Denna studie syftar till att utforska och jämföra violalärares tolkningar hur de motiverar elever att öva och spela. Detta görs med forskningsfrågorna: Vilka uppfattningar har violalärarna angående motivation? Vilken betydelse och roll har enligt violalärare motivation när det gäller violaelevernas övande och spelande? På vilka sätt upplever violalärare att de arbetar för att gynna elevers motivation att öva och spela? Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt är hermeneutik. Den forskningsmetod som används är semistrukturerad intervju och det är fem violalärare som har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med hjälp av tematisk analys utifrån lärarnas syn på violan som instrument, deras arbetssätt för att gynna övning och violaspel, vad rollen som violalärare innebär och syn på motivation. Violalärarnas arbetssätt har belysts var för sig och jämförts med varandra. Resultatet är uppdelat i fyra huvudteman: Violalärarnas tolkningar om instrumentet viola, Violalärare – arbetsroller och relationer, Violalärarnas tolkningar om motivation och Violalärarnas tolkningar om övning. Utifrån resultatet har jag tolkat lärarnas svar. Studien visar bland annat att respondenterna ser att motivation att spela och öva viola kommer ur varandet i musiken, samspel med andra liksom att prestera och därigenom uppleva framgångar. Vad gäller övning visar sig mål och övningssystem som viktiga faktorer, som gör elever mer självgående i sitt egna övande. Det fastställs även att relationen mellan lärare och elever är grundstenen i undervisningen. Underhålla och sköta om instrumenten påverkar elevens upplevelse positivt i det vardagliga övandet. Arbetsklimatet framträder som viktigt för att ge musikundervisningen status. För att elever och lärare ska kunna prestera behöver de ha grundläggande behov tillfredsställda. Rollen som lärare innebär att vara i god spelform och känna sig inspirerad, som vidare influerar eleverna. Läraren har en viktig roll att grunda för elevens självständighet inom musikens värld. Föräldrars inkludering i lärandet och miljön hemma påverkar övningen. / This study aims to explore and compare the ways viola teachers motivate their pupils to practice and playing. The study has three research questions: What opinions do the viola teachers have regarding motivation? What significance and role does the motivation have regarding the viola students’ practice? What’s the viola teachers’ experiences and roles to promote student motivation of practice and playing? The theoretical foundation is hermeneutics. The interviews have been transcribed and processed using thematic analysis based on views of the viola as an instrument, what the viola teacher’s role entails, viola teachers’ ways of working to promote exercise and viola playing and views of motivation. The viola teachers’ ways of working has been illuminated and compared separately, and then simultaneously. The result is divided into four main themes: Teachers’ interpretations of the instrument viola, The viola teacher - work role and relationships, Teachers’ interpretations of motivation and Teachers’ interpretations of exercise. Based on the results, I have interpreted the teachers’ answers. The study shows, among other things, that the respondents see that motivation of playing and practice viola comes from being in the music, interacting with others as well as performing and thereby experiencing success. As far as exercise is concerned, goals and training systems appear to be important factors that make students more self-sufficient in their own practice. It is also established that the relationship between teachers and students is the basic foundation of teaching. Maintaining the instruments positively affects students’ experiences in everyday practice. The working climate emerges as important in order to give the music education status. The role of the teacher is to be in good shape and feel inspired, which is affecting the students. The teacher has an important role to play for the student’s independence in the music world.

