Detta arbete har utifrån ett integrativt förhållningssätt undersökt hur improvisationstekniken strettokanon kan användas i gymnasiets gehörs- och musiklärarundervisning. En undervisningsmodell har prövats och utvärderats i ett undervisningsförsök på estetiskt gymnasium, och funnits vara ett väl fungerande tillvägagångssätt för att lära ut strettokanon på gymnasienivå.

Under covid-19-pandemin gick Sveriges gymnasieskolor över till fjärrundervisning. Detta innebar bland annat förändrade förutsättningar för undervisningen i många ämnen, inte minst musik. Musikteori är en central del i musikundervisningen på gymnasiet och ett särskilt fokus i denna uppsats. Syftet med uppsatsen var därför att öka kunskapen om fjärrundervisning av musikteoriämnet på gymnasiet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på lärande och medierande verktyg undersöktes fjärrundervisningens betydelse för ämnet under pandemin. Kvalitativa intervjuer med gymnasielärare visade att övergången till fjärrundervisningen påverkat både undervisningen och elevers lärande. Viktiga verktyg i musiksalen saknades i många elevers hem. Videosamtalens tidsfördröjning samt begränsade sikt fick konsekvenser för hur lärare läser av elevers respons och anpassar undervisningen så att alla elever kan hänga med och förstå. Detta mynnade ut i en diskussion där vikten av att musikteori måste vara praktiskt musikaliskt förankrad framlyftes. Dock måste det praktiska inte betyda gemensamt musikspel utan även att aktivt diskutera i grupp kring musik och teori samt att skapa musik med digitala hjälpmedel.