This study explores the use of chairs during remote work from home. In our modern, digital society, it is becoming increasingly common for people to do their work from the workplace at home. Working from home has also increased significantly with the COVID-19 pandemic that has been a part of our everyday life for the past year. This work is based on the new conditions people are given when working moves full-time or part-time to the home and the new needs in the form of furniture and solutions that working from home requires. The problem discovered and explored in this work concerns limitations in existing and commonly used chairs when working at home. The problem was identified and explored in a research phase consisting of an interview study and a literature study. The interview study shows that the informants either have office chairs, they do not think aesthetically fit in the home environment or kitchen chairs with a lack of ergonomics are used. The literature study reveals additional information that many office chairs marketed as ergonomically correct are often overdesigned with complex settings that become difficult to use in real life, leading to people, despite advancing adjustment possibilities, sitting incorrectly or unfavorably from an ergonomic point of view. An additional problem concerns overcrowded people where there is no space for both the dining area and the office. Based on the problem formulation, the purpose of the work was formulated, which is to create an ergonomically well-adapted chair that acts as a hybrid between kitchen chair and work chair for people working from home. The aesthetics of the chair should fit in a kitchen environment in the home while fulfilling the ergonomic benefits of a work chair in the form of some adjustment. The interview study was conducted in the form of in-depth interviews with 11 informants, all of whom work full-time or part-time from home. Based on the Interview study and the literature study, several problems that may exist when using chairs, both adjustable and with fixed dimensions, as well as needs that arise during working from home were identified. The knowledge extracted from the research has laid the foundation for the idea-generating phase. In the generation of ideas, model building has in various ways been the tools used. Models have been made alternating either in metal, wood, cardboard or CAD. After that, a metal and wood chair were created with a stylish and light impression that meets good ergonomic possibilities for those who work from home. The chair can be adjusted in three joints with a few well-selected fixed dimensions. To solve an adjustment function while maintaining the aesthetics of the kitchen chair, it has fasteners in the form of magnets in the seat and back. It allows for an adjustment of both seat and back to suit the specific user. Height adjustment is also made using magnets inside sleeves that are attached to the underside of the seat leg and adjust the height of the chair. The magnets are designed to hold the sleeves in place on the seat leg. All adjustments are in fixed positions to make use easier for the user where the adjustments are quick to achieve. The result is a prototype of a chair that can act as a hybrid between kitchen chair and work chair. Keywords: Chair, remote work, working from home, ergonomics, kitchen chair, office chair.

Syftet med studien var att undersöka yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån under Covid-19, samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv. Studien var av kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt nio kvinnor och nio män utvaldes ut, vilka samtliga arbetat till större grad hemifrån än före pandemins utbrott. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys och resulterade i fem huvudteman samt två underteman. Studiens resultat visade att de yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv är ytterst individuella. Majoriteten av deltagarna upplevde det ökade arbetet hemifrån ha bidragit till bland annat en ökad flexibilitet, samt ett effektivare och mer gränslöst arbete. Studien visar även att distansarbetet från hemmet kan upplevas bidra till gränsdragningssvårigheter mellan arbetsliv samt privatliv samt brist på socialt samspel.

Det har skett en stor ökning av distansarbetet i samband med Covid-19 pandemin. Ekonomyrket är ett av de yrken som har haft möjlighet till denna omställning från kontorsarbete till distansarbete. Att arbeta på distans ställer prov på den anställde och dennes motivation.  Syftet med studien är att bidra till förståelsen för hur redovisningsekonomer upplevt omställningen från traditionellt kontorsjobb till distansarbete och hur det har påverkat arbetsmotivationen.  För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där tio redovisningsekonomer i södra Sverige intervjuades. Empirin analyserades sedan med koppling till Self-determination theory och Herzbergs tvåfaktorsteori för att besvara frågeställningarna.  Studiens visar att det har varit en stor omställning av arbetsmiljön för redovisningsekonomer vid distansarbete. Det har visat en stor påverkan på arbetsmiljön och således på motivationen, där inre motivationsfaktorer var av större vikt vid arbete på distans. / There has been a large increase in telework due to the Covid-19 pandemic. The economist is one of the professions that has had the opportunity for this transition from office work to telework. Teleworking presents challenges to the employee and his motivation. The purpose of this study is to contribute to the understanding of how economists have experienced the transition from traditional office work to telework and how it has affected their work motivation. To achieve the purpose of the study, a qualitative method was used where ten accounting economists in southern Sweden were interviewed. The empiric was then analyzed in connection with Self-determination theory and Herzberg's two-factor theory to answer the questions. The study shows that there has been a major change in the work environment for accounting economists in teleworking. It has shown a great impact on the work environment and thus on motivation, where internal motivational factors were of greater importance when working at a distance.

