Det talas allt oftare om de problem som världens plastanvändning åsamkar miljön genom exempelvis nedskräpning och mikroplaster. Det finns många olika typer och användningsområden för plast. Den typ som anses värst i avseende till miljöpåverkan är plasten som används en gång och sedan förlorar sin funktion, det som idag kallas engångsplast. Ett av de vanligaste områdena där engångsplast används är inom förpackningsindustrin för livsmedel. År 2019/2020 växte en projektidé bland en grupp elever om att se över alternativa förpackningsmaterial till främst frukt och grönt i matvaruhandeln. Idéen utvecklades och vid en expo på Textilhögskolan år 2020 presenterades ett citrusnät för ekologiska citroner stickat på en manuell stickmaskin i pappersgarn. Som fortsättning på arbetet är nu nästa steg att undersöka möjligheterna att sticka en motsvarande prototyp på en industriell maskin och vilka utmaningar som följer. Stickningen genomfördes i Borås på Textilhögskolans trikålabb. Maskinen som användes är en flatsticksmaskin av typen STOLL CMS822 HP knit and wear. Pappersgarn av olika garnnummer kom uteslutande från företaget OJO+ Fibers och baseras på pappersmassa från manillaplantan. Två bindningar stickades, en mesh-bindning och en stickning med flotteringar. Mesh-bindningen testades även med garn av olika garnnummer och olika antal ingående garn. De viktigaste parametrarna för möjligheten att sticka på industriell flatsticksmaskin visade sig vara garnets styrka, styvhet samt maskinens delning. Efter två separata produktionsgenomgångar genomfördes en visuell bedömning som avgjorde vilka stickningar som lämpade sig att gå vidare till ett dragprovstest. Standarden som användes för dragprovstest var (SS-EN ISO 13934–1:2013) och genomfördes på en Tinius Olsen H10KT (Elastocon). Fem provkroppar av varje stickning testades först i torrt- och sedan vått tillstånd genom blötläggning enligt standard. För att jämföra data från dragprovstestningen genomfördes en variansanalys för att upptäcka eventuella skillnader mellan de olika konstruktionerna. Variansanalys genomfördes även inom varje grupp för att undersöka skillnader mellan torra och våta prover av samma konstruktion. Resultatet från dragprovet visar en stor spridning i datamaterialet. På grund av spridningen går det inte att statistiskt säkerställa några slutsatser kring vilken konstruktion som är starkast. Främsta anledningen till spridningen är avvikelser från standarden som var nödvändiga för att genomföra testingen samt faktumet att (SS-EN ISO 13934–1:2013) huvudsakligen är till för vävda varor, ej stickade. Två av mesh-konstruktionerna kunde påvisa signifikant skillnad i mätresultatet mellan de våta respektive torra proverna, som då visade en svag tendens till att de våta proverna klarade högre spänning. Detta kan komma till användning för att enkelt öka garnets styrka vid stickning. / There’s an ongoing worldwide discussion regarding the environmental impact of plastic use. Single- use plastic is considered one of the most problematic due to the loss of functionality after one use. A common industry using single-use plastic is the food packaging industry. In 2019/2020, a project idea grew to review alternative packaging materials for fruits and vegetables. A prototype was presented at the Swedish School av Textile’s expo in 2020, a citrus net hand-knitted in paper yarn for organic lemons. The next step was to investigate the possibility of knitting paper nets on industrial machines and what difficulties may arise. The knitting was carried out in the Textilhögskolan in Borås machine hall on a flat knitting machine, a STOLL CMS822 HP knit and wear. The paper yarn used came exclusively from OJO+ Fibers and was made from pulp from the manilla plant. Two bindings were knitted, one mesh and one with floatations. The mesh binding was knitted in multiple variations, yarn of different yarn numbers and numbers of ingoing yarns. The most important parameters for knitting on industrial machines turned out to be the strength of the yarn, stiffness and gauge of the machine. A visual assessment was carried out after two separate production reviews and determined which knits were suitable to proceed to a tensile test. The standard used for tensile tests was (SS-EN ISO 13934-1:2013) on a Tinius Olsen H10KT (Elastocon). Five specimens of each knit were tested, first in the dry state and then in the wet state. A variance analysis compared the data from the tensile test, partly between the different constructions and between dry and wet samples within each group. The result shows a large spread within the data material, which cannot determine with certainty any conclusions about which construction is the strongest. The main reason for this spread is necessary deviations from the standard and the fact that (SS-EN ISO 13934-1:2013) is mainly for woven goods, not knitted ones. Two mesh constructions demonstrated a significant difference in results between the wet and dry samples. A weak tendency showed wet samples withstanding higher stress than dry ones, which could be a solution to increase the strength of the yarn while knitting.

