Syfte: Under de senaste 20 åren har hyresbostäder visat stabilitet gällande hyror, fastighetspris och avkastning. För kontorsfastigheter har situationen varit annorlunda. Svängningar har skett i takt med rådande konjunkturläge. Trots detta väljer investerare att investera i kontorsfastigheter. Studiens syfte är att undersöka hur ett investeringsbeslut fattas vid förvärvav kontorsfastigheter. För att besvara syftet utgår vi från en huvudfråga som i sin tur delats in i underfrågor enligt nedanstående frågeställning: Hur ser beslutsprocessen ut?              - Vilka beslutskriterier förekommer?        - Vilken information beaktas?        - Vilka modeller används? Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod och en abduktiv ansats där intervjuer har genomförts. Resultat & slutsats: Studien har visat att en beslutsprocess likt Henneberry och Roberts normativa beslutsmodell förekommer i olika typer av fastighetsbolag. Även ett mindre strukturerat tillvägagångssätt förekommer för att fatta beslut inför förvärv avkontorsfastigheter. Vi konstaterar att en stor del av informationen som beaktas insamlas genomen due diligence-liknande process, samt andra typer av analyser som makro-, orts- och fastighetsmarknadsanalys. Modeller förekommer för att beräkna avkastning, kassaflöden, risk och portföljval. Vi uppmärksammar att allmänna beslutskriterier kan vara svåra att uppge, men ofta går att härleda utifrån företagets strategi. Förslag till fortsatt forskning: Endast en person intervjuades i det största fastighetsbolaget, Vasakronan. I bolaget fanns specifika avdelningar för olika delar i beslutsprocessen. Att genomföra en fallstudie vore i sådant fall intressant för att få en klarare bild av hur ett stort fastighetsbolag med specialkompetens inom varje område genomför beslutsprocessen. Uppsatsens bidrag: Studien ger läsaren en överblick i hur hela beslutsprocessen inför förvärvav en kontorsfastighet kan se ut i fyra olika fastighetsbolag.

Syftet med detta examensarbete är att få en inblick i hur relationen mellan fastighetsbolag ochserviceleverantörer ser ut på den svenska kontorsmarknaden, både hur den ser ut idag och hur denkommer att utvecklas i framtiden. Strategisk hantering av stödtjänster är något som kallas Facility management (FM), något jag börjar arbetet med att klargöra. Anledningen till att jag vill klargöra vadFM är, beror på att det är en teori vilken ofta missuppfattas. Likväl är syftet med arbetet att få eninblick i hur fastighetsbolagen arbetar och tänker när det gäller att erbjuda sina kontorshyresgästerstödtjänster, samt deras inställning till att ingå partnerskap med serviceleverantörer. För att få dennainblick har jag konstruerat en enkät samt genomfört intervjuer med fastighetsbolag. Ur enkäten samtintervjuerna försöker jag ta fram trender på den svenska kontorshyresmarknaden. Detta examensarbete baseras delvis på examensarbetet ”Fastighetsrelaterade tjänster –Hyresvärdars åsikter och tillvägagångssätt” som gjordes 2005 på samma institution och i samarbetemed AP Fastigheter. Arbetet syftade till att ”undersöka, kartlägga och analysera hur de störrefastighets- och förvaltningsföretagen på den kommersiella Stockholmsmarknaden förhållit sig till atterbjuda fastighetsrelaterade tjänster”. Det syftade även till att ge en bild av dessa aktörers allmännainställning till fastighetsrelaterade tjänster, om denna hade ändrats över tiden och hur de såg påframtiden inom detta område.Som exempel på vad som hänt på marknaden sedan 2005 kan nämnas att AP Fastigheter år 2008köpte samtliga aktier i Vasakronan och bildade ett nytt bolag under namnet Vasakronan, somdärmed kom att bli Sveriges största fastighetsbolag. Under andra hälften av 2009 sålde Vasakronansitt dotterbolag och tillika servicebolag, Vasakronan Service Partner vilket hade levererat stödtjänstertill dess hyresgäster. Bolaget såldes till Coor Service Management, ett ledandeservicemanagementbolag i Norden. Efter försäljningen till Coor tecknade företagen ett fyraårigt avtalrörande stödtjänster till stöd för alla Vasakronans hyresgäster. Tidigare hade endast enskildaregioner haft tillgång till dessa tjänster.

