleverna har påverkats som musiker av kören. Resultatet visar på att eleverna har blivit bättre notläsning och gehör, och att de har upplevt undervisningen som musikaliskt givande och lärorik när repertoaren varit stimulerande, repetitionstempot väl avvägt och när repetitioner och konserter har varit roliga att vara med om, på grund av en hög musikalisk nivå. Eleverna har upplevt väntan på andra stämmor som repeterar, ostimulerande repertoar, lektionstid på sena fredagar och för snabbt repetitionstempo i större icke nivågrupperade körgrupper som några av de största problemen. I diskussionen och slutsatserna fastställs, utefter detta examensarbetes omfattning, att ämnesdidaktiskt kompetenta körpedagoger, gott relationellt arbete, nivågruppering, välanpassade repertoarval, inslag av fysisk aktivitet, samt improvisation och komposition är några av verktygen som kan bidra till stärkt motivation och lärande i körsångsundervisning.