<p>Syftet är att ta reda på vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen är att stadens karaktär är anonymitet och syftet är att ta reda på huranonymiteten ser ut idag när stadsmedborgarna är kameraövervakade. Studien är en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen används Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men också teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn på trygghet i staden så välsom en del andra källor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillämpat på dagens stad. Slutsatserna är att dagens stadsmänniska är både anonym och inte, beroende på hur man serdet. De som syns i kamerans blick är de som begår brott, medan de andra fortfarande äranonyma. Gällande tryggheten kan den uppnås genom ett levande folkliv. Det handlar om attmänniskor ska våga sig ut i staden och inte stänga in sig på grund av sin rädsla. Blir stadenöde så försvinner dess traditionella karaktär, det vill säga möjligheten till möten mellan olikamänniskor. Uppsatsen är uppdelad i fyra kapitel, varav det första är inledande, sedan följer enpresentation av de centrala teorierna. Det tredje kapitlet är ägnat åt att utveckla trygghetensoch tillitens begreppsmässiga mening i relation till samtida kameraövervakade städer. Detslutliga kapitlet drar slutsatsen att det inte finns någon inneboende spänning mellankameraövervakning och trygghet, men samtidigt finns det ingen garanti att en ökning avkameraövervakning kommer att resultera i ökad offentlig trygghet.</p>

Syftet är att ta reda på vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen är att stadens karaktär är anonymitet och syftet är att ta reda på huranonymiteten ser ut idag när stadsmedborgarna är kameraövervakade. Studien är en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen används Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men också teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn på trygghet i staden så välsom en del andra källor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillämpat på dagens stad. Slutsatserna är att dagens stadsmänniska är både anonym och inte, beroende på hur man serdet. De som syns i kamerans blick är de som begår brott, medan de andra fortfarande äranonyma. Gällande tryggheten kan den uppnås genom ett levande folkliv. Det handlar om attmänniskor ska våga sig ut i staden och inte stänga in sig på grund av sin rädsla. Blir stadenöde så försvinner dess traditionella karaktär, det vill säga möjligheten till möten mellan olikamänniskor. Uppsatsen är uppdelad i fyra kapitel, varav det första är inledande, sedan följer enpresentation av de centrala teorierna. Det tredje kapitlet är ägnat åt att utveckla trygghetensoch tillitens begreppsmässiga mening i relation till samtida kameraövervakade städer. Detslutliga kapitlet drar slutsatsen att det inte finns någon inneboende spänning mellankameraövervakning och trygghet, men samtidigt finns det ingen garanti att en ökning avkameraövervakning kommer att resultera i ökad offentlig trygghet.

I en tid där allt fler människor bosätter sig i städer har syftet med denna studie varit att undersöka människors gränsdragningar i det urbana och framför allt vilka gränsteknologier som omgärdar det egna bostadsområdet. För att besvara studiens frågeställningar har Charles Tillys (2004) teori om beständig ojämlikhet och Richard Sennetts (2008) teori om sökandet efter gemenskap i den moderna staden varit givande utgångspunkter. Det fall som studerats är Täby kommun norr om Stockholm och i ett vidare syfte har gränsdragningar i kommunen med hjälp av Blakely &amp; Snyders (1997) teori om Gated Communities jämförts med inhägnade bostadsområdens fysiska murar. Genomförandet har utgjorts av kvalitativa samtalsintervjuer i kombination med en observation på plats vilket lett fram till resultatet att det finns både enande och åtskiljande faktorer som omgärdar Täby. Fysiska gränser har visat sig vara det geografiska avståndet och upplåtelseformer och socialt har viljan av att bo nära familjen visat sig vara en stark faktor till att sociala flyttmönster både skapas och upprätthålls. De boende visar en kalkylerande inställning där kommunens för- och nackdelar vägs mot varandra men trots att stadslivet i Stockholm lockar så ses Täby som det bästa alternativet. Täby är lagom och kommunen där flest möjligheter tillgodoses. / In a time when more and more people are moving to cities, the purpose of this study has been to analyze lines of demarcation in the urban landscape and to see if there are border technologies that surrounds the community. Charles Tilly's (2004) theory Durable Inequality and Richard Sennett's (2008) theory on the search for communalism in today's urban landscape have been fruitful starting-points for fulfilling the aim of this study. Täby Municipality, which is located north of Stockholm, has been the object of this study and with the theories presented by Blakely &amp; Snyder (1997) as guidelines a further aim of this study has been to compare the lines of demarcation within Täby with physical boundaries in Gated Communities. The study has been conducted with qualitative interviews in combination with an observation, and the results of the study show that there are both unifying and excluding elements within Täby. The physical boundaries that the study has shown to be present in the municipality consist of geographical distance and forms of tenure. Furthermore, the wish to be near one's family has proven to be an important factor for social migration patterns. The analyzed statements of the residents of Täby display a calculating outlook towards their choice of residency where the benefits and downsides of the municipality are weighed against each other. However, regardless of the fact that Stockholm, with its exciting city life, is an alluring option of residency, Täby is perceived as the best alternative. Täby is the adequate option and the municipality where most opportunities are presented.

Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vad ett sammanbindandepromenadstråk från Fisktorget till Campus Gräsvik kan åstadkommaför staden Karlskrona. Möjligheten att på så vis knyta ihop olika delarav staden, gamla och nya, är en övergripande aspekt. En annanaspekt mera på detaljnivå är att stråket kan åstadkomma ett antal nyamötesplatser utmed sin sträckning. Promenadstråk bidrar generellt tillen miljövänligare och hållbarare stad när människor väljer bort bilen föratt istället promenera eller cykla. Den fysiska aktiviteten bidrar också tillhälsosammare invånare. Sist men inte minst utgör stråk i en stad en sammanbindande kvalitetoch skapar sociala mötesplatser. Metoden som är använt är platsanalys,kvalitativ litteraturstudie och skissning (research by design). Den teoretiska utgångspunkten är tagen från urbansociologin (Socio-spatial dialektik.) Resultatet är ett förslag om ett promenad- och cykelstråk med tre gestaltade fokuspunkter längs stråket. I samband med att Karlskrona kommun har påbörjat arbetet med utbyggnadenav Pottholmen utmynnar den här uppsatsen i ett förslag om hur enfortsättning av Borgmästarekajens promenadstråk skulle kunna se ut. Med Karlskronas växande befolkningsmängd skulle ett promenadstråkvara bidragande till stadens sammanhållning. Resultatets viktigastepunkt är att länka samman olika stadsdelar och skapa ett attraktivt stråki ett betydelsefullt stads-sammanhang.

In settings such as hotels, bars and boutiques, things like cars, sodas, clothes, and cities, are fueled with the symbolic capital of graffiti. The purpose of this ethnographic study is to understand how graffiti writers, through marketing, increase the value of their work, as well as that of other products, and how this commercialization affects the meaning of graffiti.  Utilizing a perspective of social constructionism, the analysis shows how actors and social fields that are constructed as incongruous (e.g., art galleries and graffiti culture), are at the same time being mixed together to create something new, and thus create value. This study shows how practices that are considered marginal, or deviant, at the same time generate value within the general economy. Deploying an abductive approach, and building on ample empirical material, this study shows that the narrative of graffiti as something illegal is one of the main traits that enables graffiti writers to exchange subcultural capital for economic. The results show that previous research, investigating graffiti from a dichotomous perspective of either art or vandalism, do not give a satisfactory understanding of this diverse subculture.   The empirical material consists of 30 participant observations in public events, in Sweden during the autumn of 2014, where graffiti is turned into a commodity embodied with subcultural capital. Moreover, four in-depth interviews were executed with graffiti writers who have sold their competence and art for purposes of marketing, and one group interview with three of their customers. Further, several documents were collected and analyzed.