Timing och sväng är begrepp som återkommit frekvent i min musikutbildning. Min upplevelse är att ämnet är viktigt, men att det samtidigt saknas forskning på området. Studien syftar till att få en djupare insikt i hur pianopedagoger definierar begreppen timing och sväng samt hur de ser på undervisning när det gäller dessa. Jag är intresserad av att hitta didaktiska redskap och metoder för att på ett konkret sätt kunna tillämpa timing och sväng i pianoundervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervju-form där jag intervjuade fyra pianopedagoger, med inriktning jazz, verksamma på olika musikhögskolor och konservatorier. Resultatet visar, enligt respondenternas tolkning, att timing och sväng spelar en viktig roll i musiken i stort. För att komma åt detta i pianoundervisningen presenteras olika redskap. Viktiga aspekter för att spela svängigt pianospel är exempelvis kopplingen till kroppen, dynamik och underdelningar. Resultatet visar också att timing och sväng handlar om att göra musiken levande.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Detta arbete handlar om att utforska hur jag kan få ett bättre sväng på mitt trumset, både i livesammanhang och i studio. Metoderna är anpassade för mig och där jag befinner mig som musiker just nu, men de går även att tillämpa för andra trumslagare och musiker i allmänhet.      Under det här arbetet har jag har valt ut tre teman inom trumspel att jobba utifrån. För att undersöka dessa teman har jag spelat in ett antal låtar i studio med hjälp av både ljud och video samt spelat och analyserat ett antal andra låtar i en så kallad ”Groove-ensemble”.       Jag har även intervjuat etablerade musiker som har stor erfarenhet inom både studio- och livesammanhang. Jag har ställt dem en specifik undersökningsfråga angående sväng och sedan jämfört svaren med mina resultat.      Tyvärr uteblev en del dokumentation från studioinspelningarna eftersom de inte bearbetats i tid av utomstående part. De inspelningar som blev färdiga har dock varit tillräckliga för mig att undersöka mina utvalda teman även om jag önskat ha mer data tillgänglig att redovisa i arbetet.      Alla slutsatser jag dragit i detta arbete har dragits utifrån mina egna erfarenheter, de intervjuer jag gjort samt den information jag tagit del av via sociala medier och bör därför inte nödvändigtvis tas för att vara sanning.

No description available.

Vad är sväng och hur lär man ut det ”rätta svänget”? Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur folkmusikpedagoger uppfattar och förmedlar sväng samt få en inblick i vilka metoder som förekommer vid undervisning av sväng i folkmusik. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra pedagoger som samtliga är aktiva inom folkmusikgenren. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av didaktiska perspektiv på undervisning och lärande med särskilt fokus på de didaktiska frågorna hur, vad och varför.  Resultatet visar att flertalet informanter ansåg att sväng är ett viktigt moment inom folkmusiken men att det är något de sällan pratar om. Informanternas egna uppfattningar om sväng bottnar i en känsla av rörelse i musiken eller att musiken ger impulser till att sätta kroppen i rörelse. Det förekom även en uppfattning om att begreppet sväng ibland används som ett uttryck för något positivt i musiken snarare än ett namn på ett specifikt musikaliskt fenomen. I det fallet skulle termen sväng användas som en allmän positiv förstärkning för folkmusikspel. De metoder som förekommer för att lära ut sväng är kopplade till dans, rörelse och samspel. / The aim of this study is to gain a deeper understanding in how folk music educators perceive and convey groove. I purported to gain insight into the methods used in the teaching of groove in folk music. The study was conducted with qualitative interviews. I interviewed four teachers who are all active within the genre of folk music. The theoretical starting point of the study is the didactic approach to teaching and learning with particular focus on the didactic questions of how, what and why. The results show that the majority of respondents felt that the groove is an important element in folk music, but that it's something they rarely talk about. The informants' own perceptions of groove come from a sense of movement in music or that music provides the impetus for putting the body in motion. There was also a perception that the term groove sometimes is used as an expression for something positive in the music rather than being a specific musical phenomenon. In that case the term would be used as a common positive response to folk music performance. The methods applied in teaching groove are connected to dance, movement and interaction.