bachelor thesis aims to analyze Arenastaden’s impact on existing and new office property values, as well as future property values. The evidence suggests that Arenastaden, with its 30 000 jobs, 3 000 homes, hotels with 400 rooms, Friends Arena and Mall of Scandinavia will, in 2020, have office rents in the range from 2 700 to 3 250 kr/m 2/year, rental rates only seen in the inner-city. Property values have increased by almost 50% over the past three years to 25,000 kr/m2, and if future rents is set to be approximately 3000 kr/m2/year in 2020, the property values are estimated to 40 000 kr/m2. The overall assessment argues that modernity, Mall of Scandinavia and the cluster of office workers has and will be among the most important factors in the development of Arenastaden into a neighborhood with high office rents and property values. / Detta kandidatarbete syftar till att analysera Arenastadens påverkan på befintliga och nya kontorsfastighetsvärden, och hur potentiell värdeförändring i framtiden kan se ut. Mycket tyder på att Arenastaden med sina 30 000 arbetsplatser, 3 000 bostäder, hotell med 400 rum, Friends Arena och Mall of Scandinavia kommer ha mycket höga kontorshyresnivåer runt år 2020 på uppskattningsvis 2 700 – 3 250 kr/m 2/år, som skulle innebära de högsta hyrorna i ytterstaden och kraftigt närma sig de hyror man i övrigt bara ser i innerstaden. Fastighetsvärdena har ökat med nästan 50% de senaste tre åren till 25 000 kr/m2, och om framtida hyresnivåer ökar till en nivå runt 3000 kr/m2/år år 2020, kan fastighetsvärdena bedömas till ca 40 000 kr/m2. Den sammanlagda bedömningen gör gällande att modernitet, Mall of Scandinavia och kluster av kontor har och kommer vara bland de viktigaste faktorerna i utvecklingen av Arenastaden till en stadsdel med höga kontorshyror och fastighetsvärden.

No description available.

Titel: Business strategies for retail and office properties,  A qualitative study of business strategies from a real estate company perspective.  Subject: Bachelor’s thesis in business administration specialization business management 7,5 credits and corporate finance and property valuation 7,5 credits Author: Alice Möller & Diana Morales Keywords: Business strategies, commercial properties, retail properties, office properties  Problem statement: How does the market look like for retail and office properties? How are business strategies implemented for retail and office properties and how are uncertainties taken into account? What factors influence the strategy decision regarding commercial real estate?  Purpose: The purpose of the study is to describe how property owners business strategies are adapted and executed and how uncertainty in the retail and office properties is taken into account. Then it’s investigated which factors may have an impact on decisions and what the market looks like for retail and office properties in medium-sized cities.  Method: A qualitative investigation was conducted to get answers to the study’s questions. With the help of semi-structured interviews, the respondents have provided exhaustive information regarding business strategies for commercial properties in uncertain situations.  Conclusion: The results of this study show that the market for retail and office properties is doing better than expected. The study shows that the factors that affect the strategy decisions are mainly the market and the outside world. Uncertainties are taken into account by having close communications with tenants but also by being flexible, adaptable to different situations and managing the property portfolio. The business strategies that are mainly used are innovation, communication and having a diversified property portfolio. Despite the fact that real estate companies either have an established or an unspoken business strategy, the companies work with several different strategies. / Titel:  Affärsstrategier för butik-och kontorsfastigheter,  En kvalitativ studie om affärsstrategier utifrån fastighetsbolags perspektiv Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi inriktning verksamhetsstyrning 7,5 hp samt företagsfinansiering och fastighetsvärdering 7,5 hp  Författare: Alice Möller & Diana Morales Nyckelord: Affärsstrategier, kommersiella fastigheter, butiksfastigheter, kontorsfastigheter Problemformulering: Hur ser marknaden ut för butik-och kontorsfastigheter? Hur genomförs affärsstrategier för butik - samt kontorsfastigheter och hur beaktas osäkerheter? Vilka faktorer påverkar strategibeslutet avseende kommersiella fastigheter?  Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur fastighetsägares affärsstrategier anpassas och utförs samt hur osäkerheten för butik- och kontorsfastigheter tas i beaktande. Därefter utreds det vilka faktorer som kan ha en inverkan på beslut samt hur marknaden ser ut för butik-och kontorsfastigheter i större städer.  Metod: En kvalitativ undersökning utfördes för att få svar på studiens frågeställningar. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har intervjurespondent tilldelats uttömmande information avseende affärsstrategier för kommersiella fastigheter vid osäkra situationer.  Slutsats: Resultatet för denna studie visar på att marknaden för butik-och kontorsfastigheter går bättre än förväntat. Studien påvisar att de faktorer som påverkar strategibeslut främst är marknaden samt omvärlden. Osäkerheter beaktas genom att ha en nära kommunikation med hyresgäster men även genom att vara flexibel, anpassningsbar för olika situationer samt hantera fastighetsbeståndet. Affärsstrategierna som främst används är innovation, kommunikation och att ha ett diversifierat fastighetsbestånd. Trots att fastighetsföretagen antingen har en fastställd eller en ej uttalad affärsstrategi arbetar företagen med flera olika strategier.

