Jag har beskrivit och diskuterat de möjligheter och utmaningar som fjärrundervisning har inneburit för mig och mina sångstudenter under Coronapandemin. Mitt syfte var att fånga studenternas uppfattningar om huruvida traditionellt platsbunden, gehörstraderad sångundervisning var utbytbar mot nätbaserad synkron undervisning. Jag ville veta hur och om undervisningsformen har påverkat studenternas motivation – lust att lära. Undersökningen bygger på studenternas egna reflektioner efter två fjärrbaserade kurser i folksång på plattformarna Zoom och Aloha. Resultatet visar att variation och musikaliskt fokus, flexibelt lärande, enskild handledning och feedback bidrog både till lust att lära och motiverade till självstudier. / Högskolepedagogisk kurs 2 på KMH.

I samband med Covid-19 pandemin har användningen av digitala videomöten ökat drastiskt. Till följd av detta har effekter såsom trötthet och utmattning uppstått. Den här studien syftade därmed till att studera zoomtrötthet hos studenter vid Umeå Universitet. Frågeställningarna var vilka faktorer som påverkar zoomtrötthet hos studenter samt om zoomtrötthet hos studenter är vanligare bland kvinnor än män. Urvalet bestod av 60 studenter varav 34 kvinnor och 26 män mellan 21–35 år. Studien genomfördes med en kvantitativ metod där data samlades in via en webbaserad enkät, som huvudsakligen bestod av instrumentet Zoom Exhaustion & Fatigue Scale (ZEF Scale). Analys av data gjordes i JASP med hjälp av olika statistiska analyser. Resultatet visade inga statistiskt signifikanta skillnader mellan kvinnor och män, däremot framkom medelvärdesskillnader i nivån av zoomtrötthet. Beträffande faktorn kameraanvändning fann vi en signifikant skillnad, där en kamera på medför en högre zoomtrötthet. Då denna studies resultat uppmätte en relativt låg nivå av zoomtrötthet, föreslås framtida forskning undersöka fler faktorer som kan påverka zoomtrötthet. / During the Covid-19 pandemic, the use of digital videoconferencing increased dramatically. As a result, effects such as fatigue and exhaustion have occurred. This study aimed to examine zoom fatigue in students at Umeå University. The questions of interest were, which factors affect zoom fatigue in students and whether zoom fatigue in students is more common among women than men. The sample consisted of 60 students, of which 34 were women and 26 were men between the ages of 21 and 35. The study was conducted using a quantitative method where data were collected via a web-based survey, which mainly consisted of the instrument Zoom Exhaustion & Fatigue Scale (ZEF Scale). Analysis of data was done in JASP using various statistical analyzes. The results showed no statistically significant differences between women and men, however, mean differences in the level of zoom fatigue emerged. Regarding the factor camera use, we found a significant difference, where a camera on causes a higher zoom fatigue. As the results of this study measured a relatively low level of zoom fatigue, future research is proposed to investigate more factors that may affect zoom fatigue.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön hos svenska yrkesarbetare påverkades till följd av att de tvingats att arbeta hemifrån under covid-19-pandemin. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio deltagare, åtta kvinnor och en man i åldrarna 40-53 år, yrkesverksamma inom olika branscher i Sverige. Tematisk innehållsanalys resulterade i sex teman: Upplevelser av att arbeta hemifrån, Socialt stöd, Hälsa och välmående, Balans arbete –fritid, Arbetsgivarens roll och ansvar, samt Distansarbete som möjlighet. Studien visade att upplevelsen av att arbeta hemifrån påverkades av familjeoch bostadssituation, behov av social kontakt och arbetsuppgifternas karaktär, men var oberoende av bransch. Arbete hemifrån fungerade över förväntan, trots svårigheter med ergonomi, social isolering, zoomtrötthet och gränsdragning arbete-fritid. Deltagarna uppskattade flexibiliteten och ville gärna ha kvar möjligheten att arbeta hemifrån som ett alternativ även i framtiden. / The purpose of this study was to investigate how the psychosocial work environment of Swedish office workers was influenced as a result of their forced working from home during the COVID-19 pandemic. Qualitative, semi-structured interviews were held with nine participants: eight women and one man, aged 40-53 years, working within different work domains in Sweden. Thematic content analysis resulted in six themes: Experiences of working from home, Social support, Health and well-being, Work and life balance, Role of the employer, and Teleworking as an option. The study showed that the experience of working from home was influenced by family and housing situations, the need of social contacts and the character of the work content, but was independent of the work domain. Working from home was beyond expectations, though there were difficulties with ergonomics, social isolation, Zoom/MS-teams/Skype fatigue and managing work and life balance. The participants appreciated the flexibility and also wished to have the option of working from home in the future.