På de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika många, varierande rörelser. Platser används mer eller mindre och på olika sätt. Hur platserna är anpassade för att röra sig på och över påverkar de vägval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan påverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie där tre platser är utvalda som observationsobjekt, Stortorget i Hässleholm, Stortorget i Växjö och Campus Gräsvik i Karlskrona. Med hjälp av observationer av rörelsemönstren på dessa platser gjordes sedan en analys av hur platsernas utformning påverkar människors val av rörelseriktning. Analysen utgick ifrån de sex kvaliteterna: hinder, barriärer, gena vägar, starka och tydliga målpunkter, utformning och markbeläggning samt trafiksäkerhet. De tre platserna bedömdes efter hur bra de var anpassade till varje kvalitet. Platserna fick något varierade värden på de sex kvaliteterna men sammantaget låg platserna relativt jämt i betygsskalan. Den kvalitativa innehållsanalysen mynnar ut i en kunskapsöversikt som arbetet bygger på. Olika faktorer som kan påverka de färdval människor väljer över en plats beskrivs och förklaras. Det kan handla om fenomenologi där rummet kan uppfattas genom kroppens rörelse, hur stråk uppkommer, hur målpunkter påverkar rörelseriktningen, hur gen och gångvänlig platsen är. De slutsatser som går att dra med utgångspunkt ifrån detta arbete är att de rörelsemönster som bildas och de stråk som kan uppkomma på en plats är komplext. Det finns inte en tydlig faktor som går att peka på, som har inverkan på att rörelser sker som de gör. Men för att nämna några faktorer handlar det om att platsen har tydliga målpunkter och tydlig utformning så att genheten blir så hög som möjligt. Arbetet knyts ihop av att ge några förslag till förbättringar som går att förändra genom fysisk planering på de tre studerade platserna. Förslagen ges genom en punktlista där mycket handlar om att sortera bort det som gör platsen mindre tillgänglig, göra plats för raka gena vägar för de gående och skapa tydliga stråk.

Majoriteten av dagens musiklyssnande sker genom att lyssna på inspelningar. Av den anledningen har en stor del av kompositionen, arrangeringen och produktionen av musik idag anpassats för att göra sig bra i inspelad form. Ett av de få undantagen till detta är klassisk musik, av vilken de flesta inspelningar är i stort sett inspelade konserter med sparsam mikrofonuppsättning. Syftet med det här arbetet var att undersöka en alternativ inspelningsmetod med avseende på klang, ljudbild, intresse hos allmänhet, samt arbetsprocess under och inför inspelningen. I undersökningen spelades första satsen av Bottesinis andra kontrabaskonsert in, ett instrument i taget, för att sedan mixas för att skapa en annan typ av lyssningsupplevelse än den i konventionella klassiska inspelningar. Instudering, repetition, inspelning och post-produktion analyserades metodiskt och jämfördes med en vanlig konsertproduktion. Den färdiga inspelningen skickades också, tillsammans med två kommersiellt utgivna inspelningar av samma stycke, till tio personer som lyssnade på alla tre inspelningarna för att sedan svara på en enkät om hur de uppfattade inspelningarna. Resultaten visade att även om den är långt ifrån felfri, så finns det väldigt mycket outnyttjad potential med den här inspelningsmetoden. En hög nivå av musicerande uppnåddes, och en uppslukande mix kunde göras. Svaren på enkäterna visade också att en betydande del av deltagarna föredrog den här produktionen framför en konventionell inspelning. Detta tyder på att det finns stor potential för klassiska musiker att, med hjälp av alternativa inspelnings- och produktionsmetoder, nå ut till en bredare publik.

Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För det krävs bl.a. en god tillgänglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast år 2010. Rent konkret ledde planen bl.a. till Boverkets föreskrifter och allmänna råd som anger att enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast år 2010. I examensarbetet har jag undersökt om tillgängligheten gäller hela vägen, d.v.s. mellan samt vid olika målpunkter. Genom att granska några viktiga service- och rekreationsmålpunkter i Båstad tätort har det på flera ställen visat sig flaskhalsar som hindrar hela vägens framkomlighet eller orienterbarhet. En viktig slutsats av arbetet är att nyckeln till god tillgänglig miljö är att hitta de svaga punkterna. / Samtliga kartor i dokumentet har givits publiceringstillstånd.

