No description available.

<p>Uppsatsen är genomförd vt -2000 inom ramen för kördirigeringsutbildning vid Göteborgs universitet.</p>

<p>Examenskonsert med Radiokören är arbetets klingande del.</p>

No description available.

Jag har som sångare fått samarbeta med en mängd dirigenter av olika slag. Sommaren 2017 var jag för första gången med om en session med World Youth Choir. Kören var en stor grupp bestående av kördirigenter, musikstudenter och sångare mellan 18 och 26 år från 35 olika länder, ett särskilt intressant sammanhang för en dirigentstudent att observera hur en dirigent arbetar med en grupp ambitiösa, semiprofessionella eller professionella sångare från varierande traditioner och skolor. Två dirigenter hade valts ut att leda 2017 års upplaga av World Youth Choir, och det var en stor skillnad i hur de respektive dirigenterna blev bemötta av kören. Den ena dirigenten var populär och uppskattad hos närapå varenda sångare medan den andra fick stora delar av kören emot sig, vilket hade en tilltagande negativ inverkan på vårt samarbete med den dirigenten. Många frågor uppstod hos mig som dirigentstudent. Mitt engagemang skiftade när dirigenterna byttes ut, vilket verkade bero på aspekter som repertoarval, repetitionsmetodik, attityd, tempo och gestik. Det var uppenbart att den populära dirigenten för World Youth Choir 2017 hade förberett sig mer, hade ett mer personligt förhållande till sin repertoar, var ärlig i sitt konstnärskap, hade en högre grad av struktur, en tydligare musikalisk vision, ett högre tempo och framför allt högre förväntningar på sångarna. Detta i kontrast till den andra dirigenten som ansträngde sig för att vara trevlig, använda humor och sprida värme, men som inte hade samma omsorg om och koncentration på musiken. Följden av detta blev att den här dirigentens musik också blev mindre populär hos kören. Detta förstärker hypotesen att dirigentens arbetsglädje i högsta grad påverkar graden av framgång i verksamheten, samt att den består av många beståndsdelar. Detta arbete är en undersökning av faktorer som påverkar hur dirigenter fungerar vid repetitioner samt konserter, med särskild inriktning på arbetsglädje och dess uppkomst. Studien tittar närmare på vad som gör en repetition eller konsert njutbar för dirigenten och vad denna lust har för effekter på kort och lång sikt. Jag tar upp musikens beståndsdelar, då min hypotes är att det delvis är dirigentens engagemang för repertoaren som skapar förutsättningar för ett lustfyllt arbetsklimat. Går det att observera och reflektera kring effekterna av humor, värme samt ett gott bemötande från dirigentens håll – det vill säga isolera dessa faktorer och undersöka vad de har för relevans? Texten syftar också till att närmare undersöka om det finns tillfällen där dirigentens lust i själva verket har en negativ 2 inverkan på musikaliskt resultat, ifall körledarens strävan efter att få hela processen att genomsyras av inspiration kan vara i vägen för genuint musicerande. För att få ut så många lärdomar som möjligt av mitt arbete så har jag valt att utöver samtal med två kördirigenter som är tongivande förebilder till mig även använda mig av mina egna erfarenheter. Jag har ofta efter repetitioner jag själv lett funderat över hur det egentligen har gått, i fråga om hur sångarna verkat ha upplevt tillfället och hur musikaliskt utvecklande och givande det varit för dem. Utöver det har jag ofta känt en stark tillfredsställelse då jag varit säker på att jag gjort någonting mycket meningsfullt. Den lyckliga känslan av att ha åstadkommit någonting bra har gjort mig nyfiken på vad den glädjen består av. Inom ramarna för den här uppsatsen har jag direkt efter avslutad körövning skrivit ner mina spontana intryck från repetitionstillfället ur perspektivet arbetsglädje kontra effektivitet. Jag hoppas att anteckningarna ska bli ett nyttigt komplement till de erfarenheter jag fått ta del av i litteraturen jag läst och i samtal med två av mina dirigentförebilder. I mitt förarbete har jag läst min studentkollega Rebecka Gustafssons uppsats Sådan dirigent, sådan kör, som handlar om det komplexa ämnet att som dirigent ställa musikaliska och disciplinära krav på körer. Hon hade metoden att skicka ut en enkät till körsångare för att samla information. Hon föreslog i slutet av sin uppsats att ett sätt att bygga vidare på hennes arbete vore att ställa liknande frågor till dirigenter. Jag valde en annan riktning på min egen uppsats, men jag blev ändå inspirerad av Rebeckas text och valde att i mitt arbete fokusera på dirigenten. Hennes fokus på disciplinära regler och musikaliska krav gjorde också att jag på ett sätt blev inspirerad att utforska det som jag anser ligger bortom de parametrarna.

