Jag har som sångare fått samarbeta med en mängd dirigenter av olika slag. Sommaren 2017 var jag för första gången med om en session med World Youth Choir. Kören var en stor grupp bestående av kördirigenter, musikstudenter och sångare mellan 18 och 26 år från 35 olika länder, ett särskilt intressant sammanhang för en dirigentstudent att observera hur en dirigent arbetar med en grupp ambitiösa, semiprofessionella eller professionella sångare från varierande traditioner och skolor. Två dirigenter hade valts ut att leda 2017 års upplaga av World Youth Choir, och det var en stor skillnad i hur de respektive dirigenterna blev bemötta av kören. Den ena dirigenten var populär och uppskattad hos närapå varenda sångare medan den andra fick stora delar av kören emot sig, vilket hade en tilltagande negativ inverkan på vårt samarbete med den dirigenten. Många frågor uppstod hos mig som dirigentstudent. Mitt engagemang skiftade när dirigenterna byttes ut, vilket verkade bero på aspekter som repertoarval, repetitionsmetodik, attityd, tempo och gestik. Det var uppenbart att den populära dirigenten för World Youth Choir 2017 hade förberett sig mer, hade ett mer personligt förhållande till sin repertoar, var ärlig i sitt konstnärskap, hade en högre grad av struktur, en tydligare musikalisk vision, ett högre tempo och framför allt högre förväntningar på sångarna. Detta i kontrast till den andra dirigenten som ansträngde sig för att vara trevlig, använda humor och sprida värme, men som inte hade samma omsorg om och koncentration på musiken. Följden av detta blev att den här dirigentens musik också blev mindre populär hos kören. Detta förstärker hypotesen att dirigentens arbetsglädje i högsta grad påverkar graden av framgång i verksamheten, samt att den består av många beståndsdelar. Detta arbete är en undersökning av faktorer som påverkar hur dirigenter fungerar vid repetitioner samt konserter, med särskild inriktning på arbetsglädje och dess uppkomst. Studien tittar närmare på vad som gör en repetition eller konsert njutbar för dirigenten och vad denna lust har för effekter på kort och lång sikt. Jag tar upp musikens beståndsdelar, då min hypotes är att det delvis är dirigentens engagemang för repertoaren som skapar förutsättningar för ett lustfyllt arbetsklimat. Går det att observera och reflektera kring effekterna av humor, värme samt ett gott bemötande från dirigentens håll – det vill säga isolera dessa faktorer och undersöka vad de har för relevans? Texten syftar också till att närmare undersöka om det finns tillfällen där dirigentens lust i själva verket har en negativ 2 inverkan på musikaliskt resultat, ifall körledarens strävan efter att få hela processen att genomsyras av inspiration kan vara i vägen för genuint musicerande. För att få ut så många lärdomar som möjligt av mitt arbete så har jag valt att utöver samtal med två kördirigenter som är tongivande förebilder till mig även använda mig av mina egna erfarenheter. Jag har ofta efter repetitioner jag själv lett funderat över hur det egentligen har gått, i fråga om hur sångarna verkat ha upplevt tillfället och hur musikaliskt utvecklande och givande det varit för dem. Utöver det har jag ofta känt en stark tillfredsställelse då jag varit säker på att jag gjort någonting mycket meningsfullt. Den lyckliga känslan av att ha åstadkommit någonting bra har gjort mig nyfiken på vad den glädjen består av. Inom ramarna för den här uppsatsen har jag direkt efter avslutad körövning skrivit ner mina spontana intryck från repetitionstillfället ur perspektivet arbetsglädje kontra effektivitet. Jag hoppas att anteckningarna ska bli ett nyttigt komplement till de erfarenheter jag fått ta del av i litteraturen jag läst och i samtal med två av mina dirigentförebilder. I mitt förarbete har jag läst min studentkollega Rebecka Gustafssons uppsats Sådan dirigent, sådan kör, som handlar om det komplexa ämnet att som dirigent ställa musikaliska och disciplinära krav på körer. Hon hade metoden att skicka ut en enkät till körsångare för att samla information. Hon föreslog i slutet av sin uppsats att ett sätt att bygga vidare på hennes arbete vore att ställa liknande frågor till dirigenter. Jag valde en annan riktning på min egen uppsats, men jag blev ändå inspirerad av Rebeckas text och valde att i mitt arbete fokusera på dirigenten. Hennes fokus på disciplinära regler och musikaliska krav gjorde också att jag på ett sätt blev inspirerad att utforska det som jag anser ligger bortom de parametrarna.

Uppsatsen undersöker tre olika roller inom kördirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstnärlig vision), körpedagogen (förmåga att konkret kunna förstå, förklara och lära ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som är generella för ledare inom alla områden). Undersökningen genomfördes i form av en enkät där 651 sångare från 31 körer med olika bakgrund och åldrar rangordnade nio egenskaper/förmågor (tre inom varje roll). Resultatet visade att dirigenten, körpedagogen och ledaren alla är viktiga roller för alla korister oavsett nivå. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju längre man sjungit i kör och ju mer musikutbildning man har. Ålder och kön påverkar inte detta. De tre saker som koristerna prioriterade högst var (i ordning) kördirigentens förmåga att kunna höra musikaliska problem och hitta pedagogiska lösningar för att korrigera dem, Har en god musikalisk/teknisk kunskap inom dirigering/piano/sång, Är karismatisk/entusiasmerande. De professionella körsångarna i studien prioriterade rollen dirigenten högre än de andra respondenterna. För dem var har en stark konstnärlig vision och kan förmedla sin tolkning till kören det allra viktigare. Studien visar att kördirigent är en mångfacetterad yrkesroll som förväntas ha kompetens inom många olika områden. Musikhögskolorna lägger idag mycket fokus på att utbilda inom rollen dirigenten, mindre på körpedagogen och väldigt lite på ledaren. Kanske detta skulle behöva ändras för att nyutbildade kördirigenter ska kunna göra ett bra jobb?