The impact of geographical choices is crucial for both individuals and businesses to assess. Generally, companies are favored by being in accessible areas, which pushes up the demand and price for space. This phenomenon is referred to as a bid-rent theory. Infrastructure like roads and public transport contributes to accessibility. Earlier studies have shown that property prices are affected by all public means of transport but seems to be mostly affected by the accessibility to metro stations. With a quantitative research method, the aim of this master thesis is to explore how commercial property transaction prices are affected by the proximity to public transport specified on metro stations in Stockholm. Our study is performed on 123 officebuildings, and all observations are within the timeline of 2015 to 2021, in both the inner and outer city. The aim is also to explore the difference between those areas. In this study, a hedonic price model is used, where price/sqm is the dependent variable: y = m + β1x1 + … + βnxn + ε 10 independent variables are used, all arguably related to determine a price for a commercial office property. The variables Metro and I/O are in focus and considered our main variables to examine, Metro represents the distance to metro stations and I/O is a dummy for inner and outer city. In total, 7 models are presented in the results, with different combinations of independent variables. All models contribute to discussion, however, the model that we consider gives the most relevant results has a degree of explanation R2 of 46,7%. This model gives us significant results on both independent variables in focus, and the model itself. A large factor that interrupted better results was the limitations on observations. The interpretation of the model for offices in the inner city showed that the dependent variable changed 0,667 units when the independent variable I/O changed 1 unit. Moreover, when the distance to metro stations increased with 1 unit the dependent variable decreased with 0,0454 units per km. Furthermore, within the inner city the distance to metro stations tends to have less significance, to clarify the reason why, is yet to be discovered. / Valet av geografisk placering är något som både privatpersoner och företag påverkas av. Generellt sett är det ekonomiskt fördelaktigt för företag att placera sig i lättillgängliga områden, vilket i sin tur bidrar till en högre efterfrågan och högre hyror i vissa områden. Infrastruktur såsom vägar och kollektivtrafik bidrar till ökad tillgänglighet. Tidigare studier visar att närhet till kollektivtrafik, oavsett trafik-slag, har en effekt på priset. Dock verkar priset påverkas främst av tillgängligheten till tunnelbana. Med en kvantitativ forskningsmetod är syftet med denna masteruppsats att undersöka hur kommersiella fastighetspriser påverkas av närhet till kollektivtrafik, med en inriktning på tunnelbanestationer i Stockholms län. Vår studie grundar sig på 123 kontorsfastigheter och samtliga transaktioner är utförda mellan år 2015–2021, i både innerstad och ytterstad. Syftet är därför också att undersöka vilken skillnad det finns mellan dessa områden. I studien används en hedonisk prismodell, där vår beroende variabel är pris/kvm: y = m + β1x1 + … + βnxn + ε 10 oberoende variabler, som i någon mån kan förklara priset, har använts i analysen. Bland dessa har vi haft störst fokus på variablerna för avstånd till tunnelbanestation Metro samt dummy-variabeln för innerstad/ytterstad I/O. Totalt sett redovisas 7 modeller med olika kombinationer av oberoende variabler. Samtliga modeller bidrar till diskussion, men den modell vi anser ger oss mest relevant information har en förklaringsgrad R2 på 46,7% och visar signifikans på modellen i sin helhet samt våra oberoende variabler i fokus. Tolkningen av modellen för kontorsfastigheter i innerstaden visade att den beroende variabeln steg 0,667 enheter när den oberoende variabeln I/O ändrades med 1 enhet. Samt visade det sig att när avståndet ökade till tunnelbanestationer med 1 enhet så minskade den beroende variabeln med 0,0454 enheter per kilometer. Dessutom, tenderar avståndet till unnelbanestationer i innerstad, att ha mindre påverkan på priset. Orsaken till detta, framgår inte i denna studie.