Frågeställning och syfte: Vi har i denna studie utgått från forskningsfrågan: ”hur distans/hybridarbete påverkar arbetstillfredsställelse och dess faktorer - stöd och sociala relationer från kollegor och chefer, karriärmöjligheter, och lön och förmåner - och vilka konsekvenser det får?”. Där vårt syfte har varit: ”att skapa förståelse för hur distans/hybridarbete påverkar arbetstillfredsställelse (job/work satisfaction) på svensk myndighet”. Teori: I vår studie har vi bland annat använt oss av teorier som: bevarande av resurser teorin (conservation of resources theory) social utbytes teori (social exchange theory), gränsteori (boundary control theory), och Herzbergs tvåfaktorsteori om motivation (two-factor theory of motivation). Metod: Vi har i vår studie genomfört en kvalitativ studie på en svensk statlig förvaltningsmyndighet där vi först gjort en surveyundersökning online som vi följt upp med att intervjua tre respondenter på myndigheten. Datan som framkom från surveyundersökningen och intervjuerna analyserades genom metoden grundad teori. Resultat: Samtliga respondenter har uppgett att de verkliga sociala mötena och sammanhanget ersätts med framför allt digitala möten. Detta medför att det blir svårare att lära känna kollegor och bygga kontaktnät på det kontor hen har som placeringsort, och medför mer tristess och isolering. Dessa effekter mildras dock av att respondenterna kombinerar arbete hemifrån med att också vara på plats hos arbetsgivaren och på så sätt upprätthåller de verkliga sociala mötena och sammanhanget. Majoriteten av respondenterna har uppgett att varken karriärmöjligheter, eller lön och förmåner påverkas av arbete hemifrån. Medan samtliga respondenter upplever fördelar med att arbeta hemifrån som att det medför bättre balans mellan privat- och yrkesliv på grund av ökad flexibilitet, mer bekvämlighet och frihet, och att de överlag uppskattar att kunna arbeta delvis hemifrån. Slutsats: Vår slutsats enligt respondenterna blir därför att fördelarna med arbete hemifrån överväger nackdelarna så länge de kan kombinera arbete hemifrån med att även vara på plats hos arbetsgivaren, så kallat hybridarbete.

The combination of growth in gross domestic product, population, and employment in an area usually implies a growth in demand for workplace properties, somewhere employees can carry out work. This, in combination with a deindustrialization process where more and more people shift to jobs within the service sector has historically fuelled the demand for office space in most across the western world, not least in Sweden. During the year of 2020, due to the ongoing pandemic many employees have been forced or encouraged to work from home, telework. With so many employees teleworking and many organisations reconsidering where work should be carried out, the importance and future of offices is questioned. The aim of this thesis was to obtain a deeper understanding of how increased telework will affect the office space market. In doing so, four research questions were formulated assessing the effect of telework on the office space market, the drivers and obstacles towards increased telework, and finally the Corona pandemic effect on the future of telework. The approach of finding evidence to answer research questions was interviewing real estate professionals, employers and employees, conducting a survey, and performing an extensive literature review on previous work surrounding the topic. The result shows that telework will likely lead to decentralisation of offices, increased demand for flexibility, changes in requested office design and eventually a somewhat weakened demand for office space. Result further shows that the main drivers towards increased telework were found to be the event of a crisis, improved results, development of information and communication technology (ICT), and improved work-life balance. The main obstacles were found to be social isolation, loss of organisational culture, and teamwork suffering. Lastly, results show that the Corona pandemic has served as a catalyst for many to realise the potential of telework while simultaneously helping many to realise the importance of the office as a meeting place. In conclusion, the Corona pandemic has pushed the change towards increased telework and possibly, we need to reconsider what is implied with work in our society. / Kombinationen av tillväxt i bruttonationalprodukt, befolkning och antal arbetare i ett område medför vanligtvis en ökad efterfrågan på arbetsplatsfastigheter, någonstans arbetare kan utföra sitt arbete. Detta, i kombination med en avindustrialiseringsprocess där fler och fler människor jobbar inom tjänstesektorn har historiskt sett drivit på efterfrågan för kontor i de flesta länder i västvärlden, inte minst i Sverige. Under året 2020 har den pågående pandemin resulterat i att många arbetare tvingats eller uppmuntrats arbeta hemifrån, distansarbete. Med så många som arbetar på distans och då många organisationer ser över var arbete helst ska utföras, ifrågasätts betydelsen och framtiden av kontor. Syftet med detta arbete var att få en djupare förståelse för hur ökat distansarbete kan komma att påverka marknaden för kontorsyta. Därigenom formulerades fyra forskningsfrågor som granskar effekten av distansarbete på kontorsmarknaden, drivkrafterna och hindren för ökat distansarbete och slutligen Coronapandemins effekt på framtiden för distansarbete. Tillvägagångssättet för att hitta bevis som kan svara på forskningsfrågor