<p>Sammanfattning</p><p>I en pappersrulle är de yttre lagren utsatta för dragspänning. Om det finns variationer i rullens diameter i form av valkar finns det risk för att papperet förlängs irreversibelt i dessa positioner och orsaka slappa stråk. Den deformation som uppstår vid långvarig belastning av papper kallas krypning.</p><p>Uppgiften i detta arbete var, att på lab., simulera valkar genom att utsätta pappersremsor för konstant dragspänning av olika storlekar. En av frågeställningarna var om egenskapsförändringar kan påvisas när papper utsätts för konstant inspänningskraft under en längre tid. De parametrar som undersökts var töjning, kryphastighet och relaxation, även mätningar på papperets mekaniska egenskaper dragstyrka, brottöjning och dragstyvhet har utförts i detta arbete.</p><p>De papperskvalitéer som undersöktes var 71g/m2 MG-papper, 80g/m2 optisk liner och 135g/m2 liner. Inspänningskraften som papperet utsattes för motsvarade 10 %, 30 % och 50 % av dragstyrkan hos varje kvalité. Provremsor belastades under ett, fyra och sju dygn, för att sedan relaxeras.</p><p>Resultaten visar att dragstyrkan och dragstyvheten inte påverkas av att papperet varit utsatt för en inspänningskraft. Däremot blev brottöjningen mindre ju större den irreversibla förlängningen hos papperet var. Samtliga papperskvalitéer relaxerar tillbaka till ursprungslängd efter fyra dygn när belastningen var 10 %. Om belastningen däremot var 30 % och 50 % uppstod en irreversibel förlängning redan efter ett dygn. Vid belastning under sju dygn uppstod permanent förlängning hos samtliga kvalitéer och belastningar utom MG-papper 10 % som relaxerade till ursprungslängd. MG-papper är därmed den papperskvalité som står emot krypning bäst och är på så sätt minst känslig för valkar i pappersrullen.</p><p>En högre belastning ger en högre kryphastighet och större irreversibel förlängning. För att undvika uppkomsten av slappa stråk bör därför banspänningen som används vid upprullningen av papperet inte vara större än 10 % av dragstyrkan hos papperskvalitén.</p><p>Hur länge papperet är belastat påverkar också den slutliga irreversibla förlängningen. Det innebär att lagring ökar risken för att slappa stråk kommer att uppstå i efterbearbetningen.</p> / <p>Abstract</p><p>In a paper roll the outer layers are under tensile stress. If there are variations in the roll diameter there is a risk that the thicker parts of the roll will make the paper elongate more in these regions, because they will be under a higher tensile stress. This may cause baggy webs. The deformation that occurs during a long time under tensile stress is called creep.</p><p>Experiments have been performed with strips of paper that have been exposed to a constant load and constant climate (50 % RH, 23°C). The properties that have been examined are creep strain, creep rate and relaxation after creep. Studies of tensile strength, tensile stiffness and strain at break have also been made.</p><p>The paper qualities that have been examined were 71g/m2 MG-paper, 80g/m2 liner and 135g/m2 liner. The paper qualities in this study are exposed to loads that correspond to 10 %, 30 % and 50 % of their tensile strength. The paper strips were under load during 24h, four and seven days.</p><p>The results in these studies show that tensile strength and tensile stiffness remains the same after the paper has been exposed to a constant load. The strain at break, on the other hand, decreases with increasing irreversible elongation of the paper strips. All paper qualities recover to the initial length after four days under a load of 10 % of the tensile strength. If the load corresponds to 30 % or 50 % of the tensile strength a permanent elongation arose as early as after 24h. After seven days, only the MG-paper recovered to the initial length if the load corresponded to 10 % of the tensile strength. This means that MG-paper is more resistant to creep then the liner qualities. Consequently, MG-paper is the paper quality that is least sensitive to ridges.</p><p>A higher load gives a higher creep rate and larger irreversible elongation of the paper. To avoid baggy webs to arise, the load should not exceed 10 % of the paper’s tensile strength when winding the paper roll. The time under which the paper is under load also influence the final irreversible elongation. Therefore, to avoid baggy webs the paper roll shouldn’t be stored for too long.</p>