Syftet med arbetet är att undersöka svängrelaterade aspekter i fyra olika spelsituationer i tre olika konstellationer där jag själv medverkat som basist. De fyra spelsituationerna är ett jam, en studioinspelning, ett rep inför konsert och en konsert. I arbetsprocessen beskriver jag min roll som jazzbasist och mitt förhållande till de andra musikerna när jag upplever att musiken svänger, respektive inte svänger. Jag har i arbetet ställt mig frågan: Vilken betydelse har soundet för svänget?    Jag har intervjuat tre personer, verksamma inom olika musikaliska områden; en dirigent, en jazztrumpetare, tillika storbandsledare, samt en jazzpianist, i huvudsak verksam inom frijazzen. Intervjufrågorna har kretsat kring hur personerna i fråga ser på svängbegreppet och vilken roll soundet har i förhållande till detta.   Efter mitt kandidatarbete fick jag en fråga om det var möjligt att ”mäta” svänget i musik. Jag har därför gjort ett mätningsförsök på en av de inspelade låtarna från studion där jag jämfört tidsförhållandet mellan trummornas ridecymbal och basens fjärdedelar i walkingen.   Jag har under arbetets gång analyserat inspelningarna och tittat närmare på sådant som jag bedömt höra till svängrelaterade aspekter. Parallellt med detta har jag knutit an till intervjusvaren, vilka visat många viktiga samband. I arbetet har jag undersökt samtliga beståndsdelar och begrepp i inspelningarna: sound, time, harmonik, rytmiska underdelningar samt tension and release. Jag kan efter studien konstatera att sväng är något högst subjektivt som ständigt varierar beroende på situation. Varje ny idé som vibrerar tillsammans med något annat skapar sitt unika sväng.   Jag har funnit i studien att jag spelade walkingen annorlunda i förhållande till musikens händelseförlopp, vilket intresserat mig att fördjupa mig i. Att frasera fjärdedelarna kortare eller längre utgör beroende på vad jag spelar detta mot på var sitt sätt ett driv, vilket påverkar svänget. Att spela akustiskt, respektive elektroniskt förstärkt i varierande akustiska miljöer påverkar soundet som i sin tur spelar en stor roll för svänget. Anpassningen som sker i basspelet i förhållande till soundet blev i denna studie ett nytt område att utforska.

Syftet med studien är att få djupare insikt i sångpedagogers syn på Time och Sväng samt hur de didaktiskt arbetar med dessa aspekter. Det saknas mer omfattande forskning inom området. Med detta i behåll har jag för avsikt att få djupare insikt i frågeställningar som rör olika förhållningssätt till hur sångare kan öva upp Time och Sväng samt vad Time och Sväng innebär, generellt och i ett undervisningsperspektiv. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning. För att få svar på mina frågor har använt mig av en halvstrukturerad intervjuform när jag samtalat med informanterna. Alla informanter i denna studie arbetar idag som sångpedagoger; två av dessa är mer inriktade på jazz medan de andra två är mer inriktade på populärmusik. Resultaten visar att alla informanter anser att Time och Sväng är otroligt viktigt i musik. Tillvägagångssättet för hur de hanterar Time och Sväng skiljer sig däremot något, vilket visar sig i deras användning av en variation av olika redskap för att träna, undervisa i samt lära sig Time och Sväng. / The purpose of this study is to attain a deeper insight in how vocal coaches view Time and Groove and in what way they use these aspects didactically. Extensive research in this area is lacking, only a few papers and research studies exist. With this in mind, my intention is to acquire a deeper insight in questions concerning various methods in how vocalists can develop their abilities in Time and Groove, and what Time and Groove, both generally and from an educational point of view, is. The theoretical starting point of this study is a socio-cultural perspective focused on how people use various tools to communicate. I have worked with the semi-structured interview method when speaking to the informants. The informants work as vocal teachers; two are primarily teaching jazz music, whereas the other two are more oriented towards pop music. The results demonstrate that all of the informants believe that Time and Groove in music is very important. Their approach on how to work with Time and Groove differ slightly, which can be seen in their use of a variety of tools for practicing, teaching and learning Time and Groove.