var att intervjua yrkesverksamma inom fastighetsmarknaden, arbetsgivare, anställda, genomföra en enkätundersökning samt utföra en omfattande litteraturgranskning av tidigare arbete kring ämnet. Resultatet visar att distansarbete sannolikt kommer att leda till decentralisering av kontor, ökad efterfrågan på flexibilitet, förändringar i efterfrågad kontorsdesign och så småningom en något försvagad efterfrågan på kontor. Resultatet visar även att de viktigaste drivkrafterna mot ökat distansarbete är inträffandet av en kris, förbättrat resultat, utveckling av informations- och kommunikationsteknik och förbättrad balans mellan arbete och privatliv. De största hindren visade sig vara social isolering, försvagad organisationskultur och att samarbete kan gå förlorad. Slutligen visar resultatet att Coronapandemin har fungerat som en katalysator för många att inse potentialen med distansarbete samtidigt som många insett betydelsen av kontoret som mötesplats. Sammanfattningsvis har Coronapandemin drivit på förändringen mot ökat distansarbete och möjligtvis måste vi tänka om kring vad arbete betyder i vårt samhälle.

Arbete hemifrån är en växande trend och arbetstagare i Sverige har till följd av covid-19 rekommenderats att arbeta hemifrån. Syftet med studien är att undersöka och därmed bidra med kunskap om medarbetares uppfattningar om arbete hemifrån, med särskilt fokus på medarbetares fysiska och psykosociala arbetsmiljö i hemmet. Frågeställningarna studien avser besvara är; Hur uppfattar medarbetare den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vid arbete hemifrån? Vilka utmaningar och möjligheter uppfattar medarbetare finns med att arbeta hemifrån? Genom en fenomenografisk metodansats undersöks medarbetares uppfattningar av fenomenet arbete hemifrån. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare från det svenska tågbolaget SJ. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att hemmets arbetsplats inte är lika bra som på kontoret och heller inte kan bli det. Respondenterna gav även uttryck för att digitala hjälpmedel inte fullt ut kan motsvara det sociala samspelet på arbetsplatsen. Gränsen mellan arbetsliv och privatliv uppfattades även vara mer flytande vid hemarbete.

Covid-19 pandemins konsekvenser har varit många och i början av 2020 gick Folkhälsomyndigheten ut med rekommendationen att alla som kan ska arbeta hemifrån för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten 2021). Syftet med vår studie är att undersöka om den psykosociala arbetsmiljön kopplat till krav, kontroll och socialt stöd har förändrats för kontorsanställda i Sverige till följd av påtvingat distansarbete under Covid-19-pandemin och ifall dessa faktorer påverkat deras vilja att fortsätta arbeta hemifrån.  Den teoretiska referensramen beskriver inledningsvis vad arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö innebär innan distansarbete och dess fördelar samt nackdelar presenteras närmare.  Studien baseras på tre teorier och modeller som på många sätt kan förklaras och förstås på liknande sätt utifrån olika definitioner och infallsvinklar. Vi har använt oss av en kvantitativ metod och en webbaserad enkät skickades ut via sociala medier som gav oss 108 svar. En analys gjordes med hjälp av korstabeller där bivariata samband mellan krav, kontroll och socialt stöd och individens vilja att fortsätta arbeta hemifrån analyserades.  Studien visade att den psykosociala arbetsmiljön kopplat till krav, kontroll och socialt stöd har förändrats mer eller mindre under Covid-19-pandemin. De flesta upplevde förbättringar när det gäller krav och blandade erfarenheter angående kontroll men det sociala stödet har blivit sämre enligt majoriteten av respondenterna. Studien visade att dessa faktorer påverkar kontorsanställdas vilja att fortsätta arbeta hemifrån till en viss del. Oavsett hur upplevelsen var vill de flesta fortsätta arbeta hemifrån på deltid i framtiden. / The purpose of this study was to investigate if the psychosocial work environment regarding demand, control and social support has changed for the white-collar workers as a result of forced teleworking during the Covid-19 pandemic and if these factors affect the white-collar workers willingness to continue teleworking. A quantitative method was used and a questionnaire was sent out through social media which gave us 108 answers. An analysis was performed with the help of cross-tabulations where bivariate connections between requirements, control and social support and the individual's willingness to continue working from home were analyzed. The study showed that the psychosocial work environment regarding demand, control and social support has changed more or less during the Covid-19 pandemic. Most of the white-collar workers experienced improvement when it comes to demands and mixed experiences about control but the social support has gotten worse according to the majority of the white-collar workers. The study showed that these factors are affecting the white-collar workers' willingness to continue teleworking. No matter how the experience was, most of the white-collar workers still wish to continue teleworking in the future.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön hos svenska yrkesarbetare påverkades till följd av att de tvingats att arbeta hemifrån under covid-19-pandemin. