<p>Medverkande;</p><p>Katarina Söderlund - sång</p><p>Anna Larsson - sång</p><p>Vilja-Louise Skough Åborn - sång</p><p>Johan Nilsson - gitarr</p><p>Anna Gustavsson - nyckelharpa</p><p>Ali Ali - saz</p><p>Mats Gawell - gitarr</p><p>Anna Rubinsztein - fiol</p><p>Bifogat finns även en ljudinspelning från del 1 av konserten.</p><p>Medverkande i del 1;</p><p>Katarina Söderlund - sång</p><p>Anna Larsson - sång</p><p>Vilja-Louise Skough Åborn - sång</p><p>Anna Gustavsson - nyckelharpa</p>

No description available.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka beskriva Lisa Boudrés (1866-1952) utförande av tre inspelade visor, både vad gäller sånglig och melodisk gestaltning. Ett annat syfte har varit att försöka beskriva det karaktäristiska för svensk vokal folkmusik av den äldre typ som dessa tre visor representerar. Jag har velat göra en djupanalys av en vissångerska, utan att göra anspråk på att säga något generellt om folklig sång i Sverige. Jag hoppas dock vid ett senare tillfälle kunna göra en jämförande studie av flera vissångare. Min avsikt med uppsatsen har inte varit att närmare beskriva de etnologiska, historiska, funktionella eller sociologiska aspekterna på folklig vissång eller i förhållande till Lisa Boudrés sång, utan dessa aspekter beskriver jag bara kort och i den mån jag har ansett att de har betydelse för förståelsen av det ämne uppsatsen behandlar. / <p>Denna  är en 60-poängsuppsats inom Musikvetenskap. </p>

<p><strong>Program</strong></p><p><strong>Bockeluras polska</strong></p><p>efter Olle Alexandersson. Från Fiskebäckskil på Skaftö i Bohuslän</p><p><strong>Morgonvandring</strong></p><p>gangar efter Unni Boksasp</p><p><strong>Tollungerödsvalsen</strong></p><p>efter Axel Abrahamsson från Tegneby på Orust i Bohuslän</p><p><strong>Lovar-Hans</strong></p><p>Polska efter Lovar-Hans från Dalarna. Utlärt av Olof Misgeld. Arr av Annie Björkman och Ida Hellsten</p><p><strong>Improvisationsexperiment</strong></p><p>av Annie Björkman</p><p><strong>Koraler från Gammalsvenskby i Ukraina</strong></p><p>Den blomstertid - efter Katarina Utas. Utlärt av Maria Misgeld</p><p>I världen är så mörkt och tungt - efter Anders Hoas</p><p>Nu är en dag framliden - efter Katarina Utas</p><p><strong>Glimten i ögat</strong></p><p>Schottis av Annie Björkman. Arr av Annie Björkman och Ida Hellsten</p><p><strong>Dearest Mother</strong></p><p>Engelsk/irländsk visa</p><p><strong>Halling</strong></p><p>etter John Røen. Utlärt av Unni Boksasp</p><p><strong>Ja visst gör det ont när knoppar brister</strong></p><p>dikt av Karin Boye</p><p><strong>Stevrekkje</strong></p><p>Flera olika norska stev efter Arve Moen Bergset, Unni Boksasp, Ragnhild Furholt och Ann-Sofi Nilsson. Arr, översättning och sista versen av Annie Björkman</p><p><strong>Flickan och Gräset Vajar</strong></p><p>Text och musik av Annie Björkman</p><p></p><p><strong>Medverkande</strong></p><p>Annie Björkman - sång, sälgflöjt, åspipa, piano</p><p>Annie Engvall - sång</p><p>Ida Hellsten - sång</p><p>Siri Anna Flensburg - sång</p><p>Sofia Hultqvist Kott - sång</p><p>Greta Liisa Grünberg - sång</p><p>Linnéa Redblad - dans</p><p>Gerd Holgersson - dans</p><p>Göran Månsson - kontrabasblockflöjt</p><p></p><p><strong>Omslagsbild</strong> - Siri Anna Flensburg</p><p><strong>Ljudupptagning</strong> - Mattias Alldahl</p>

No description available.

No description available.

Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget? Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen. Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil.

