Kandidatuppsats i musikpedagogik (60 poäng)

<p>Kandidatuppsats i musikpedagogik (60 poäng)</p>

Denna undersökning syftar till försöka beskriva de faktorer som gör att sångare i amatörkörer väljer att sjunga i just kör. Den syftar även till att undersöka hur väl amatörsångarnas körledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som är viktigt i körverksamheten. Studien bygger på enkätundersökningar som körsångarna har svarat på, samt intervjuer med körledarna. I bakgrunden så beskrivs körsångens historia och var amatörkören kommer ifrån. Bakgrunden innehåller även statistik om körsången i Sverige idag. Huvuddelen utgörs av källor som beskriver olika aspekter som kan kopplas till varför amatörsångare gärna sjunger i kör. Resultatet visar att det finns en mängd olika anledningar för amatörer att sjunga i kör. Tre huvudteman är dock tydliga, nämligen det sociala samspelet och den gemensamma sången, hälsoaspekten av att sjunga i kör och de musikaliska upplevelserna. Körsångare befinner sig alltså i en positiv social miljö, i vilken de får en förbättrad hälsa och får delta i musikaliska aktiviteter. Det framgår också att samsynen hos körledare och körsångare är mycket god vad gäller vad som är viktigt i att sjunga i kör.

<p>Uppsatsen är genomförd vt -2000 inom ramen för kördirigeringsutbildning vid Göteborgs universitet.</p>

No description available.

Jag har som sångare fått samarbeta med en mängd dirigenter av olika slag. Sommaren 2017 var jag för första gången med om en session med World Youth Choir. Kören var en stor grupp bestående av kördirigenter, musikstudenter och sångare mellan 18 och 26 år från 35 olika länder, ett särskilt intressant sammanhang för en dirigentstudent att observera hur en dirigent arbetar med en grupp ambitiösa, semiprofessionella eller professionella sångare från varierande traditioner och skolor. Två dirigenter hade valts ut att leda 2017 års upplaga av World Youth Choir, och det var en stor skillnad i hur de respektive dirigenterna blev bemötta av kören. Den ena dirigenten var populär och uppskattad hos närapå varenda sångare medan den andra fick stora delar av kören emot sig, vilket hade en tilltagande negativ inverkan på vårt samarbete med den dirigenten. Många frågor uppstod hos mig som dirigentstudent. Mitt engagemang skiftade när dirigenterna byttes ut, vilket verkade bero på aspekter som repertoarval, repetitionsmetodik, attityd, tempo och gestik. Det var uppenbart att den populära dirigenten för World Youth Choir 2017 hade förberett sig mer, hade ett mer personligt förhållande till sin repertoar, var ärlig i sitt konstnärskap, hade en högre grad av struktur, en tydligare musikalisk vision, ett högre tempo och framför allt högre förväntningar på sångarna. Detta i kontrast till den andra dirigenten som ansträngde sig för att vara trevlig, använda humor och sprida värme, men som inte hade samma omsorg om och koncentration på musiken. Följden av detta blev att den här dirigentens musik också blev mindre populär hos kören. Detta förstärker hypotesen att dirigentens arbetsglädje i högsta grad påverkar graden av framgång i verksamheten, samt att den består av många beståndsdelar. Detta arbete är en undersökning av faktorer som påverkar hur dirigenter fungerar vid repetitioner samt konserter, med särskild inriktning på arbetsglädje och dess uppkomst. Studien tittar närmare på vad som gör en repetition eller konsert njutbar för dirigenten och vad denna lust har för effekter på kort och lång sikt. Jag tar upp musikens beståndsdelar, då min hypotes är att det delvis är dirigentens engagemang för repertoaren som skapar förutsättningar för ett lustfyllt arbetsklimat. Går det att observera och reflektera kring effekterna av humor, värme samt ett gott bemötande från dirigentens håll – det vill säga isolera dessa faktorer och undersöka vad de har för relevans? Texten syftar också till att närmare undersöka om det finns tillfällen där dirigentens lust i själva verket har en negativ 2 inverkan på musikaliskt resultat, ifall körledarens strävan efter att få hela processen att genomsyras av inspiration kan vara i vägen för genuint musicerande. För att få ut så många lärdomar som möjligt av mitt arbete så har jag valt att utöver samtal med två kördirigenter som är tongivande förebilder till mig även använda mig av mina egna erfarenheter. Jag har ofta efter repetitioner jag själv lett funderat över hur det egentligen har gått, i fråga om hur sångarna verkat ha upplevt tillfället och hur musikaliskt utvecklande och givande det varit för dem. Utöver det har jag ofta känt en stark tillfredsställelse då jag varit säker på att jag gjort någonting mycket meningsfullt. Den lyckliga känslan av att ha åstadkommit någonting bra har gjort mig nyfiken på vad den glädjen består av. Inom ramarna för den här uppsatsen har jag direkt efter avslutad körövning skrivit ner mina spontana intryck från repetitionstillfället ur perspektivet arbetsglädje kontra effektivitet. Jag hoppas att anteckningarna ska bli ett nyttigt komplement till de erfarenheter jag fått ta del av i litteraturen jag läst och i samtal med två av mina dirigentförebilder. I mitt förarbete har jag läst min studentkollega Rebecka Gustafssons uppsats Sådan dirigent, sådan kör, som handlar om det komplexa ämnet att som dirigent ställa musikaliska och disciplinära krav på körer. Hon hade metoden att skicka ut en enkät till körsångare för att samla information. Hon föreslog i slutet av sin uppsats att ett sätt att bygga vidare på hennes arbete vore att ställa liknande frågor till dirigenter. Jag valde en annan riktning på min egen uppsats, men jag blev ändå inspirerad av Rebeckas text och valde att i mitt arbete fokusera på dirigenten. Hennes fokus på disciplinära regler och musikaliska krav gjorde också att jag på ett sätt blev inspirerad att utforska det som jag anser ligger bortom de parametrarna.