Jag har som sångare fått arbeta med en mängd olika dirigenter. Det har väckt funderingar kring vad det är som gör att en viss musikalisk ledare lyckas med att entusiasmera, kommunicera med och nå fram till en grupp körsångare, och vad det är som brister när detta uteblir. Sommaren 2017 väcktes tankarna kring detta ämne till liv med extra kraft, till följd av egna observationer av de två personer som det året hade valts ut till att vara dirigenter för 2017 års World Youth Choir. Dirigent X lyckades i högre grad än dirigent Y med uppdraget att vinna körens hjärta. Att det blev så tycktes ha att göra med allt från deras egna förberedelser, attityd, engagemang för repertoaren och gestik till repetitionstempo. Det som väckte särskilt intresse hos mig var hur de båda dirigenterna hanterade det sociala samspelet med kören under repetitionerna. En av de saker de hade gemensamt var att de gärna använde humor. Det var dock tydligt att det för dirigent Y innebar att denne tappade kontroll och pondus, och att det för dirigent X snarare blev en metod för att höja motivationen och färglägga musikaliska instruktioner. Dirigent Y verkade anstränga sig för att bli omtyckt av sångarna och bli vän med alla, medan dirigent X utan tvivel satte musiken i första rummet. Båda dirigenterna tycktes ägna sig åt glädjeskapande och socialt betingad inspiration som verktyg i sitt dirigentskap, men de olika formerna av glädje som dirigent X respektive Y fokuserade på gjorde att deras respektive relationer till kören blev av olika slag vad gäller både musikalisk kommunikation och tillitsnivån mellan kör och dirigent. Detta är kärnan i denna uppsats: fenomenet som kommer att definieras, problematiseras och diskuteras – arbetsglädje. Detta ord är en kombination av två ord som inte alltid samexisterar, arbete och glädje, sammansmälta till ett enda ord – arbetsglädje. Innebörden är tvådelad, en är att arbetet genererar glädje och en annan att glädjen i sig influerar arbetet (Bredmar, 2014, s. 17). Ämnet är av intresse för mig till följd av funderingarna som väckts till liv av upplevelserna under World Youth Choir 2017, utöver många andra episoder under mitt än så länge korta men innehållsrika körliv. Kan glädjebringande egenskaper såsom humor, lyhördhet, omsorg, socialt ledarskap och ”gruppbyggnings-kompetens” hos dirigenten vara missförstådda som amatörmässiga - framför allt inom den körvärld som präglas av en hög ambitionsnivå?

Studien utgår från tanken att musikteori kan vara ett hjälpmedel för körmedlemmar samt att kör är ett fördelaktigt sammanhang för inlärning av musikteori. Syftet med studien är att undersöka hur jag kan integrera kör och musikteori för att utveckla körmedlemmars kunskap och förmågor inom båda fält. Studiens frågeställningar är 1. Hur kan musikteori integreras i körrepetitionen som en naturlig del av körens arbete? 2. Hur kan musikteoretisk kunskap fungera som ett hjälpmedel för kören i det praktiska musicerandet? och 3. Vilka möjligheter och begränsningar finns det med att använda körsång som medel för inlärning av musikteori? Studien genomförs med en ungdomskör verksam i Svenska kyrkan under två separata undersökningstillfällen där två olika musikteoretiska områden behandlas: rytm respektive intervall och ackord. Områdena väljs med bakgrund i tidigare forskning gällande vilka musikteoretiska kunskaper som körledare anser vara viktiga för kör. Studien utgår från grundläggande idéer inom dels rytmikpedagogik som handlar om att lära med kroppen, dels comprehensive musicianship som handlar om att förena teori och praktik och att bidra med ett helhetsperspektiv på musik inom musikpedagogik. Det tillvägagångssätt som används för att utforma undersökningstillfällena består av tre huvudsakliga delar: medvetandegöra, lyssna och göra. Resultatet av studien analyseras utifrån två identifierade teman: medvetenhet och osäkerhet. De slutsatser som dras är att musikteori kan integreras på ett naturligt sätt i kör genom att utforma övningar utifrån körens aktuella repertoar. Resultatet visar att sådana övningar kan skapa större medvetenhet om musikteoretiska teman vilket kan ge kören ett bredare perspektiv på musik. Ytterligare slutsatser är att osäkerhet kan hämma körens lärande av musikteori och att utveckla körmedlemmars självständighet kan vara ett sätt för att motverka osäkerhet. Studien lyfter även vikten av säkra individer som informella ledare i kören för inlärning av musikteori samt för körens arbete generellt.