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio deltagare, åtta kvinnor och en man i åldrarna 40-53 år, yrkesverksamma inom olika branscher i Sverige. Tematisk innehållsanalys resulterade i sex teman: Upplevelser av att arbeta hemifrån, Socialt stöd, Hälsa och välmående, Balans arbete –fritid, Arbetsgivarens roll och ansvar, samt Distansarbete som möjlighet. Studien visade att upplevelsen av att arbeta hemifrån påverkades av familjeoch bostadssituation, behov av social kontakt och arbetsuppgifternas karaktär, men var oberoende av bransch. Arbete hemifrån fungerade över förväntan, trots svårigheter med ergonomi, social isolering, zoomtrötthet och gränsdragning arbete-fritid. Deltagarna uppskattade flexibiliteten och ville gärna ha kvar möjligheten att arbeta hemifrån som ett alternativ även i framtiden. / The purpose of this study was to investigate how the psychosocial work environment of Swedish office workers was influenced as a result of their forced working from home during the COVID-19 pandemic. Qualitative, semi-structured interviews were held with nine participants: eight women and one man, aged 40-53 years, working within different work domains in Sweden. Thematic content analysis resulted in six themes: Experiences of working from home, Social support, Health and well-being, Work and life balance, Role of the employer, and Teleworking as an option. The study showed that the experience of working from home was influenced by family and housing situations, the need of social contacts and the character of the work content, but was independent of the work domain. Working from home was beyond expectations, though there were difficulties with ergonomics, social isolation, Zoom/MS-teams/Skype fatigue and managing work and life balance. The participants appreciated the flexibility and also wished to have the option of working from home in the future.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den ökande andelen av betalt arbete hemifrån upplevs ha förändrat gränsdragningen mellan arbetsliv samt familjeliv för kvinnor och män. Studien syftar vidare till att undersöka om mängden ökat arbete hemifrån förändrat upplevelsen av att arbetslivet och familjelivet kommer i konflikt samt att se om fördelningen av det obetalda arbetet har påverkats av den förändrade arbetssituationen.   Frågeställningarna har tagits fram för att besvara studiens syfte: ”Hur påverkar det obetalda arbetet kvinnor och män som utför betalt arbete hemifrån?”, ”Hur upplever arbetstagaren att gränsen mellan privatliv och arbete påverkas av betalt hemarbete?”, ”Hur påverkas det betalda arbetet av hemarbete?”. Den teoretiska referensramen fokuserar på gränslöst arbete med fokus på begreppen betalt hemarbete samt obetalt arbete. Det obetalda arbetet beskriver det oavlönade arbete som utförs i hemmet som historiskt sett i hög grad utförts av kvinnor. Det växande begreppet gränslöst arbete belyses ur nya vinklar i studien då rådande Covid-19 pandemi samt ny teknik möjliggjort till större flexibilitet för hur, var och när de betalda arbetsuppgifterna utförs vilket skulle kunna bidra till en obalans mellan arbets- och privatliv. Studien utgår från kvalitativ ansats där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna från 25 till 40 år. Resultatet visar på att studiens respondenter upplever att de lever i ett jämställt förhållande där det obetalda arbetet fördelas jämnt mellan könen. Studien finner att respondenterna är mer effektiva vid utförandet av betalt arbete hemifrån. Trots den svåra gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv känner sig respondenterna mer tillräckliga mot de båda sfärerna där de i framditiden önskar att få arbeta varierat där de delvis arbetar hemifrån och delvis på arbetsplatsen. / The purpose of this bachelor's thesis is to examine how the increasing proportion of paid work from home is perceived to have changed the demarcation between work life and family life for women and men. The study also aims to investigate whether the amount of increased work from home has changed the experience that work life and family life come into conflict and to see if the distribution of unpaid work has affected the changed work situation. The questions have been developed to answer the purpose of the study: "How does unpaid work affect women and men who perform paid work from home?", "How does the employee feel that the boundary between private life and work is affected by paid work from home?", “How is paid work affected by homework?”. The theoretical frame of reference focuses on boundless work with a focus on the concepts of paid homework and unpaid work. The unpaid work describes work performed at home that has historically been performed to a large extent by women. The growing concept of borderless work is highlighted from new angles in the study as the prevailing Covid-19 pandemic and new technology enabled greater flexibility in how, where and when the paid work tasks are performed, which could contribute to an imbalance between work and private life. The study is based on a qualitative approach where we conducted six semi-structured interviews with respondents aged between 25 to 40 years. The results show that the study's respondents feel that they live in an equal relationship where the unpaid work is distributed evenly between the sexes. The study finds that the respondents are more efficient at homework. Despite the difficult demarcation between work and family the respondents now feel more sufficient towards the two spheres where in the future they wish to work at varied places where they could work partly from home and partly from the office.