En ökad infrastruktur är idag en av de största anledningarna till fragmentering av habitatvilket gör det svårare för vilt att röra sig över vägar utan risker. För att undersöka i vilkenutsträckning större vilt korsar vägar identifierades gröna stråk i Halmstad tätort därviltförekomst sedan undersöktes vintern 2015/2016. Tio lokaler valdes ut längs väg 600(Tylösandvägen), väg 610 (Kustvägen), riksväg 15, riksväg 25 och riksväg 26 där inventeringarutfördes i sju dagar fördelade under en tvåmånadersperiod. Viltförekomst av älg, rådjur,dovvilt, kronvilt, hare, vildsvin, grävling, rödräv, varg och lodjur undersöktes genomidentifiering av spårstämplar för att ta reda på om någon av lokalerna utgör en riskzon förviltolyckor och om det finns skillnader i viltförekomst nära och längre från vägen samt iskogsmark och öppen mark. Studiens resultat tillsammans med viltolycksstatistik visar attvissa av de undersökta stråken utgör riskzoner för större vilt; två närliggande lokaler ianslutning till riksväg 26 och en lokal i anslutning till riksväg 15. Det fanns ingen signifikantskillnad i viltförekomst på olika avstånd från vägen, vilket innebär att vilt följer de grönastråken och inte ser vägen som ett hinder. Det fanns heller ingen signifikant skillnad mellanviltförekomst i någon av marktyperna. / An increased infrastructure is one of today’s biggest reasons for the fragmentation ofhabitats, making it harder for wildlife to move without risks when crossing roads. To see inwhich extent larger mammals crosses roads greenways were identified in the urban parts ofHalmstad municipality, after which a study was made on the presence of wildlife duringwinter 2015/2016. Ten areas were chosen along road 600 (Tylösandsvägen), road 610(Kustvägen), trunk road 15, trunk road 25 and trunk road 26 where inventories were carriedout for a period of seven days distributed over a period of two months. Wildlife abundanceof moose, roe deer, fallow deer, red deer, hare, wild boar, badger, red fox, wolf and lynxwere investigated by identification of track stamps in order to find out if any of the tenplaces constitutes a danger zone for wildlife-vehicle accidents and if there are anydifferences in wildlife abundance close to and further from the road as well as in woodlandand open land. The result of the study along with wildlife accident statistics show that someof the investigated areas form danger zones for larger animals; two adjacent areas alongtrunk road 26 and one area along trunk road 15. There were no significant difference inwildlife abundance on different distances from the road which means that wildlife followsthe greenways and do not see the road as an obstacle, thus more likely to crossover. Therewere also no significant difference in wildlife abundance in woodland and open land,meaning wildlife-vehicle accidents are not more likely to occur in one type of land over theother.

Syftet med ett torg eller stråk är något som, likt andra funktioner inom en stad, har förändrats under årens lopp. Hur syftet med offentliga rum uppfylls i en modern kontext blir därmed intressant. Kandidatuppsatsen har utgångspunkt i den rationella planeringsparadigm som varit rådande svensk kontext under 1900-talet enligt Strömgren (2007:229-230), och vad lagakraftvunna planhandlingarna fastställer om respektive undersökt plats samt hur denna genomförts. Från undersökta studier framgår att planhandlingar kan innehålla planbestämmelser som inte är förenliga med lagstiftningen eller är otydliga vilket kan skapa problem vid beslutsfattande processer (Caesar & Lindgren 2009:25-26; Kalbro, Lindgren & Paulsson 2012:1-2). Kandidatarbetet består av en fallstudie som omfattar totalt fyra områden, två i Göteborg och två i Stockholm. Inom dessa områden har de offentliga rummen stråk och torg studerats. Studien av de offentliga rummen har skett genom en kvalitativ textanalys som grundligt granskat vad som dels är syftet med de offentliga rummen, och hur utformningen är ämnad att genomföras. Textanalysen har följts upp av platsbesök på de respektive platserna för att observera platsernas beskaffenhet i utformning och användning. En enkätundersökning har även skett för att undersöka vad de personer som passerar eller uppehåller sig på en plats anser om den. I den mån det varit möjligt har ansvariga personer för de olika planerna, som berör platserna, kontaktats. Resultatet av arbetet ligger till grund för diskussion och analys gällande offentliga rums användning och utformning i jämförelse med plankarta och planbeskrivning. Platserna har i stort motsvarat det som stipuleras i respektive planhandling, med enstaka betydande undantag. Därtill har en förskjutning i språklig precision uppmärksammas i arbetet, där de planhandlingar som upprättats under 2000-talet till skillnad från tidigare års planer innehåller värderande och bristfälligt definierade ord.

<p>Eugene Ysaÿe, violinsonat No.2 sats 1 och 2. </p><p>Camille Saint - Saëns, Fantasie Op. 124. </p><p>César Franck, violinsonat i A-dur.</p>

Jag vill fånga och bevara känslan av bergets inverkan på området. Längs med vägen kommer kommersiella lokaler att finnas. Dessa är flexibla och kan husera en mängd olika aktörer; caféer, gallerier, utställningar, småbutiker, kontor osv. Det de har gemensamt är sikten tvärs igenom byggnaden. Står man på gatan utanför uppfattar man fortfarande berget i bakgrunden genom lokalen. En ny mötestplats genereras. Hornstulls nya torg binds samman med Hornsbruksgatan. Gatan aktiveras och i öster skapas en mötesplats för olika aktiviteter där människor kan träffas och umgås. Det finns bland annat en scen för små event, utställningsytor för konst, viloställen och olika ungdomsaktiviter. Odlinglotter anläggs vid foten av berget. De börjar i torgets plan och klättrar sedan upp för backen och sprider sig in i Högalidsparken. Lotterna binds samman så att man rör och befinner sig i det lilla odlingslandskapet på sin väg upptill parken.