Den här studien undersöker hur det uppdelade universitetet i Malmö kan knytas samman. I dagsläget finns det bristande forskning om campusområden, men det finns framförallt en kunskapslucka vid forskning kring att knyta samman ett uppdelat universitet. Malmö universitet har två universitetsområden med över två kilometer emellan och en tydlig koppling mellan dem saknas. Det här är en undersökning om vad som skulle kunna binda samman de två universitetsområdena, samt hur fysisk förändring skulle kunna skapa fler platser och bättre sammanhållning för alla studenter vid Malmö universitet.Genom metoder som intervjuer, fallstudier, litteraturforskning och observationer har vi fått en bred bild, både av Malmö som studentstad men också kring hur andra städer planterat sina universitet. Via intervjuerna har vi fått en praktisk kunskap kring vad studenter vid Malmö universitet tycker om situationen. Att universitetet känns splittrat och att man gärna hade sett fler platser i staden för studenter att vara på. Intervjuer med kunniga inom ämnet har resulterat i en fördjupad förståelse för hur man på bästa sätt kan utveckla universitetets identitet i staden. Fallstudier av städerna Örebro, Växjö samt Kristianstad har kompletterat studien med strategier från andra fall. Via dessa har vi kunnat göra jämförande studier och kommit fram till vad som är attraktivt i universitetsmiljön. Studien har visat att det saknas en koppling mellan de två områdena och att rörelsen mellan dem är näst intill obefintlig. Genom strategiska lösningar som utveckling av wayfinding och stråk samt nya samlingsplatser kan områdena kännas mer attraktiva och enhetliga. Utveckling av ett stråk genom city blir den röda tråden mellan områdena. Fysiska platser i form av studierum både utomhus och inomhus, studentcafeer, studentpubar och bostäder är viktiga knutpunkter för att skapa samlingsplatser för alla universitetets studenter. Via tillfälliga event och mötesplatser kommer det skapas fler möjligheter för studenter att träffas. Arbetet har resulterat i ett stråk som blir den röda tråden mellan områdena, en tråd som kompletteras med mötesplatser och studierum i stadskärnan där studenterna känner att de får ta plats. Det blir en sammanknytning mellan områdena som även påminner stadens medborgare att Malmö är en studentstad. / his study examines how the divided university city of Malmö can be linked together. At present, there is a lack of research on campus areas, but there is above all a gap of knowledge in research on linking a divided university. Malmö university has two campus areas that are divided by two kilometers and a clear connection between them is missing. This is a study of what could connect the two campus areas, and how physical change could create more places and better cohesion for all students at Malmö university. Through the methods of interviews, case studies, literature research and observations, we have created a broad picture, both of Malmö as a student city but also of how other cities have planned their universities. Through the interviews, we have gathered practical knowledge about what students at Malmö university think about the situation. A common theme was that the university feels divided and that they lack areas aimed for university students in the city. Interviews with experts in the subject have resulted in an in-depth understanding of how to best develop the university’s identity in the city. Case studies of the cities of Örebro, Växjö and Kristianstad have supplemented the study with strategies from other university cities. We have then been able to do comparative studies and arrive at what is attractive in the university environment. The study has shown that there is no connection between the two campus areas in Malmö and that the movement between them is almost non-existent. Through strategic solutions such as the development of wayfinding and “stråk” as well as new meeting places, the areas can feel more attractive and uniform. Development of a route through the city becomes the common thread between the areas. Physical places in the form of study rooms both outdoors and indoors, student cafes, student pubs and student housing are important hubs for creating places to gather all of the university’s students. Through temporary use, such as events and meeting places, more opportunities will be created for students to meet. The work has resulted in a “stråk” that becomes the common thread between the areas, a thread that is supplemented with meeting places and study rooms in the city center, where students feel that they are allowed to take place.There will be a connection between the areas that also reminds the city’s citizens that Malmö is a city with students.