Uppsatsen undersöker tre olika roller inom kördirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstnärlig vision), körpedagogen (förmåga att konkret kunna förstå, förklara och lära ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som är generella för ledare inom alla områden). Undersökningen genomfördes i form av en enkät där 651 sångare från 31 körer med olika bakgrund och åldrar rangordnade nio egenskaper/förmågor (tre inom varje roll). Resultatet visade att dirigenten, körpedagogen och ledaren alla är viktiga roller för alla korister oavsett nivå. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju längre man sjungit i kör och ju mer musikutbildning man har. Ålder och kön påverkar inte detta. De tre saker som koristerna prioriterade högst var (i ordning) kördirigentens förmåga att kunna höra musikaliska problem och hitta pedagogiska lösningar för att korrigera dem, Har en god musikalisk/teknisk kunskap inom dirigering/piano/sång, Är karismatisk/entusiasmerande. De professionella körsångarna i studien prioriterade rollen dirigenten högre än de andra respondenterna. För dem var har en stark konstnärlig vision och kan förmedla sin tolkning till kören det allra viktigare. Studien visar att kördirigent är en mångfacetterad yrkesroll som förväntas ha kompetens inom många olika områden. Musikhögskolorna lägger idag mycket fokus på att utbilda inom rollen dirigenten, mindre på körpedagogen och väldigt lite på ledaren. Kanske detta skulle behöva ändras för att nyutbildade kördirigenter ska kunna göra ett bra jobb?

Denna studie handlar om repetitionsarbete med en vokalgrupp bestående av fem musikhögskolestudenter med fokus på populärmusikaliska genrer. Fyra teman i det musikaliska hantverket används som analysverktyg: intonation, timing, samklang och interpretation. Fysiken bakom intonation i a cappellasång tas upp, liksom definition av timing och sväng, samklang i fråga om vokalformning med mera, samt tankar om vad interpretation innebär. Vad definierar dessa teman och hur samverkar de? Hur arbetar en vokalgrupp med dem? Kan man kanske fastställa någon slags mall för arbetsgången?  Vokalgruppen träffades vid fyra tillfällen och repeterade ett musikstycke, en repetition leddes av en lärare. Repetitionerna spelades in och analyserades utifrån de fyra temana och flera metoder och funderingar kring dem preciseras och diskuteras.  Jag kommer i studien fram till ett förslag på en arbetsgång för repetitionsarbete och definierar och diskuterar några metoder som kan hjälpa fram till ett önskat resultat. Några tankar om det psykiska klimatet i en ensemble kom även upp som en viktig aspekt vid sidan av det musikaliska arbetet.