Sammanfattning I en pappersrulle är de yttre lagren utsatta för dragspänning. Om det finns variationer i rullens diameter i form av valkar finns det risk för att papperet förlängs irreversibelt i dessa positioner och orsaka slappa stråk. Den deformation som uppstår vid långvarig belastning av papper kallas krypning. Uppgiften i detta arbete var, att på lab., simulera valkar genom att utsätta pappersremsor för konstant dragspänning av olika storlekar. En av frågeställningarna var om egenskapsförändringar kan påvisas när papper utsätts för konstant inspänningskraft under en längre tid. De parametrar som undersökts var töjning, kryphastighet och relaxation, även mätningar på papperets mekaniska egenskaper dragstyrka, brottöjning och dragstyvhet har utförts i detta arbete. De papperskvalitéer som undersöktes var 71g/m2 MG-papper, 80g/m2 optisk liner och 135g/m2 liner. Inspänningskraften som papperet utsattes för motsvarade 10 %, 30 % och 50 % av dragstyrkan hos varje kvalité. Provremsor belastades under ett, fyra och sju dygn, för att sedan relaxeras. Resultaten visar att dragstyrkan och dragstyvheten inte påverkas av att papperet varit utsatt för en inspänningskraft. Däremot blev brottöjningen mindre ju större den irreversibla förlängningen hos papperet var. Samtliga papperskvalitéer relaxerar tillbaka till ursprungslängd efter fyra dygn när belastningen var 10 %. Om belastningen däremot var 30 % och 50 % uppstod en irreversibel förlängning redan efter ett dygn. Vid belastning under sju dygn uppstod permanent förlängning hos samtliga kvalitéer och belastningar utom MG-papper 10 % som relaxerade till ursprungslängd. MG-papper är därmed den papperskvalité som står emot krypning bäst och är på så sätt minst känslig för valkar i pappersrullen. En högre belastning ger en högre kryphastighet och större irreversibel förlängning. För att undvika uppkomsten av slappa stråk bör därför banspänningen som används vid upprullningen av papperet inte vara större än 10 % av dragstyrkan hos papperskvalitén. Hur länge papperet är belastat påverkar också den slutliga irreversibla förlängningen. Det innebär att lagring ökar risken för att slappa stråk kommer att uppstå i efterbearbetningen. / Abstract In a paper roll the outer layers are under tensile stress. If there are variations in the roll diameter there is a risk that the thicker parts of the roll will make the paper elongate more in these regions, because they will be under a higher tensile stress. This may cause baggy webs. The deformation that occurs during a long time under tensile stress is called creep. Experiments have been performed with strips of paper that have been exposed to a constant load and constant climate (50 % RH, 23°C). The properties that have been examined are creep strain, creep rate and relaxation after creep. Studies of tensile strength, tensile stiffness and strain at break have also been made. The paper qualities that have been examined were 71g/m2 MG-paper, 80g/m2 liner and 135g/m2 liner. The paper qualities in this study are exposed to loads that correspond to 10 %, 30 % and 50 % of their tensile strength. The paper strips were under load during 24h, four and seven days. The results in these studies show that tensile strength and tensile stiffness remains the same after the paper has been exposed to a constant load. The strain at break, on the other hand, decreases with increasing irreversible elongation of the paper strips. All paper qualities recover to the initial length after four days under a load of 10 % of the tensile strength. If the load corresponds to 30 % or 50 % of the tensile strength a permanent elongation arose as early as after 24h. After seven days, only the MG-paper recovered to the initial length if the load corresponded to 10 % of the tensile strength. This means that MG-paper is more resistant to creep then the liner qualities. Consequently, MG-paper is the paper quality that is least sensitive to ridges. A higher load gives a higher creep rate and larger irreversible elongation of the paper. To avoid baggy webs to arise, the load should not exceed 10 % of the paper’s tensile strength when winding the paper roll. The time under which the paper is under load also influence the final irreversible elongation. Therefore, to avoid baggy webs the paper roll shouldn’t be stored for too long.