<p>Sammanfattning</p><p>I en pappersrulle är de yttre lagren utsatta för dragspänning. Om det finns variationer i rullens diameter i form av valkar finns det risk för att papperet förlängs irreversibelt i dessa positioner och orsaka slappa stråk. Den deformation som uppstår vid långvarig belastning av papper kallas krypning.</p><p>Uppgiften i detta arbete var, att på lab., simulera valkar genom att utsätta pappersremsor för konstant dragspänning av olika storlekar. En av frågeställningarna var om egenskapsförändringar kan påvisas när papper utsätts för konstant inspänningskraft under en längre tid. De parametrar som undersökts var töjning, kryphastighet och relaxation, även mätningar på papperets mekaniska egenskaper dragstyrka, brottöjning och dragstyvhet har utförts i detta arbete.</p><p>De papperskvalitéer som undersöktes var 71g/m2 MG-papper, 80g/m2 optisk liner och 135g/m2 liner. Inspänningskraften som papperet utsattes för motsvarade 10 %, 30 % och 50 % av dragstyrkan hos varje kvalité. Provremsor belastades under ett, fyra och sju dygn, för att sedan relaxeras.</p><p>Resultaten visar att dragstyrkan och dragstyvheten inte påverkas av att papperet varit utsatt för en inspänningskraft. Däremot blev brottöjningen mindre ju större den irreversibla förlängningen hos papperet var. Samtliga papperskvalitéer relaxerar tillbaka till ursprungslängd efter fyra dygn när belastningen var 10 %. Om belastningen däremot var 30 % och 50 % uppstod en irreversibel förlängning redan efter ett dygn. Vid belastning under sju dygn uppstod permanent förlängning hos samtliga kvalitéer och belastningar utom MG-papper 10 % som relaxerade till ursprungslängd. MG-papper är därmed den papperskvalité som står emot krypning bäst och är på så sätt minst känslig för valkar i pappersrullen.</p><p>En högre belastning ger en högre kryphastighet och större irreversibel förlängning. För att undvika uppkomsten av slappa stråk bör därför banspänningen som används vid upprullningen av papperet inte vara större än 10 % av dragstyrkan hos papperskvalitén.</p><p>Hur länge papperet är belastat påverkar också den slutliga irreversibla förlängningen. Det innebär att lagring ökar risken för att slappa stråk kommer att uppstå i efterbearbetningen.</p> / <p>Abstract</p><p>In a paper roll the outer layers are under tensile stress. If there are variations in the roll diameter there is a risk that the thicker parts of the roll will make the paper elongate more in these regions, because they will be under a higher tensile stress. This may cause baggy webs. The deformation that occurs during a long time under tensile stress is called creep.</p><p>Experiments have been performed with strips of paper that have been exposed to a constant load and constant climate (50 % RH, 23°C). The properties that have been examined are creep strain, creep rate and relaxation after creep. Studies of tensile strength, tensile stiffness and strain at break have also been made.</p><p>The paper qualities that have been examined were 71g/m2 MG-paper, 80g/m2 liner and 135g/m2 liner. The paper qualities in this study are exposed to loads that correspond to 10 %, 30 % and 50 % of their tensile strength. The paper strips were under load during 24h, four and seven days.</p><p>The results in these studies show that tensile strength and tensile stiffness remains the same after the paper has been exposed to a constant load. The strain at break, on the other hand, decreases with increasing irreversible elongation of the paper strips. All paper qualities recover to the initial length after four days under a load of 10 % of the tensile strength. If the load corresponds to 30 % or 50 % of the tensile strength a permanent elongation arose as early as after 24h. After seven days, only the MG-paper recovered to the initial length if the load corresponded to 10 % of the tensile strength. This means that MG-paper is more resistant to creep then the liner qualities. Consequently, MG-paper is the paper quality that is least sensitive to ridges.</p><p>A higher load gives a higher creep rate and larger irreversible elongation of the paper. To avoid baggy webs to arise, the load should not exceed 10 % of the paper’s tensile strength when winding the paper roll. The time under which the paper is under load also influence the final irreversible elongation. Therefore, to avoid baggy webs the paper roll shouldn’t be stored for too long.</p>

The aim of this paper is to examine the layout of public spaces and its effect on human behavior with focus on the relation between pedestrians and cyclists movement patterns in a specific path. The study emanates from the security aspect of pedestrians and cyclists, and builds upon previous theories and empirical studies about perception, security, information design, environmental psychology and behavior. The result shows that individual behavior and movement pattern differs with age, purpose, physical- and other conditions, and layout of the surroundings. A design proposal for improved layout of a path and a node between different oncoming paths has been developed to aid the users’ needs, where a separation of walkways and bike lanes forms zones of security for the purpose of better orientation and a better flow between the users. / Syftet med arbetet är att undersöka det offentliga rummets utformning och dess påverkan på det mänskliga beteendet med fokus på att studera relationen mellan gång-och cykeltrafikanternas rörelsemönster i ett specifikt gång-och cykelstråk. Studien utgår från trygghetsaspekten mellan gång- och cykeltrafikanter och bygger på samtida forskning om trafikanternas beteenden, teorier om perception, informationsdesign, stadsplanering, miljöpsykologi, samt empiriska studier. Resultatet visar att trafikanternas beteende och rörelsemönster skiljer sig beroende på ålder, mål med färden, fysiskt tillstånd och de egna förutsättningarna, samt omgivningen. Ett gestaltningsförslag på en förbättrad utformning av ett gång-och cykelstråk och en knutpunkt mellan olika mötande stråk har tagits fram utifrån trafikanternas behov, där en separering av gång -och cykelbana bildar olika trygghetszoner som ska bidra till en bättre orientering och ett bättre flöde mellan trafikanterna.

