No description available.

Under covid-19-pandemin gick Sveriges gymnasieskolor över till fjärrundervisning. Detta innebar bland annat förändrade förutsättningar för undervisningen i många ämnen, inte minst musik. Musikteori är en central del i musikundervisningen på gymnasiet och ett särskilt fokus i denna uppsats. Syftet med uppsatsen var därför att öka kunskapen om fjärrundervisning av musikteoriämnet på gymnasiet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på lärande och medierande verktyg undersöktes fjärrundervisningens betydelse för ämnet under pandemin. Kvalitativa intervjuer med gymnasielärare visade att övergången till fjärrundervisningen påverkat både undervisningen och elevers lärande. Viktiga verktyg i musiksalen saknades i många elevers hem. Videosamtalens tidsfördröjning samt begränsade sikt fick konsekvenser för hur lärare läser av elevers respons och anpassar undervisningen så att alla elever kan hänga med och förstå. Detta mynnade ut i en diskussion där vikten av att musikteori måste vara praktiskt musikaliskt förankrad framlyftes. Dock måste det praktiska inte betyda gemensamt musikspel utan även att aktivt diskutera i grupp kring musik och teori samt att skapa musik med digitala hjälpmedel.

Jag har beskrivit och diskuterat de möjligheter och utmaningar som fjärrundervisning har inneburit för mig och mina sångstudenter under Coronapandemin. Mitt syfte var att fånga studenternas uppfattningar om huruvida traditionellt platsbunden, gehörstraderad sångundervisning var utbytbar mot nätbaserad synkron undervisning. Jag ville veta hur och om undervisningsformen har påverkat studenternas motivation – lust att lära. Undersökningen bygger på studenternas egna reflektioner efter två fjärrbaserade kurser i folksång på plattformarna Zoom och Aloha. Resultatet visar att variation och musikaliskt fokus, flexibelt lärande, enskild handledning och feedback bidrog både till lust att lära och motiverade till självstudier. / Högskolepedagogisk kurs 2 på KMH.