Syftet med studien är att identifiera och beskriva nutida folksångares gestaltning vid nyinspelning av ljudande arkivmaterial från Svenskt Visarkiv. Genom transkriptioner, ljudhändelsebeskrivningar och analyser av tre arkivinspelningar från Svenskt Visarkiv och fyra nutida inspelningar med samma musikaliska material har studier av olika förändrings-faktorer gjorts. Studien utgår från teorier om tyst kunskap, kulturarv och tradition. Resultatet visar att faktorer som förhållandet till puls, utsmyckningar och melodivariationer; röstanvändning och instrumentanvändning är förändrade i de nutida inspelningarna. Faktorerna text och form är oförändrade. En övergripande trend i resultatet är att de nutida sångarna har ett något mer nyanserat och genomarbetat sätt att framföra sångerna på än vad som återfinns hos föregångarna, vilket märks särskilt tydligt i instrumentanvändning och i förhållandet till pulsen. / The study aims to identify and describe contemporary folk singers’ interpretation in the case of recording old songs from Centre for Swedish Folk Music and Jazz Research. To learn more about the process of interpretation, I have compared songs from three archive recordings and four modern recordings of the same songs. By transcriptions and “soundstories” I have analyzed the factors of change which has appeared in the process. The study is based on theories about “silent knowledge”, culture heritage and tradition. The result shows that factors like the attitude towards pulse, embellishments and melody variations and the use of the voice and instruments are changed in the modern recordings. Elements like text and structure are unchanged. An overall tendency in the result is that the contemporary singers have a more nuanced manner of performing the songs than what is exposed of the traditional singers, most evident in the use of instruments and in the attitude towards pulse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sångpedagoger inom genren svensk folklig sång har för metod för att lära ut kulning och om det går att använda kulning som ett redskap för att förbättra sångteknik överlag. Kvalitativa intervjuer med tre sångpedagoger som har stor vana att undervisa i kulning ligger till grund för undersökningen. Den teoretiska utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat ger en god bild av sångpedagogernas metod för att lära ut kulning och den visar på både skillnader och likheter i deras metoder. Gemensamt för deras metod är ett fokus på kulning som ett rop snarare än ett sångsätt. De vill alla tre förmedla att kulning inte kräver särskilt stor ansträngning eller muskelstyrka, utan att det viktiga är att hitta en stark ton med minsta möjliga ansträngning, det så kallade ”dragläget”.  Det krävs en del mod för att eleven ska våga uppbringa dessa starka läten och för att uppmuntra till det är det viktigt att läromiljön känns trygg och tillitsfull. Informanterna anser att kulning är ett starkt verktyg för att utveckla rösten och att tekniken går att applicera även på annan sång eller tal, den kan exempelvis vara till stor hjälp för att hitta stöd, andning och en kraftfullare röst. Resultatet visar att informanterna är väl insatta i den forskning som är gjord kring tekniken och att den varit värdefull i utformningen av deras metod. Kulningen har i dagens samhälle fått en rad nya användningsområden och resultatet visar att kulningen inte är någonting statiskt utan att den anpassas och förändras utifrån kontexten den används i. / The purpose of this study is to investigate what method singing teachers within the Swedish folk music genre, use to teach kulning, and whether it is possible to use kulning as a tool to improve singing technique in general. The basis of this study is qualitative interviews with three singing teachers who have many years of experience from teaching kulning. The theoretical basis of the study has been the socio-cultural perspective. The result of the study gives us a good insight in the singing-teachers methods for teaching kulning, and it shows both similarities and differences in their methods. Common to their methods is a focus on calling or hollering rather than a way of singing. They all emphasize that kulning does not require particularly strong effort or muscle strength, but that it is important to find a strong tone with least possible effort. It takes some courage for the student to dare to make these strong noises, and to encourage it, it is important that the learning environment feels safe and trusting. The interviewees believe that kulning is a powerful tool for developing the voice and that the technique also can be applied to other types of singing or speech, it can for example be very helpful in finding support, breathing and a more powerful voice. The results show that the informants are well acquainted with the research that has been done on the technique and that it has been valuable in the design of their method. In today's society, kulning has gained a number of new areas of use and the results show that kulning is not something static but that it is adapted and changed based on the context in which it is used.

Jag har beskrivit och diskuterat de möjligheter och utmaningar som fjärrundervisning har inneburit för mig och mina sångstudenter under Coronapandemin. Mitt syfte var att fånga studenternas uppfattningar om huruvida traditionellt platsbunden, gehörstraderad sångundervisning var utbytbar mot nätbaserad synkron undervisning. Jag ville veta hur och om undervisningsformen har påverkat studenternas motivation – lust att lära. Undersökningen bygger på studenternas egna reflektioner efter två fjärrbaserade kurser i folksång på plattformarna Zoom och Aloha. Resultatet visar att variation och musikaliskt fokus, flexibelt lärande, enskild handledning och feedback bidrog både till lust att lära och motiverade till självstudier. / Högskolepedagogisk kurs 2 på KMH.