A Thesis work has been performed along with BillerudKorsnäs AB, as a closing course of the Bachelor of science in Mechanical Engineering, Karlstad University. This report contains the process of a product development of an equipment for restrained drying of paper.Restrained drying means locking the fibers in the sheet and prevent shrinkage during drying (zero deformation), which causes internal tensions and with the restrained drying, the mechanical properties of the paper can be affected. BillerudKorsnäs is a company that manufacture packaging materials and packaging solutions based on forestry products. Within their development work, sheets of paper need to dry, where BillerudKorsnäs has previously used drying methods that do not fulfill their wishes. Therefore, a new drying equipment is desired to be able to dry sheets in a controlled way, with restrained drying. The aim of the work was to develop a new and better equipment for drying of paper, with associated drawings for future manufacturing. A concept has been developed using various product development methods along with frequent communication with BillerudKorsnäs. In the end of the thesis, a final equipment for restrained drying that handles sheets of sizes between A5-A4 (approximately 150x210mm - 210x300mm) has been produced. According to a theoretical basis, the equipment is shown to be better adapted to the application than previous drying methods used. The result meets BillerudKorsnäs goals and requirements. / Ett examensarbete har utförts tillsammans med BillerudKorsnäs AB, som en avslutande del av Högskoleingenjörsprogrammet i Maskinteknik, Karlstads Universitet. Denna rapport behandlar en produktutvecklingsprocess av en torkutrustning för inspänd torkning av pappersark.Inspänd torkning innebär att man låser arkets fibrer och förhindrar krympning under torkning (noll deformation), vilket leder till att interna spänningar byggs upp och med inspänd torkning kan man påverka ett pappers mekaniska egenskaper. BillerudKorsnäs är ett företag som levererar förpackningsmaterial och förpackningslösningar baserat på skogsråvara. Inom deras utvecklingsarbete behöver pappersark torkas, där företaget tidigare använt sig av torkmetoder som inte uppfyller deras önskemål. En ny torkutrustning med inspänd torkning önskas därför av BillerudKorsnäs, för att på ett kontrollerat och strukturerat tillvägagångssätt kunna torka ark. Målet med arbetet har varit att framställa en utrustning för denna torkprocess, i form av en 3D-modell med tillhörande ritningsunderlag. Om tid fanns skulle utrustningen också tillverkas och utvärderas, som en bonus. Vilket tyvärr inte verkställdes. Med hjälp av produktutvecklingsprocessen, experimentella analyser samt olika metoder av idégenereringar har ett koncept tagits fram som svarar på problemformuleringen. Detta koncept har sedan i hög grad utvecklats under frekvent kommunikation med BillerudKorsnäs. Avslutningsvis har en slutgiltig torkutrustning som erhåller möjlig inspänning och töjning av pappersark, med tillhörande ritningsunderlag framställts. Utrustningen är manuell och hanterar pappersark av storlek mellan A5-A4 (cirka 150x210mm - 210x300mm) och medför en kontrollerad torkning. Enligt en teoretisk grund påvisas denna vara bättre anpassad för användningsområdet än tidigare torkmetoder som använts. Resultatet uppfyller BillerudKorsnäs mål och krav.