Sammanfattning I en pappersrulle är de yttre lagren utsatta för dragspänning. Om det finns variationer i rullens diameter i form av valkar finns det risk för att papperet förlängs irreversibelt i dessa positioner och orsaka slappa stråk. Den deformation som uppstår vid långvarig belastning av papper kallas krypning. Uppgiften i detta arbete var, att på lab., simulera valkar genom att utsätta pappersremsor för konstant dragspänning av olika storlekar. En av frågeställningarna var om egenskapsförändringar kan påvisas när papper utsätts för konstant inspänningskraft under en längre tid. De parametrar som undersökts var töjning, kryphastighet och relaxation, även mätningar på papperets mekaniska egenskaper dragstyrka, brottöjning och dragstyvhet har utförts i detta arbete. De papperskvalitéer som undersöktes var 71g/m2 MG-papper, 80g/m2 optisk liner och 135g/m2 liner. Inspänningskraften som papperet utsattes för motsvarade 10 %, 30 % och 50 % av dragstyrkan hos varje kvalité. Provremsor belastades under ett, fyra och sju dygn, för att sedan relaxeras. Resultaten visar att dragstyrkan och dragstyvheten inte påverkas av att papperet varit utsatt för en inspänningskraft. Däremot blev brottöjningen mindre ju större den irreversibla förlängningen hos papperet var. Samtliga papperskvalitéer relaxerar tillbaka till ursprungslängd efter fyra dygn när belastningen var 10 %. Om belastningen däremot var 30 % och 50 % uppstod en irreversibel förlängning redan efter ett dygn. Vid belastning under sju dygn uppstod permanent förlängning hos samtliga kvalitéer och belastningar utom MG-papper 10 % som relaxerade till ursprungslängd. MG-papper är därmed den papperskvalité som står emot krypning bäst och är på så sätt minst känslig för valkar i pappersrullen. En högre belastning ger en högre kryphastighet och större irreversibel förlängning. För att undvika uppkomsten av slappa stråk bör därför banspänningen som används vid upprullningen av papperet inte vara större än 10 % av dragstyrkan hos papperskvalitén. Hur länge papperet är belastat påverkar också den slutliga irreversibla förlängningen. Det innebär att lagring ökar risken för att slappa stråk kommer att uppstå i efterbearbetningen. / Abstract In a paper roll the outer layers are under tensile stress. If there are variations in the roll diameter there is a risk that the thicker parts of the roll will make the paper elongate more in these regions, because they will be under a higher tensile stress. This may cause baggy webs. The deformation that occurs during a long time under tensile stress is called creep. Experiments have been performed with strips of paper that have been exposed to a constant load and constant climate (50 % RH, 23°C). The properties that have been examined are creep strain, creep rate and relaxation after creep. Studies of tensile strength, tensile stiffness and strain at break have also been made. The paper qualities that have been examined were 71g/m2 MG-paper, 80g/m2 liner and 135g/m2 liner. The paper qualities in this study are exposed to loads that correspond to 10 %, 30 % and 50 % of their tensile strength. The paper strips were under load during 24h, four and seven days. The results in these studies show that tensile strength and tensile stiffness remains the same after the paper has been exposed to a constant load. The strain at break, on the other hand, decreases with increasing irreversible elongation of the paper strips. All paper qualities recover to the initial length after four days under a load of 10 % of the tensile strength. If the load corresponds to 30 % or 50 % of the tensile strength a permanent elongation arose as early as after 24h. After seven days, only the MG-paper recovered to the initial length if the load corresponded to 10 % of the tensile strength. This means that MG-paper is more resistant to creep then the liner qualities. Consequently, MG-paper is the paper quality that is least sensitive to ridges. A higher load gives a higher creep rate and larger irreversible elongation of the paper. To avoid baggy webs to arise, the load should not exceed 10 % of the paper’s tensile strength when winding the paper roll. The time under which the paper is under load also influence the final irreversible elongation. Therefore, to avoid baggy webs the paper roll shouldn’t be stored for too long.