Syftet med arbetet var att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan afromusiker och folkmusiker beträffande hur de behandlar begreppet sväng. För att besvara syftet användes fyra forskningsfrågor; Hur skapas sväng? Vad fokuserar musiker på i skapandet av sväng? Finns det skillnader mellan afromusikerns och folkmusikerns uppfattning om sväng? Och i så fall hur skiljer sig uppfattningarna åt?   Undersökningen gjordes genom intervjuer av sex musiker; tre afromusiker och tre folkmusiker. Arbetet baseras på deras subjektiva åsikter samt på forskning och litteratur i ämnet.   I arbetet tas följande teman upp; pulsförhållning och rytm, fotstamp/takt, timing, dynamik och kommunikation/samspel. Det visade sig att det finns vissa skillnader och likheter mellan de båda genrerna och mina informanters uppfattning om sväng. I studien visar bland annat att; det kan skilja mellan genrerna hur musikerna förhåller sig till en puls för att skapa sväng. Det kan även skilja hur musikerna använder dynamik i spelet för att skapa sväng. Musikerna är dock eniga om rytmens/synkopers betydelse för sväng. / The purpose of this study is to acquire a better understanding of how folk musicians and jazz/pop musicians view the concept of groove. To answer this, four research questions were used;   How do we create groove? What does a musician focus on in the creation of groove? Are there differences between folk musicians’ and Afro-musicians’ opinions on groove? And if so, how do the opinions differ?   I have interviewed six musicians; three Swedish folk musicians and three Afro-musicians. The study is based on their opinions, in addition to research and literature in this subject.   The material is broken down into different themes; beat variations and rythm, beats, timing, dynamics and communication. The study demonstrated that there are certain differences and similarities between the two genres and the opinions of those interviewed on the subject. Among other things, the study showed that the musicians had different ways in relating to the beat, and different ways to apply dynamics in their music to achieve groove. The musicians are unanimous in their view of the importance of syncopations in relation to the beat.

No description available.

In this thesis I will describe the process of working with a piano trio. The trio consisted of Jonny Ek on piano, Uno Dvärby on bass and, me, Jakob Bylund on drums. This process included choosing musicians, studying influences, rehearsing, and the selecting and arranging songs.  I will also reflect on my role as the drummer and band leader of the trio. The main purpose was to investigate what happens to a trio that does not only rehearse often, but also puts in a lot of work in to studying their role models, such as Oscar Peterson trio and Ahmad Jamal trio, by listening and transcribing arrangements played by them.  By using these methods, the trio hoped to achieve a greater understanding of what these references were actually playing, and using that knowledge to develop its own interplay, dynamics and sound.  The impact of role models is analyzed by comparing the Oscar Peterson trio and Ahmad Jamal trio to each other, and to my own trio, finding the uniqueness of each group as well as the similarities between them.  During this project I have learned a lot as a drummer, arranger and band leader. Because of our many rehearsals and the way we studied our role models, I have gained a deeper understanding of my tendencies when drumming. I’ve also learned that the drummer in a piano trio could determine the direction of the music with very subtle but efficient ways, and therefore has a lot of power and responsibility to take care of the music.  As a result of using these methods the trio managed to get a deeper understanding of why its role models sounded like they did and use that information to develop in their footprints. / <p>Jonny Ek - Piano.</p><p>Uno Dvärby - Kontrabas.</p><p>Jakob Bylund - Trummor.</p><p></p><p>"Where Or When" - Richard Rodgers</p><p>"Long Ago And Far Away" - Jerome Kern</p><p>"Black And Tan Fantasy" - Duke Ellington</p><p>"I Was Doing All Right" - George Gershwin</p><p>"In The Wee Small Hours Of The Morning" - David Mann</p><p>"Avalon" - Al Jolson, Buddy DeSylva, Vincent Rose</p><p>"Con Alma" - Dizzy Gillespie</p><p>"It's Only A Paper Moon" - Harold Arlen</p><p>"Easy Living" - Ralph Rainger</p>