Syftet med denna studie är att undersöka fyra respondenters syn på hur körsång har påverkat deras välbefinnande. För att uppnå syftet har vi valt följande forskningsfrågor: Hur beskriver respondenterna att de mår före, under och efter en körrepetition? och Hur beskrivs körsång påverka respondenterna på kortare, eller längre sikt?   Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervjuform. Ett kriterium för att delta i studien var att respondenterna skulle vara aktiva körsångare på icke-professionell nivå. Fyra kvalitativa intervjuer har legat till grund för undersökningen och den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat belyser främst sex kategorier som utkristalliserade sig under våra forskningsintervjuer. Vi tar upp socialt samspel, vilket är både en kort- och långsiktig effekt som av respondenterna upplevs leda till bättre samarbetsförmåga. I vår diskussionsdel tar vi också upp självförtroende, KASAM (Känsla av Sammanhang), körsång som copingstrategi, glädje och förväntan inför och under körrepetitioner, samt fysiologiska aspekter som hälsovanor, kroppshållning och andning. Som en del av diskussionen drar vi även paralleller till pedagogik samt gör pedagogiska reflektioner. / The purpose of this study is to investigate the effects of choir singing. To reach this aim we have chosen the following research questions: ”How does the respondents describe their feelings before, during and after a choir rehearsal?” and ”How is choir singing described to effect the respondents in a shorter, or longer period of time?” The perspective is sociocultural and the method is qualitative interviews. Four interviews were conducted and one criterion for participation was that the respondents were active choir singers on a non-professional level. The result highlights mainly six categories based on social interaction, which is a both short- and long-term effect that the participants of the study associate with better collaborative skills. In the discussion self-confidence, KASAM (sense of coherence), choir singing as a coping strategy, joy and excitement during and before a choir rehearsal, as well as physical effects such as health habits, body posture and breathing, are discussed. As a part of the discussion we also draw parallels to the science of education and make pedagogical observations.

Syftet med denna studie är att utöka kunskapen om ledarskap i kör genom att granska det från ungdomars perspektiv. Tre frågeställningar har formulerats för att besvara studiens syfte. Dessa är vilka aspekter av ledarskap som är viktiga, vilken möjlighet till påverkan som finns i kören samt hur ledarskapet kan påverka samarbete och samverkan hos koristerna. Studien har genomförts med semi-strukturerade intervjuer där totalt nio ungdomar med varierande geografisk spridning och tillhörighet har medverkat. Analysen genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt för att bilda en förståelse för resultaten. Resultaten från studien visar att de viktigaste aspekterna hos ledarskapet är sociala aspekter, framför allt inkludering och tillit, vilka ses som integrerade i alla andra aspekter som handlar om till exempel musikaliska och praktiska kunskaper. Det visar sig också att ungdomarna inte anser sig ha en särskilt stor möjlighet att påverka ledarskapet som enskild individ, utan behöver en gruppåverkan eller en styrelse för att nå fram med sina åsikter. Den sista delen av resultatet visar att körledaren är den som, genom sin position i kören, skapar stämningen och miljön i kören, vilket har inverkan på hur alla korister samarbetar och samverkar. Den största betydelsen för samarbete och samverkan ligger emellertid, enligt ungdomarna, hos dem själva, vilket visar på en avvikelse från körledarens ansvar. Slutsatserna som dragits utifrån resultaten är att den sociala samhörigheten är viktigast och körledaren har en stor inverkan på det området genom att sätta tonen för gruppen - både bildligt och bokstavligt.