Jag har som sångare fått samarbeta med en mängd dirigenter av olika slag. Sommaren 2017 var jag för första gången med om en session med World Youth Choir. Kören var en stor grupp bestående av kördirigenter, musikstudenter och sångare mellan 18 och 26 år från 35 olika länder, ett särskilt intressant sammanhang för en dirigentstudent att observera hur en dirigent arbetar med en grupp ambitiösa, semiprofessionella eller professionella sångare från varierande traditioner och skolor. Två dirigenter hade valts ut att leda 2017 års upplaga av World Youth Choir, och det var en stor skillnad i hur de respektive dirigenterna blev bemötta av kören. Den ena dirigenten var populär och uppskattad hos närapå varenda sångare medan den andra fick stora delar av kören emot sig, vilket hade en tilltagande negativ inverkan på vårt samarbete med den dirigenten. Många frågor uppstod hos mig som dirigentstudent. Mitt engagemang skiftade när dirigenterna byttes ut, vilket verkade bero på aspekter som repertoarval, repetitionsmetodik, attityd, tempo och gestik. Det var uppenbart att den populära dirigenten för World Youth Choir 2017 hade förberett sig mer, hade ett mer personligt förhållande till sin repertoar, var ärlig i sitt konstnärskap, hade en högre grad av struktur, en tydligare musikalisk vision, ett högre tempo och framför allt högre förväntningar på sångarna. Detta i kontrast till den andra dirigenten som ansträngde sig för att vara trevlig, använda humor och sprida värme, men som inte hade samma omsorg om och koncentration på musiken. Följden av detta blev att den här dirigentens musik också blev mindre populär hos kören. Detta förstärker hypotesen att dirigentens arbetsglädje i högsta grad påverkar graden av framgång i verksamheten, samt att den består av många beståndsdelar. Detta arbete är en undersökning av faktorer som påverkar hur dirigenter fungerar vid repetitioner samt konserter, med särskild inriktning på arbetsglädje och dess uppkomst. Studien tittar närmare på vad som gör en repetition eller konsert njutbar för dirigenten och vad denna lust har för effekter på kort och lång sikt. Jag tar upp musikens beståndsdelar, då min hypotes är att det delvis är dirigentens engagemang för repertoaren som skapar förutsättningar för ett lustfyllt arbetsklimat. Går det att observera och reflektera kring effekterna av humor, värme samt ett gott bemötande från dirigentens håll – det vill säga isolera dessa faktorer och undersöka vad de har för relevans? Texten syftar också till att närmare undersöka om det finns tillfällen där dirigentens lust i själva verket har en negativ 2 inverkan på musikaliskt resultat, ifall körledarens strävan efter att få hela processen att genomsyras av inspiration kan vara i vägen för genuint musicerande. För att få ut så många lärdomar som möjligt av mitt arbete så har jag valt att utöver samtal med två kördirigenter som är tongivande förebilder till mig även använda mig av mina egna erfarenheter. Jag har ofta efter repetitioner jag själv lett funderat över hur det egentligen har gått, i fråga om hur sångarna verkat ha upplevt tillfället och hur musikaliskt utvecklande och givande det varit för dem. Utöver det har jag ofta känt en stark tillfredsställelse då jag varit säker på att jag gjort någonting mycket meningsfullt. Den lyckliga känslan av att ha åstadkommit någonting bra har gjort mig nyfiken på vad den glädjen består av. Inom ramarna för den här uppsatsen har jag direkt efter avslutad körövning skrivit ner mina spontana intryck från repetitionstillfället ur perspektivet arbetsglädje kontra effektivitet. Jag hoppas att anteckningarna ska bli ett nyttigt komplement till de erfarenheter jag fått ta del av i litteraturen jag läst och i samtal med två av mina dirigentförebilder. I mitt förarbete har jag läst min studentkollega Rebecka Gustafssons uppsats Sådan dirigent, sådan kör, som handlar om det komplexa ämnet att som dirigent ställa musikaliska och disciplinära krav på körer. Hon hade metoden att skicka ut en enkät till körsångare för att samla information. Hon föreslog i slutet av sin uppsats att ett sätt att bygga vidare på hennes arbete vore att ställa liknande frågor till dirigenter. Jag valde en annan riktning på min egen uppsats, men jag blev ändå inspirerad av Rebeckas text och valde att i mitt arbete fokusera på dirigenten. Hennes fokus på disciplinära regler och musikaliska krav gjorde också att jag på ett sätt blev inspirerad att utforska det som jag anser ligger bortom de parametrarna.