Uppsatsen undersöker tre olika roller inom kördirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstnärlig vision), körpedagogen (förmåga att konkret kunna förstå, förklara och lära ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som är generella för ledare inom alla områden). Undersökningen genomfördes i form av en enkät där 651 sångare från 31 körer med olika bakgrund och åldrar rangordnade nio egenskaper/förmågor (tre inom varje roll). Resultatet visade att dirigenten, körpedagogen och ledaren alla är viktiga roller för alla korister oavsett nivå. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju längre man sjungit i kör och ju mer musikutbildning man har. Ålder och kön påverkar inte detta. De tre saker som koristerna prioriterade högst var (i ordning) kördirigentens förmåga att kunna höra musikaliska problem och hitta pedagogiska lösningar för att korrigera dem, Har en god musikalisk/teknisk kunskap inom dirigering/piano/sång, Är karismatisk/entusiasmerande. De professionella körsångarna i studien prioriterade rollen dirigenten högre än de andra respondenterna. För dem var har en stark konstnärlig vision och kan förmedla sin tolkning till kören det allra viktigare. Studien visar att kördirigent är en mångfacetterad yrkesroll som förväntas ha kompetens inom många olika områden. Musikhögskolorna lägger idag mycket fokus på att utbilda inom rollen dirigenten, mindre på körpedagogen och väldigt lite på ledaren. Kanske detta skulle behöva ändras för att nyutbildade kördirigenter ska kunna göra ett bra jobb?

Syftet med detta arbete var att undersöka om dirigentens gestik och kommunikation skiljer sig åt mellan repetition och konsert, och i så fall på vilka sätt. Metoderna som användes var framför allt mitt konstnärliga arbete som dirigent i tre olika projekt som genomfördes med Masterkören på Musikhögskolan i Piteå och med Hjo kyrkokör. Dessutom intervjuades tre professionella dirigenter och två körsångare från Radiokören. Det konstnärliga arbetet dokumenterades med videoupptagningar där inspelningarna från repetition och konsert har bearbetats på olika sätt för att kunna göra en kvalitativ analys. Resultatet visar att gestiken inte skiljer sig åt i någon större omfattning. Kommunikationen är något förändrad från repetition till konsert där uttryck och framförallt uppmärksamhet mot kören är intensivare under konserten. I intervjusvaren och i diskussioner kring detta ämne så framkom att framför allt dirigentens lyssnade är det som förändras mest, från ett analyserande och bedömande lyssnade under repetition till ett lyssnande under konsert som man kan kalla för närvarande.