När Covid-19 pandemin slog till var många organisationer tvungna att anpassasig till nya arbetssätt. För många medförde det att arbete som tidigare utförts påkontor nu istället fick flytta hem. Detta innebar en stor omställning inte minst förmyndigheter som inte haft möjlighet att utföra sitt arbeta hemifrån tidigare.Syftet med studien var att undersöka positiva och negativa effekter iarbetsmiljön vid en omställning från kontorsarbete till arbete hemifrån.Myndigheter och andra organisationer kan ha nytta av denna nya kunskap för attförutse riskfaktorer och förebygga dessa. En fallstudie genomfördes på en enhetpå en myndighet i en större stad i Sverige. En enkät skickades ut till enhetensamt två djupintervjuer genomfördes. Resultatet presenterar samband somframkommit i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön samt fysiskaarbetsmiljön. Resultatet i studien tolkas som att de flesta ställde sig positiva tillarbete hemifrån. Samtliga undersökta statiska samband angående denorganisatoriska, sociala och fysiska arbetsmiljön visade på signifikantakorrelationer (korrelationsvärdena låg mellan 0,387–0,754). Dessa resultatvisade att en väl fungerande digital plattform är en förutsättning för godkommunikation, att ostört arbete påverkar upplevelsen av koncentration, attproduktiviteten påverkades av att sitta ostört, att arbetstillfredsställelsenpåverkades av stödet från ledningen, att uppfattning av sin arbetsställningpåverkade värk och besvär i kroppen och att vad de ansåg om den fysiskaarbetsmiljön gällande bord och stol har betydelse. Både i enkätsvaren och iintervjuerna var de flesta positiva gällande arbete hemifrån. Myndigheter bör taställning till hur de ska ställa sig till att de anställda utför arbete hemifrån ävenefter att samhället fått bättre kontroll på Covid-19 pandemin. Den här studienhar genererat ny kunskap som kan förändra eventuella ställningstagandetgällande arbete hemifrån för anställda på myndigheter. / When the Covid-19 pandemic hit, many organizations had to adapt to new waysof working. For many, this meant that the work previously done in offices wasnow allowed to move home instead. This meant a major change, not least forauthorities that had not been able to carry out their work from home before. Theaim with the study was to investigate positive and negative effects in the workenvironment during a transition from office work to work from home.Authorities and other organizations may benefit from this new knowledge inanticipating risk factors and preventing them. A case study was conducted on aunit of an authority in a larger city in Sweden. A questionnaire was sent out tothe unit and two in-depth interviews were conducted. The results presentconnections that have emerged in the organizational and social workenvironment as well as the physical work environment. The results of the studyare interpreted as saying that most people were positive about working fromhome. All static relationships investigated regarding the organizational, socialand physical working environment showed significant correlations (correlationvalues ranged from 0.387-0.754). These results showed that a well-functioningdigital platform is a prerequisite for good communication, that undisturbed workaffects the experience of concentration, that productivity was affected by sittingundisturbed, that job satisfaction was affected by the support of management,that perception of their working position affected pain and discomfort in thebody and that what they thought about the physical work environment regardingtables and chair matters. Both the answers in the survey and in the interviewsturned out to be positive. All the relationships regarding the organizational andsocial work environment showed correlation that was significant. Also, all therelationships regarding the physical work environment showed correlation thatwas significant. Since the study showed such positive results, authorities shouldconsider about how to approach employees doing work from home even aftersociety has gained better control of the Covid-19 pandemic. This study hasgenerated new knowledge that can change any position regarding work fromhome for employees at authorities.