Denna studie handlar om repetitionsarbete med en vokalgrupp bestående av fem musikhögskolestudenter med fokus på populärmusikaliska genrer. Fyra teman i det musikaliska hantverket används som analysverktyg: intonation, timing, samklang och interpretation. Fysiken bakom intonation i a cappellasång tas upp, liksom definition av timing och sväng, samklang i fråga om vokalformning med mera, samt tankar om vad interpretation innebär. Vad definierar dessa teman och hur samverkar de? Hur arbetar en vokalgrupp med dem? Kan man kanske fastställa någon slags mall för arbetsgången?  Vokalgruppen träffades vid fyra tillfällen och repeterade ett musikstycke, en repetition leddes av en lärare. Repetitionerna spelades in och analyserades utifrån de fyra temana och flera metoder och funderingar kring dem preciseras och diskuteras.  Jag kommer i studien fram till ett förslag på en arbetsgång för repetitionsarbete och definierar och diskuterar några metoder som kan hjälpa fram till ett önskat resultat. Några tankar om det psykiska klimatet i en ensemble kom även upp som en viktig aspekt vid sidan av det musikaliska arbetet.

Detta examensarbete har, inspirerat av diskursteori, syftat till att fördjupa kunskaper om körmetodik för erfarenhetsmässigt blandade körgrupper. Utgångspunkterna har varit ämnena motivation, frivillig kontra obligatorisk musikundervisning, enskilt och kollektivt musicerande, Self Determination Theory, nivågruppering, gamifiering, skolans roll i samhället, körmetodik, genrer, relationellt arbete och musikens potential till emotionella uttrycksformer, om hur stor vikt det har för unga och vuxna musikutövare. Sex musikgymnasieelever med skilda genreinriktningar och huvudinstrument har intervjuats i två halvstrukturerade gruppintervjuer. Några av samtalsämnena var vad som var mest respektive minst stimulerande i sin obligatoriska körundervisning, och hur eleverna har påverkats som musiker av kören. Resultatet visar på att eleverna har blivit bättre notläsning och gehör, och att de har upplevt undervisningen som musikaliskt givande och lärorik när repertoaren varit stimulerande, repetitionstempot väl avvägt och när repetitioner och konserter har varit roliga att vara med om, på grund av en hög musikalisk nivå. Eleverna har upplevt väntan på andra stämmor som repeterar, ostimulerande repertoar, lektionstid på sena fredagar och för snabbt repetitionstempo i större icke nivågrupperade körgrupper som några av de största problemen. I diskussionen och slutsatserna fastställs, utefter detta examensarbetes omfattning, att ämnesdidaktiskt kompetenta körpedagoger, gott relationellt arbete, nivågruppering, välanpassade repertoarval, inslag av fysisk aktivitet, samt improvisation och komposition är några av verktygen som kan bidra till stärkt motivation och lärande i körsångsundervisning.

Denna studie är gjord på ämnet learning tracks, dvs auditiva instuderingsfiler för vokalmusik. Det finns ingen historisk forskning eller annan tidigare forskning på ämnet men man vet att det har förekommit som fenomen inom genren barbershop lika länge som den portabla kassettbandspelaren, och på senare år utvecklats mycket i och med internet samt möjligheten att spela in och editera musik på en hemdator. Angränsande forskning om spegelneuroner, inlärning på gehör och körmetodik har studerats som forskningsgrund och det sociokulturella perspektivet samt variationsteori är studiens teoretiska perspektiv. Syftet med studien är att undersöka vilka variationer i musikaliskt resultat samt i elevernas upplevelse av instudering som kan urskiljas kopplat till notbaserad instudering av körmusik, respektive instudering med hjälp av instuderingsfiler som komplement. Två testgrupper, en som fick jobba med instuderingsfiler som komplement till noter och en som bara fick instudera med noter, jobbademed ett stycke musik under fyra lektionspass som observerades och ljud spelades in för att kunna följa progressionen i instuderingen. En enkät till samtliga elever som deltog som frågade om deras upplevelse av instuderingen fylldes i direkt efter studiens avslut. Resultatet var tydligt, både utifrån testgruppernas musikaliska prestation och ifrån deras egen upplevelse av instuderingen, instuderingsfiler var för dem bättre än enbart noter. Resultatet går även att tydligt knyta an till den angränsande tidigare forskningen på ämnet. Även om studien är tydlig behövs det mer forskning inom detta område. / This study is on the subject of music learning tracks for learning a capella music. While there is no specific research on the subject yet it has been known as a phenomenon in the genre of barbershop harmony for as long as the tape recorder has been around, and has grown into a well-established business because of the internet and the possibilities of editing music on home computers. Earlier research in surrounding areas such as choir methodology, ear training and mirror neurons have laid the research ground for the study, and the theoretical perspectives which the data was analyzed through are the sociocultural perspective and variation theory. The purpose of this study is to explore variations in musical results and the pupils experience of learning that can be detected between a group that studies with learning tracks and a group that studies without learning tracks. The two groups were followed learning the same piece of music during four classes through observation and recording of sound. Directly following the last class, the students answered a survey about their experience of the learning process. The results were clear, both from the difference in musical results and from the answers in the survey, learning tracks are better for learning new music than just using sheet music. The results also connect to earlier research in surrounding areas, but even though the results of this study are clear more research is needed in this specific area.