Denna studie handlar om hur oreflekterade och reflekterade rörelsemönster i gaturummet formas av den byggda miljön. Vi undersöker vad vi kallar Stigen i staden genom en fallstudie av Friisgatan i Malmö som under sommarmånaderna byggs om till ”sommargata”. Vi har observerat, talat med besökare och boende på gatan samt människor som använder gaturummet. Vi har intervjuat landskapsarkitekten bakom sommargatan och vi har skapat en interaktiv modell som undersökning av det reflekterade rörelsemönstret. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoriram bestående av ett urval av teoretiska perspektiv och begrepp. Det har givit oss möjligheten till att se gaturummet från olika perspektiv samt i olika skalor av användningsområden. / This study is focused on how unreflected and reflected patterns of movement in the street space are formed by the built environment. We are searching for what we call "The City Path" thru a case study of Friisgatan in Malmö. That under the summer months develops into a “summerstreet”. We have observed, spoken to visitors and residence on the street and also thus who uses the street space. We have interviewed the landscape architect that developed the summerstreet and we have created an interactive model as an analysis method of the reflected patterns of movement. The empirical material have been analysed based on a theory framework consisting of a selection of theoretical perspectives and concepts. It has given us the opportunity to see the street space from different perspectives as well as in different scales of applications.

Under 1960-talet arbetade Sveriges riksdag fram ett bostadspolitiskt mål, vilket syftade till att bygga en miljon bostäder under en tioårsperiod för att möta behovet av bättre och fler bostäder. Det så kallade miljonprogrammet kom att präglas av rationellt och industriellt byggande på mark utanför stadskärnan med modernismens funktionsuppdelade planeringsideal. Detta resulterade i storskaliga monotona bostadsområden, isolerade från omkringliggande stadsdelar med bristande områdeskvaliteter vilket har kommit att ifrågasättas och kritiseras utifrån ett perspektiv av social hållbarhet och segregation. Föreliggande kandidatarbete syftar till att undersöka hur strategier för stadsläkning kan utformas för att förbättra kopplingar mellan stadsdelar och skapa en mer integrerad stad. Vidare syftar arbetet till att testa dessa strategier genom att tillämpa dem i stadsdelen Lindängen, Malmö. De metoder som implementerats utgör en metodkombination för en bredare förståelse. Genom kvalitativ innehållsanalys har en förståelse för social hållbarhet, segregation och stadsläkning erhållits, medan observationsmetoden bidragit till en djupare förståelse för stadsdelen.  Utifrån kunskapsöversikten och genomförd områdesanalys har flertalet mål och strategier applicerats i ett gestaltningsförslag. Planförslaget innehåller riktlinjer för stadsläkning för ett mer socialt hållbart och integrerat Lindängen. Genom stråkutveckling, för bättre sammankoppling med intilliggande stadsdelar och förtätning med aktiva bottenplan uppnås en mer funktionsblandad och tillgänglig stadsdel vilket främjar mångfald och vitalitet i arbetet mot ett social hållbart och integrerat miljonprogramsområde. Således är slutsatsen att social hållbarhet och integration kan främjas genom en identifiering och tillämpning av riktlinjer.

Mot bakgrund av en pågående fragmentisering av städer, likt den somidag förekommer i Malmö har frågor väckts kring möjligheten att stärkakopplingarna mellan stadsdelar samt möjligheten att bidra till fler mötesplatseri staden. Bristen på kopplingar i form av stråk mellan innerstadenoch de södra och östra stadsdelarna av Malmö, samt bristen påväldefinierade och livliga mötesplatser, har väckt frågor kring segregationoch ifrågasatt Malmö som en trygg stad att leva och bo i.I kandidatarbetet belyser vi begreppen stråk och plats. Vårt syfte medkandidatarbetet är att utforska hur man genom fysisk planering kan bidratill ökad trygghet och livlighet på stråk och platser. Vi vill tillämparesultatet av forskningen i ett förslag på ett stråk och en mötesplats iFosieby, mellan Lindängen och Fosie industriområde i Malmö. / In light of the ongoing fragmentation of cities, like the one that currentlyexists in Malmo has raised questions about the possibility of strengtheningthe linkages between neighborhoods and the opportunity to contributeto more venues in the city. The lack of links, like a string betweendowntown and the south and east parts of Malmö, as well as the lack ofwell-defined and lively venues has raised questions about segregationand challenged Malmo as a safe city to live in.The bachelor work analyze the concepts of string and place. Our purposein this work is to research how design can promote safety and livelinesson the string and places. We want to apply the results of the research toa proposal on a string and a venue in Fosieby, between Lindängen andFosie industrial area in Malmö.