<p>Uppsatsen behandlar fenomenet med tajming av börsintroduktioner. Syftet är att först</p><p>undersöka om det finns ett samband mellan antalet årliga IPOs i Sverige och den</p><p>generella utvecklingen på börsen, och vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom ett</p><p>eventuellt samband. Vidare testas hypotesen att IPOs som skett i tider av kraftig</p><p>börsuppgång värderats högre än introduktioner som skett då börsen haft en negativ</p><p>kursutveckling. Undersökningarna genomförs med två regressionsmodeller, på data</p><p>över svenska börsintroduktioner mellan 1979–2004.</p><p>Ur resultaten framgår att det i Sverige finns ett tydligt samband mellan antalet årliga</p><p>IPOs och börsens allmänna utveckling. Dessutom visar undersökningen att denna IPO</p><p>tajming, inte med all säkerhet, leder till en högre värdering av börsintroduktioner.</p>

Uppsatsen behandlar fenomenet med tajming av börsintroduktioner. Syftet är att först undersöka om det finns ett samband mellan antalet årliga IPOs i Sverige och den generella utvecklingen på börsen, och vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom ett eventuellt samband. Vidare testas hypotesen att IPOs som skett i tider av kraftig börsuppgång värderats högre än introduktioner som skett då börsen haft en negativ kursutveckling. Undersökningarna genomförs med två regressionsmodeller, på data över svenska börsintroduktioner mellan 1979–2004. Ur resultaten framgår att det i Sverige finns ett tydligt samband mellan antalet årliga IPOs och börsens allmänna utveckling. Dessutom visar undersökningen att denna IPO tajming, inte med all säkerhet, leder till en högre värdering av börsintroduktioner.

No description available.

Den här uppsatsen berör klipparens avgörande roll för komediserier och tar avstamp i frågan varför man klipper som man gör i komediserier. Syftet är att undersöka hur humor kan formas med hjälp av klippning. Uppsatsen studerar därför klipprytm, alltså tajming och tempo, i situationskomedin Scrubs utifrån ett urval humortekniker, för att på så sätt bidra med kunskap om vad olika former av rytm bidrar med vid skämt. Komediklippning berörs också på en övergripande nivå, varför klipprytm inte endast berörs i samband med enstaka skämt. Texten handlar därmed också om hur variation i klippning och berättande är avgörande i kombination med många humortekniker. Inte minst lägger humorns kommunikativa riktning och vilken situation humorn uppstår från grunden för hur rytm formas runt ett skämt.

<p>The thesis studies two communication<br />channels and corresponding error-correcting<br />codes. Multiset codes are introduced and<br />their applications described. Properties of<br />entropy and relative entropy are investigated.</p> / <p>U tezi su analizirana dva tipa komunikacionih<br />kanala i odgovarajući za&scaron;titni kodovi.<br />Uveden je pojam multiskupovnog koda i<br />opisane njegove primene. Proučavane su<br />osobine entropije i relativne entropije.</p>