Denna studie har som syfte att undersöka varför körer sjunker, framför allt på körstycket There is an Old Belief skrivet av engelska kompositören Hubert Parry. Genom intonationsanalys, repetition med kören Haga Vokalensemble samt analys av en inspelning av verket har detta självständiga arbete kommit fram till att stycket There is an Old Belief sjunker på grund av hur det är skrivet. Frågan varför välintonerade körer sjunker besvaras även genom ett intonationsexperiment med en vokalkvartett. De sjöng fyra intonationsövningar som, ifall de sjungs med renintionation, är designade att antingen sjunka eller stiga. Experimentet visar på att vokalkvartetten hade lättare att sjunka än stiga i tonhöjd. Generellt sätt avvek kvartetten inte på grund av deras tonminne från tonarten. Tonminnet främjades av en större akustik, vilket testades genom att vokalkvartetten fick sjunga övningarna i en akustik med kort och i en med lång efterklang. Denna studie förklarar varför välintonerade körer sjunker när de sjunger stycken som There is an Old Belief på grund av hur de naturligt intonerar vissa ackord. Vidare diskuteras hur detta fenomen är för- och ofördelaktigt beroende på situation. / <p>There Is An Old Belief (ur Songs of Farewell) - Hubert Parry (1848-1918)</p><p>Love Bade Me Welcome - Judith Weir (1954-)</p><p>Gloria (ur Missa Brevis) - Anton Alexis Hallgren (1999-)</p><p></p><p>Ensemble - KMH Vokalensemble: </p><p>Sopran: Sofia Niklasson, Emma Fagerström, Linnéa Bergstam</p><p>Altar: Christiane Højlund, Tove Nilsson, Elias Aaron Johansson</p><p>Tenorer: Love Tronner, Martin Åsander, Szymon Rudzki</p><p>Basar: Adam Jondelius, Ove Pettersson, André Hasselgren</p><p>Dirigent: Anton Alexis Hallgren</p><p></p><p>.mp3 med inspelning av dessa tre stycken medföljer det skriftliga examensarbetet. Inspelningen är från min examenskonsert i Kungasalen. </p>

Som kördirigent börjar man nästan alltid en repetition med att lära körsångarna att sjunga rätt noter, men sångtexten är minst lika viktig. Det kan berätta så mycket mer om styckets helhet än om kören måste börja repetera musiken direkt. Det märks tydligt om en kör har en vilja och förståelse för vad som sjungs oavsett ambitionsnivå. Vad är det då som behövs för att inte sångtexten ska uppfattas som meningslös? Syftet med detta konstnärliga examensarbete var att som kördirigent undersöka och analysera på vilka sätt hanteringen av sångtext påverkar den musikaliska gestaltningen i körsång. Studien utfördes genom intervjuer med fyra sakkunniga informanter och avslutades med två konstnärliga projekt. Resultatet från intervjuerna gav en likhet för både generella och specifika frågor, men alla informanter hade olika åsikter för vilken metod de ansåg var bäst för hur man arbetar med sångtext. Sammanfattningsvis finns det flera unika tillvägagångssätt att tolka en sångtext vilket gör att den musikaliska gestaltningen påverkas mest av den individuella kördirigentens förmåga att förmedla sångtext, både verbalt och icke-verbalt. Hanteringen av sångtext kan även påverkas av yttre faktorer, exempelvis tidsbrist. / <p>Den konstnärliga delen av mitt examensarbete var att leda och dirigera Radiokören och KMH Vokalensemble under två olika projekt. </p><p>Mitt projekt med Radiokören bestod av två repetitioner under två dagar. Första repetitionen skedde den 16/5-23 kl. 09.30-12.30 och den andra repetitionen 17/5-23 kl. 14.00-17.00. Båda repetitionerna ägde rum på studio 2, Sveriges Radio, Oxenstiernsgatan 20, Stockholm. </p><p>Repertoar: Un soir de neige - Francis Poulenc.</p><p>Mitt projekt med KMH vokalensemble bestod av repetitioner samt en avslutande examenskonsert den 25/5-23 kl. 12.30 i Kungasalen på Kungl. Musikhögskolan, Stockholm. I detta examensarbete hör även dokumentation i form av en ljudinspelning från min del av examenskonserten.</p><p>Repertoar: Deus in adjutorium - Benjamin Britten, Laudibus in Sanctis - William Byrd.</p><p>Medverkande: Radiokören, KMH Vokalensemble.</p>

