"Composing for the pianotrio" is Anton Dromberg’s degree project at the jazz institution of the Royal College of Music in Stockholm, where his field of study is jazz piano. The text is centered around the composing process, specifically focused on the harmonic aspects of his music, with the purpose of developing his composing abilities as well as his artistic voice in general. For inspiration and as a manner of improving his general harmonic knowledge he has been studying two books: "Romantikens harmonik" written by music theorist Jörgen Jersild and "The theory of harmony" written by the great 20th century composer Arnold Schönberg. The way of examining the degree project was to record the songs he written in the studio of The Royal College of Music. In the text’s introduction Anton explains his musical background and the purpose of this degree project. After that he explains his method of composing in general and why he chose the particular way of composing. He then goes on to talk about the two books he chose to study and explains their contents briefly. The next section is the largest section of the degree project, in which he explains the specific compositional process of each individual song. Here he goes into detail regarding the harmonic, rhythmic and melodic structure of his songs, illustrated with examples from the sheet music. After that section Anton explains the rehearsal process and the general planning that went into preparing for the recording session. He then talks about the recording itself and reflects on each song individually. The last section of the degree project is his reflections on the project as a whole, explaining what he learned and his general thoughts on how he followed up on the projects original purpose.

I denna studie har jag fördjupat mig i Robert Schumanns pianotrio i d-moll, opus 63 - specifikt första satsen (Mit Energie und Leidenschaft), som här får fungera som analysmaterial. Studien syftade till att utveckla och underbygga en tolkning av verket, för att kunna framföra det på min examenskonsert i maj 2022. Genom att studera skrifter om Schumanns liv och leverne samt Schumanns partitur till trion, ökade jag min förståelse av verket och omständigheterna kring dess födelse, vilket underlättade instuderingsprocessen. Jag upplever att denna studie har länkat samman Schumanns tankar med mina egna tankar kring verket och att jag på så vis lyckats skapa en mer fulländad tolkning.

Denna uppsats är en beskrivning av min examenskonsert och förarbetet inför den. Jag berättar om verken jag spelade: César Francks Cellosonat i A-dur och Sjostakovitjs Pianotrio No. 2. Uppsatsen innehåller även information om tonsättarnas och verkens bakgrund, jag analyserar verken och reflekterar kring min upplevelse av konserten. Mina slutsatser är att jag hade goda förutsättningar för att göra en konsert då jag planerade i god tid inför den, spelade med duktiga musiker och hade en mycket trevlig publik. Jag kommer också fram till att historien bakom verken förändrade och berikade mina konstnärliga tolkningar. / <p>César Franck, Cellosonat i A-dur, sats 1 och 2, Arr. Jules Delsart. Dmitrij Sjostakovitj, Pianotrio no. 2, op. 67. Linnea Vikström-cello, Iveta Calite-piano, Christopher Sandberg-violin, Joakim Martinsen-piano.</p>

In this thesis I will describe the process of working with a piano trio. The trio consisted of Jonny Ek on piano, Uno Dvärby on bass and, me, Jakob Bylund on drums. This process included choosing musicians, studying influences, rehearsing, and the selecting and arranging songs.  I will also reflect on my role as the drummer and band leader of the trio. The main purpose was to investigate what happens to a trio that does not only rehearse often, but also puts in a lot of work in to studying their role models, such as Oscar Peterson trio and Ahmad Jamal trio, by listening and transcribing arrangements played by them.  By using these methods, the trio hoped to achieve a greater understanding of what these references were actually playing, and using that knowledge to develop its own interplay, dynamics and sound.  The impact of role models is analyzed by comparing the Oscar Peterson trio and Ahmad Jamal trio to each other, and to my own trio, finding the uniqueness of each group as well as the similarities between them.  During this project I have learned a lot as a drummer, arranger and band leader. Because of our many rehearsals and the way we studied our role models, I have gained a deeper understanding of my tendencies when drumming. I’ve also learned that the drummer in a piano trio could determine the direction of the music with very subtle but efficient ways, and therefore has a lot of power and responsibility to take care of the music.  As a result of using these methods the trio managed to get a deeper understanding of why its role models sounded like they did and use that information to develop in their footprints. / <p>Jonny Ek - Piano.</p><p>Uno Dvärby - Kontrabas.</p><p>Jakob Bylund - Trummor.</p><p></p><p>"Where Or When" - Richard Rodgers</p><p>"Long Ago And Far Away" - Jerome Kern</p><p>"Black And Tan Fantasy" - Duke Ellington</p><p>"I Was Doing All Right" - George Gershwin</p><p>"In The Wee Small Hours Of The Morning" - David Mann</p><p>"Avalon" - Al Jolson, Buddy DeSylva, Vincent Rose</p><p>"Con Alma" - Dizzy Gillespie</p><p>"It's Only A Paper Moon" - Harold Arlen</p><p>"Easy Living" - Ralph Rainger</p>

Detta arbete utforskar den historiska utvecklingen av pianotrion i sin roll som kammarmusiksättning och dess förhållande till det samtida perspektivet. Genom att undersöka instrumentens roller både individuellt och i sitt sammanhang med hjälp av olika historiska kontext ser vi hur pianotrions roll och funktion har förändrats. Med hjälp av både kvalitativa och historiska metoder presenterar studien ett urval representativa verk från olika epoker och kompositörer, vilket ger en insikt i pianotrions utveckling över tid. Vidare ges det nutida perspektivet i en intervju med den svenska tonsättaren Britta Byström samt en analys av hennes verk "Symphony in Yellow" (2003). Studien visar hur samtida kompositörer hanterar sättningens svårigheter genom att utmana historiskt etablerade normer och traditioner. Syftet med arbetet är att fördjupa förståelsen för den historiska utvecklingen av pianotrion och dess bestående relevans i dagens musikvärld. / <p>Ljudfil:</p><p>B. Byström: Symphony in Yellow (2003)</p><p>Albert Dahllöf, piano</p><p>Jonna Simonsson, violin</p><p>Astrid Hillerud, cello</p><p></p>

Nutida musik kan initialt upplevas som svåråtkomlig men upplevelsen kan förändras till mycket intressant och känsloväckande med hjälp av kunskap som en väg in i musiken. Detta arbete handlar om att lära sig förstå, ta till sig och interpretera nutida musik samt om samarbetet mellan musiker och kompositör och målet är att på så sätt utvecklas som musiker och som lyssnare. Den nutida musiken har utvecklats under 1900-talet och formats av avsteg från traditionen i form, harmonik och rytm, två världskrig, politiska strömningar och den elektroniska teknikens utveckling. Musikern i projektet heter Emma Granstam och studerar tredje året på kandidatprogrammet klassisk musik med inriktningen trumpet på Kungl. Musikhögskolan och kompositören i detta projekt heter Ylva Fred och studerar komposition på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Under hösten 2017 genomfördes några möten mellan musiker och kompositör där musikaliska tankar och idéer och trumpeten som instrument med dess kvaliteter och begränsningar diskuterades, utforskades och testades. Som resultat av mötena skrev kompositören ett stycke, At night, stars will show. Stycket repeterades och studerades in för att framföras på examenskonsert i maj 2018. Samarbetet mellan musiker och kompositör har varit mycket lärorikt och har bidragit till en ökad förståelse och uppskattning för nutida musik hos musikern. Samarbetet har gett mersmak för liknande projekt i framtiden.