Denna studie syftar till att belysa metoder som används för att skapa samklang och gemensam intonation inom körsång, samt metoder för att skapa en ljudbild som passar inom vald genre. För att besvara studiens forskningsfrågor tillfrågades en kvinnlig barbershopkör, eftersom de har stor kunskap kring samklang och intonation. De har även specifika tävlingskriterier i åtanke när de repeterar, och i denna studie läggs fokus vid vilka metoder som används för att uppnå målen inom tävlingskriteriet sound. Den insamlingsmetod som använts är fokusgruppsamtal med tre informanter ur utvald kör, samt en inledande pilotobservation som komplement. Insamlad empiri analyserades med Etienne Wengers teoretiska koncept, Community of Practice.  Resultatet visade att exempelvis en god balans mellan stämmor och att förstärka övertoner var viktiga aspekter för körens ljudbild utifrån deras genre, barbershop. Därefter beskrivs olika metoder som används för att uppnå detta ideal, genom att till exempel vara avspänd och ha en god sångteknik. I resultatet nämns även artefakter och verktyg som används inom kören för att skapa en gemensam klang och intonation, exempelvis noter, piano och gehörsträning. Vidare beskrivs körens musikaliska riktning utifrån samarbete och olika ansvarsroller, till exempel hur körens ledare tränar kören inom områden som intonation, samklang och vokalplacering. Slutligen talas det om gemenskap och dess påverkan på körens ljudbild, genom exempelvis  gemenskapsstärkande övningar. Detta faller generellt i linje med tidigare forskning och litteratur som omnämns. I framtida forskning hade det varit intressant att läsa om någon som testar att vara med i utvald kör i några veckor, för att få en ännu djupare förståelse för deras musikaliska redskap och gemenskap.

Denna studie handlar om repetitionsarbete med en vokalgrupp bestående av fem musikhögskolestudenter med fokus på populärmusikaliska genrer. Fyra teman i det musikaliska hantverket används som analysverktyg: intonation, timing, samklang och interpretation. Fysiken bakom intonation i a cappellasång tas upp, liksom definition av timing och sväng, samklang i fråga om vokalformning med mera, samt tankar om vad interpretation innebär. Vad definierar dessa teman och hur samverkar de? Hur arbetar en vokalgrupp med dem? Kan man kanske fastställa någon slags mall för arbetsgången?  Vokalgruppen träffades vid fyra tillfällen och repeterade ett musikstycke, en repetition leddes av en lärare. Repetitionerna spelades in och analyserades utifrån de fyra temana och flera metoder och funderingar kring dem preciseras och diskuteras.  Jag kommer i studien fram till ett förslag på en arbetsgång för repetitionsarbete och definierar och diskuterar några metoder som kan hjälpa fram till ett önskat resultat. Några tankar om det psykiska klimatet i en ensemble kom även upp som en viktig aspekt vid sidan av det musikaliska arbetet.

I studien undersöktes aktiva körledares inställning till att arbeta med det sociala klimatet i kören i syfte att förbättra klangen, samt vilka metoder de använder för detta. Undersökningen gjordes som en enkät, som distribuerades digitalt och sedan analyserades efter kvantitativa och kvalitativa parametrar. Enkätsvaren visade att många av de deltagande körledarna anser att det sociala klimatet påverkar klangen och gav även uttryck för på vilket sätt. Dessa åsikter tillsammans med exempel på övningar analyserades mot tidigare forskning om körsång och hälsa, samt sociokulturella teorier om kultur, kontext och intersubjektivitet. Undersökningen resulterade i flera argument för att arbeta med det sociala klimatet i konstnärligt syfte, samt exempel på övningar. Resultatet kan användas av körledare på alla nivåer, både för de enskilda praktiska exemplen men också som grund för ett medvetet arbetssätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare på fritidshem upplever att sociala medier påverkar elevers relationer, vilka för- och nackdelar det finns med dessa, samt hur fritidslärare ser på sin egen samt vårdnadshavarnas roll i elevernas sociala medie-användande. Insamlingen av empiriskt material har skett via intervjuer av fritidslärare som arbetar på sju olika skolor i Stockholms innerstad och förorter. Materialet har analyserats med hjälp av Scheffs (1994) teori om sociala band och resultatet har utmynnat i att lärarna på fritidshemmen upplever att sociala medier har stor betydelse för elevernas sociala relationer. Fritidslärarna upplever att sociala medier ger elever möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga samt upprätthålla sina sociala relationer. De uttrycker även att elever lätt hamnar i konflikter, utsätts för näthat och har svårigheter med bemötanden av varandra vid kommunikation via sociala medier. De upplever även att eleverna har lättare att kränka någon via sociala medier eftersom man inte behöver mötas ansikte mot ansikte. Fritidslärarna upplever att användandet av sociala medier skapar gemenskap men även utanförskap hos eleverna samt att vuxna har en betydande roll i elevers användande av sociala medier för att förebygga eventuella konflikter.

Detta arbete utforskar den historiska utvecklingen av pianotrion i sin roll som kammarmusiksättning och dess förhållande till det samtida perspektivet. Genom att undersöka instrumentens roller både individuellt och i sitt sammanhang med hjälp av olika historiska kontext ser vi hur pianotrions roll och funktion har förändrats. Med hjälp av både kvalitativa och historiska metoder presenterar studien ett urval representativa verk från olika epoker och kompositörer, vilket ger en insikt i pianotrions utveckling över tid. Vidare ges det nutida perspektivet i en intervju med den svenska tonsättaren Britta Byström samt en analys av hennes verk "Symphony in Yellow" (2003). Studien visar hur samtida kompositörer hanterar sättningens svårigheter genom att utmana historiskt etablerade normer och traditioner. Syftet med arbetet är att fördjupa förståelsen för den historiska utvecklingen av pianotrion och dess bestående relevans i dagens musikvärld. / <p>Ljudfil:</p><p>B. Byström: Symphony in Yellow (2003)</p><p>Albert Dahllöf, piano</p><p>Jonna Simonsson, violin</p><p>Astrid Hillerud, cello</p><p></p>