No description available.

I denna studie utförs en närmare analys av Maurice Ravels violinsonat no 2 med fokus på andra satsen, Blues. Det som undersöks är sammanförandet av olika genrer och huruvida Ravels Blues är en autentisk blues, samt hur jag som interpret tolkar verket. I processen av min egen tolkning av verket har jag valt att även analysera Janine Jansens och Sarah Changs interpretationer av andra satsen, för att kunna positionera min tolkning gentemot dem.

Denna uppsats är en beskrivning av min examenskonsert och förarbetet inför den. Jag berättar om verken jag spelade: César Francks Cellosonat i A-dur och Sjostakovitjs Pianotrio No. 2. Uppsatsen innehåller även information om tonsättarnas och verkens bakgrund, jag analyserar verken och reflekterar kring min upplevelse av konserten. Mina slutsatser är att jag hade goda förutsättningar för att göra en konsert då jag planerade i god tid inför den, spelade med duktiga musiker och hade en mycket trevlig publik. Jag kommer också fram till att historien bakom verken förändrade och berikade mina konstnärliga tolkningar. / <p>César Franck, Cellosonat i A-dur, sats 1 och 2, Arr. Jules Delsart. Dmitrij Sjostakovitj, Pianotrio no. 2, op. 67. Linnea Vikström-cello, Iveta Calite-piano, Christopher Sandberg-violin, Joakim Martinsen-piano.</p>

Bland det första jag fick lära mig när jag började spela fiol var betydelsen av att vara fri. Men vad innebär det egentligen? I mitt arbete har jag studerat Johann Sebastian Bachs första violinsonat i g-moll. Det är en sonat som jag har spelat enskilda satser ur vid ett flertal tillfällen, och jag har länge känt att det snart är dags för mig att sammanföra de fyra satserna för att spela dem under samma konsert. För att genomföra mitt projekt och för att få en djupare förståelse för musiken, har jag läst om Bach och jag har studerat filosofin kring musik. Hur musiken som en av de sköna konstformerna har betytt för oss människor genom historien. Mitt mål med projektet var att nå fram till en frihet i musiken där jag kan uttrycka en kreativ och personlig tolkning. Jag kom underfund med vikten av att hitta en individuell studiemetod som passar mig och mitt ändamål. Jag testade mig fram i olika övningsmetoder samt reflekterade kring övningsmetodik genom att jag förde övningsdagbok och dagligen utförde inspelningar av min övning. Jag kommer fram till betydelsen av att vara nyfiken på olika övningsmetoder, att våga lita på sina kunskaper och inte nöja sig med mindre på grund av ett bristande självförtroende. / <p>Kaija Saariaho - Nocturne</p><p>J.S. Bach - Violinsonat No.1 i g-moll</p><p>Friedrich Hermann - ur Suite Op.17</p><p>Medverkande musiker:</p><p>Catrin Borggrim - violin</p><p>Hilde Aronsson - violin</p><p>Simon Hojman - violin</p>

<p>Eugene Ysaÿe, violinsonat No.2 sats 1 och 2. </p><p>Camille Saint - Saëns, Fantasie Op. 124. </p><p>César Franck, violinsonat i A-dur.</p>

I detta arbete utforskar jag kroppsspråkets betydelse för fritt och uttrycksfullt spel genom Brahms violinsonat i G-dur. Syftet är att ta reda på hur jag genom mitt kroppsspråk kan utveckla mitt musikaliska uttryck och förmågan att spela fritt samt hurdan betydelse kroppsspråket har för mitt musicerande. Kroppsspråket är en del av det musikaliska uppträdandet. Det finns olika typer av kroppsspråk t.ex. kommunikativt kroppsspråk, som avspeglar känslorna i musiken. Genom att ta reda på om Brahms och bekanta mig med bakgrunden till sonaten kan jag skapa en grund för den musikaliska tolkningen. Genom att implementera kroppsspråksövningar vill jag reflektera kring kroppsspråkets betydelse i mitt eget spel. Arbetet resulterade i att jag upplevde att kroppsspråket kan skapa förutsättningar för friare och mer uttrycksfullt spel. Att reflektera kring mitt musikaliska kroppsspråk har också utvecklat mitt analytiska tänkande i en spelsituation. / <p>Lyle Mays: Somewhere in Maine for violin, marimba and tape </p><p></p><p>Johannes Brahms: Violinsonat nr 1, G-dur op. 78 </p><p>I. Vivace ma non troppo</p><p>II. Adagio</p><p>III. Allegro molto moderato </p><p></p><p>Antonia Somersalo - violin</p><p>Sam Lundberg - marimba</p><p>Georg Öqvist - piano </p><p></p><p>Den klingande delen är arkiverad</p>

Edvard Grieg (1843-1907) är en viktig nationallromantisk kompositör inom norskmusikhistoria. Den här studien belyser Edvard Griegs Violin Sonata No. 2, Op. 13. Syftet äratt nå en fördjupad förståelse för Edvard Grieg som en nationalromantisk kompositör. I minatvå frågeställningar undersöker jag vad som specifikt karakteriserar Griegs musik som”norsk" i form av hans influenser av norsk folkmusik och hans upplevelser av norsk natur.Med hjälp av instudering och interpretation, litteraturstudier samt experiment har studienssyfte uppfyllts. Resultatet av min egen musikanalys visar på flera exempel där Grieg harinspirerats av norsk folkmusik (halling och springar). Jag belyser även hans strävan attefterlikna den norska hardingfelan i violinstämmans utformning. Dessa resultat bekräftas ilitteraturstudien. Resultat gällande musikelement i sonaten som gestaltar norsk natur tyckerjag mig själv finna stöd för i min egen analys, men jag inser att jag har svårt att frigöra migfrån mina egna upplevelser från den norska naturen och dess kopplingar till Griegs musik.Litteraturstudiens resultat visar på liknande tolkningar, t ex att sonaten har en prägel av sorgoch melankoli, vilket kan tolkas som en reflektion över den norska naturens ödsliga och kargalandskap. I experimentet där 9 deltagare får lyssna på sonaten och välja bland 9 naturtypersom de tycker passar bäst till stycket. Resultatet visar på att ingen väljer den bild som visarnorsk natur (Hardangervidda) men att flera deltagare (5 av 9) väljer naturtyper som kan varaförknippat med ett nordiskt land. I diskussionen ställs frågor om hur det kommer sig attGriegs musik definierar ”ett norskt tonspråk”. Är detta på riktigt eller är det ett resultat avmänniskors konstruktioner med syftet att skapa en nationell identitet i ett politiskt landskapdär Norge strävar efter nationell självständighet från grannländernas flera hundraårigaockupation? / <p>F. Schubert Violinsonat no 4 i A-dur, op. 162, D 574. E. Grieg första satsen ur violinsonat no 2 i G-dur, op 13. E. Ysaye sonat no 3 i d-moll, Ballade, op. 27. (Medverkande Erik Lanninger, piano)</p>