Studiens syfte var att undersöka och utvärdera hur dirigenten på effektivast möjliga sätt kommunicerar information till koristerna genom sitt gestiska språk utifrån hur koristerna fördelar sin uppmärksamhet och tolkar positioneringen av dirigentens händer. Studien utredde även om och i så fall hur uppmärksamhetsfördelningen och tolkningen av en dirigents gestik skiljer sig mellan korister med varierande körerfarenhet och musikalisk utbildning. Dirigering är ett uråldrigt icke-verbalt kommunikationssätt och tidigare forskning visar att vi människor speglar varandras kroppsspråk, den så kallade kameleonteffekten. Tillsammans med vetskap om hur sångarens röstapparat fungerar ges en övergripande bild av vilken information koristen behöver från dirigenten för att sången ska nå önskat resultat. Studien genomfördes genom experiment på fyra körgrupper med skilda erfarenheter av körsång samt utbildningsnivå i musik, där ett antal övningar konstruerades för att kunna analysera hur sångarna fördelade sin uppmärksamhet mellan dirigentens händer, ansikte och det egna lyssnandet. Som komplement till experimentet genomfördes även en intervju med en erfaren professionell kördirigent. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i försöksgruppernas tolkning av gestiken. Enklare gester som tydligt ger psykologiska associationer till kända känslor eller beteenden, såsom att lyfta något tungt, tolkades intuitivt på likvärdigt sätt av samtliga sångare, medan mer köridiomatiska gester såsom att placera en konsonant på ett synkoperat slag skiljde sig mellan grupperna. Detta innebär inte att mindre erfarna sångare med nödvändighet inte kan avläsa eller förstå vissa gester. Skillnaderna mellan gruppernas tolkning av gestiken berodde sannolikt i hög utsträckning på andra faktorer, såsom att det i repetitionssammanhang kan ta längre tid för den oerfarne koristen att lära sig läsa noterna, hitta rätt i röst och andning och intonera rent. Detta gör att denne inte har lika mycket utrymme att koncentrera sig på dirigentens gestik jämfört med en korist som tränat upp körsjungandets elementa till automatik. / The purpose of the study was to examine and evaluate how the conductor most efficiently communicates information to the choristers through gestural language based on how the choristers distribute their attention and interpret the position of the conductor’s hands. The study also investigated if and how the distribution of attention and interpretation of a conductor’s gesticulation differs between choristers with different levels of experience in choral singing and musical education. Conducting is an ancient non-verbal mode of communication, and previous research shows that people mirror each other’s body language, the so-called chameleon effect. Coupled with knowledge of the function of the singers’ vocal apparatus, an overall picture of what information the choristers need from the conductor in order for the music to achieve the desired result is provided. The study was conducted through experiments on four choir groups with different levels of experience in choral singing and musical education, where a number of exercises were constructed to analyze how the singers distributed their attention between the conductor's hands, face and their own listening. To complement the experiment, an interview with an experienced professional choir conductor was made. The results showed both similarities and differences in the experimental groups' interpretation of gestures. Simpler gestures that clearly gives psychological associations of known emotions or behaviors, such as lifting something heavy, were intuitively interpreted in a similar way by all singers, while more choreographic gestures such as placing a consonant on a syncopated beat differed between the groups. This does not necessarily mean that less experienced singers are unable to read or understand certain gestures. The differences between the groups' interpretation of gestures were probably largely due to other factors, such as the fact that in a rehearsal context it may take longer for the inexperienced chorister to decipher the notes, find the right voice and breathing and intonate just. This means that they have less opportunity to concentrate on the conductor's gestures, in comparison with a chorister who has trained the basic elements of choral singing to automaticity. / <p>Information om examenskonserten</p><p>Repertoar:</p><p>Lux Aeterna (Rebecka Ryd)</p><p>I detta vita, outsagda (text Cecilia Lindemalm, musik Rebecka Ryd)</p><p>Hör på mig, ni fjärran länder (text Jesaja 49:1-2, musik Rebecka Ryd)</p><p>Visa vid vindens ängar (text och musik Mats Paulson, arr Rebecka Ryd)</p><p>Den blida vår är inne (text J O Wallin, A Frostenson, arr Rebecka Ryd)</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Rebecka Ryds Diskantensemble</p><p>Dante Fritzell, flöjt</p><p>Lisa Herlitz, oboe</p><p>Patricia Träff, klarinett</p><p>Zacharias Frato, horn</p><p>Fritz Fembro, fagott</p><p>Rebecka Ryd, dirigent och kompositör</p>