Vad är för- och nackdelarna med att sceniskt gestalta musik? Intervju med Karin Rehnqvist, Kent Olofsson, Mattias Petersson och Martin Fröst. Reflektioner egna arbeten: Föreställningen Någon borde ta tag i det här... på Folkoperan 26 april 2014. Rörelse, röst och spel för stråktrio ensemble recherche. / <p>Bilaga: 1 DVD</p><p>Titel: Någon borde ta tag i det här...</p><p>Text och Musik: Maria Lithell Flyg</p><p>Medverkande: KammarensmbleN (Jörgen Pettersson, Anders Kilstrom, Kristian Möller, Ivo Nilsson, Jonny Axelsson) Thomas Sepp, Disa Krosness, Jonas Jurström, samt förinspelad röst Maria Lithell Flyg.</p><p>Dirigent: Andreas Eriksson</p><p>Koreografi: Disa Krosness</p><p>Scenografi och rekvisita: Maria Lithell Flyg</p><p>Kostym: SaraLo Serra</p><p>Smink/Mask: Amelia Cazorla</p><p>Ljudtekniker LarsEmil Öjeberget och Jerker Eklund</p><p>Ljus och Ljussättning: Mats Andreasson</p><p></p><p>Föreställningen gavs två gånger kl 14.00 och 20.00</p> / examensprojekt

Jag har länge tyckt att soundet från en stråke är häftigt. Det finns inspelningar med jazzstråk, men det är inte jättevanligt och jag undrade varför. Är det för att det finns för många svårigheter att hantera med stråken? Eller var det kanske så att det fanns massor med möjligheter som inte många tog vara på? Syftet i mitt arbete har varit att ta reda på vad det finns för möjligheter och svårigheter med att spela stråke på kontrabas i jazzmusik. I arbetsprocessen har jag valt ut låtar och spelat in dessa låtar med ett band bestående av trummor, el-gitarr, tenor saxofon och viola. Sedan har jag skickat låtarna till verksamma stråkbassister så att de kan kommentera och ge tips. Utifrån kommentarerna, tipsen och min egna analys av låtarna har jag gjort övningar som har gjort att jag på bättre sätt har kunnat ta vara på möjligheterna och hantera svårigheterna. De tankar jag hade i början av arbetet angående vad som skulle vara möjligheterna med stråken och vad som skulle vara svårigheterna har visat sig i vissa fall inte stämma alls, i vissa fall stämma delvis och i vissa fall stämde de helt. Ett exempel är att jag tänkte i början av arbetet att få till bra rytmer skulle vara en svårighet, dock visade sig rytmer även vara en möjlighet då man kan ha större rytmisk variation med stråken än med fingrarna eftersom man kan hålla ut en ton längre med stråken. / For a long time I have been thinking that the sound of a bowed tone is cool. There are recordings of music with jazz bowing, but it is not very common and I wondered why. Is it because there are too many difficulties with bowplaying? Or are there a lot of opportunities that only a few bass players take advantage of? The aim of my thesis is to figure out what the difficulties and the opportunities with bow playing on the double bass are in jazz music.  In my research process I have chosen a couple of songs, rehearsed and recorded them with a band including drums, guitar, tenor saxophone and viola. After each recording session, I sended the recordings to a couple of active bow playing bass musicians, which answered with comments and advices.  Based on the advices and my own analysis of the songs, I did exercises that taught me how to handle the difficulties and how to fully use the opportunities with bow playing in jazz music.  In the beginning of the project I had some thoughts about what the opportunities and difficulties would be. Some of the thoughts came out to be, in some cases incorrect, in some cases partly correct and in some cases fully correct.  An example is that, beginning my research I thought that playing rhythms with a bow would be difficult, but as it turned out, playing rhythms could also be an opportunity. I then could use more versatile rhythms than with my finger, since the bow allows me to hold a tone for a longer time.

Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vad ett sammanbindandepromenadstråk från Fisktorget till Campus Gräsvik kan åstadkommaför staden Karlskrona. Möjligheten att på så vis knyta ihop olika delarav staden, gamla och nya, är en övergripande aspekt. En annanaspekt mera på detaljnivå är att stråket kan åstadkomma ett antal nyamötesplatser utmed sin sträckning. Promenadstråk bidrar generellt tillen miljövänligare och hållbarare stad när människor väljer bort bilen föratt istället promenera eller cykla. Den fysiska aktiviteten bidrar också tillhälsosammare invånare. Sist men inte minst utgör stråk i en stad en sammanbindande kvalitetoch skapar sociala mötesplatser. Metoden som är använt är platsanalys,kvalitativ litteraturstudie och skissning (research by design). Den teoretiska utgångspunkten är tagen från urbansociologin (Socio-spatial dialektik.) Resultatet är ett förslag om ett promenad- och cykelstråk med tre gestaltade fokuspunkter längs stråket. I samband med att Karlskrona kommun har påbörjat arbetet med utbyggnadenav Pottholmen utmynnar den här uppsatsen i ett förslag om hur enfortsättning av Borgmästarekajens promenadstråk skulle kunna se ut. Med Karlskronas växande befolkningsmängd skulle ett promenadstråkvara bidragande till stadens sammanhållning. Resultatets viktigastepunkt är att länka samman olika stadsdelar och skapa ett attraktivt stråki ett betydelsefullt stads-sammanhang.

No description available.

This study is a degree project in Information Design with a focus on Spatial Design. The aim has been to gain an understanding of the residents' relationship to the city of Fuengirola through methods and theories. This with the goal of developing a public environment that leads to an increased sense of place while respecting and informing about a culture that is de-prioritized in favor of fast-growing tourism. The work inspects, from a perspective of Critical Regionalism and Sense of Place, the meaning of an authentic cultural experience and how it can be communicated through a spatial design.   Methodical work has been carried out where interviews, photo studies, site analyses and an analysis of these have led to answers regarding which factors the residents of Fuengirola feel most attached to and which aspects have been lost over time. The results concluded that the attachment to place and the place identity that Fuengirola generates are based on interactions, traditions, and social gatherings, where the beach and tourism play a leading role. The sense of place is also strengthened through materials from a former room, as they still have a cultural importance today. The collected empirical evidence in combination with the theories has been the basis for a design proposal. The proposal involves a concept of different passages that reflects the activities and interactions that have characterized a room of the past and the factors that created an attachment to the place among the inhabitants. This degree project only visualizes part of a selected street to give an example of how these streets can potentially benefit an increased sense of place, place identity and connection to place in the city of Fuengirola. / Denna studie är ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning Rumslig Gestaltning. Syftet har varit att genom metoder och teorier få en förståelse för invånarnas relation till staden Fuengirola. Detta med målet att utveckla en offentlig miljö som leder till en ökad platskänsla samtidigt som den respekterar och informerar om en kultur som bortprioriteras till förmån för en snabbväxande turism. Arbetet inspekterar, ur ett perspektiv av Kritisk Regionalism och Sense of Place, innebörden av en autentisk kulturell upplevelse och hur den kan kommuniceras genom en rumslig utformning. Ett metodiskt arbete har bedrivits där intervjuer, fotostudier, platsanalyser samt en analys av dessa har lett till svar inom vilka faktorer som Fuengirolas invånare känner mest anknytning för samt vilka aspekter som förlorats genom tiden. Resultaten kommer fram till att den platsanknytningen samt den platsidentitet som Fuengirola genererar har sin grund i interaktioner, traditioner och sociala sammankomster, där strand och turism bär en ledande roll. Platskänslan stärks även genom material från ett dåtida rum, då de har fortfarande en kulturell vikt idag. Den insamlade empirin i kombination med teorierna har legat som grund för ett gestaltningsförslag. Förslaget innebär ett koncept av olika stråk som reflekterar de aktiviteter och interaktioner som har präglat ett dåtida rum och de faktorer som skapat en platsanknytning hos invånarna. Detta examensarbete visualiserar endast del av en utvald gata för att ge ett exempel på hur dessa stråk kan eventuellt gynna en ökad platskänsla, platsidentitet och platsanknytning i staden Fuengirola. / <p>En del bilder har inför publicering suddats ut på grund av upphovsrättsliga skäl. </p>