The combination of growth in gross domestic product, population, and employment in an area usually implies a growth in demand for workplace properties, somewhere employees can carry out work. This, in combination with a deindustrialization process where more and more people shift to jobs within the service sector has historically fuelled the demand for office space in most across the western world, not least in Sweden. During the year of 2020, due to the ongoing pandemic many employees have been forced or encouraged to work from home, telework. With so many employees teleworking and many organisations reconsidering where work should be carried out, the importance and future of offices is questioned. The aim of this thesis was to obtain a deeper understanding of how increased telework will affect the office space market. In doing so, four research questions were formulated assessing the effect of telework on the office space market, the drivers and obstacles towards increased telework, and finally the Corona pandemic effect on the future of telework. The approach of finding evidence to answer research questions was interviewing real estate professionals, employers and employees, conducting a survey, and performing an extensive literature review on previous work surrounding the topic. The result shows that telework will likely lead to decentralisation of offices, increased demand for flexibility, changes in requested office design and eventually a somewhat weakened demand for office space. Result further shows that the main drivers towards increased telework were found to be the event of a crisis, improved results, development of information and communication technology (ICT), and improved work-life balance. The main obstacles were found to be social isolation, loss of organisational culture, and teamwork suffering. Lastly, results show that the Corona pandemic has served as a catalyst for many to realise the potential of telework while simultaneously helping many to realise the importance of the office as a meeting place. In conclusion, the Corona pandemic has pushed the change towards increased telework and possibly, we need to reconsider what is implied with work in our society. / Kombinationen av tillväxt i bruttonationalprodukt, befolkning och antal arbetare i ett område medför vanligtvis en ökad efterfrågan på arbetsplatsfastigheter, någonstans arbetare kan utföra sitt arbete. Detta, i kombination med en avindustrialiseringsprocess där fler och fler människor jobbar inom tjänstesektorn har historiskt sett drivit på efterfrågan för kontor i de flesta länder i västvärlden, inte minst i Sverige. Under året 2020 har den pågående pandemin resulterat i att många arbetare tvingats eller uppmuntrats arbeta hemifrån, distansarbete. Med så många som arbetar på distans och då många organisationer ser över var arbete helst ska utföras, ifrågasätts betydelsen och framtiden av kontor. Syftet med detta arbete var att få en djupare förståelse för hur ökat distansarbete kan komma att påverka marknaden för kontorsyta. Därigenom formulerades fyra forskningsfrågor som granskar effekten av distansarbete på kontorsmarknaden, drivkrafterna och hindren för ökat distansarbete och slutligen Coronapandemins effekt på framtiden för distansarbete. Tillvägagångssättet för att hitta bevis som kan svara på forskningsfrågor var att intervjua yrkesverksamma inom fastighetsmarknaden, arbetsgivare, anställda, genomföra en enkätundersökning samt utföra en omfattande litteraturgranskning av tidigare arbete kring ämnet. Resultatet visar att distansarbete sannolikt kommer att leda till decentralisering av kontor, ökad efterfrågan på flexibilitet, förändringar i efterfrågad kontorsdesign och så småningom en något försvagad efterfrågan på kontor. Resultatet visar även att de viktigaste drivkrafterna mot ökat distansarbete är inträffandet av en kris, förbättrat resultat, utveckling av informations- och kommunikationsteknik och förbättrad balans mellan arbete och privatliv. De största hindren visade sig vara social isolering, försvagad organisationskultur och att samarbete kan gå förlorad. Slutligen visar resultatet att Coronapandemin har fungerat som en katalysator för många att inse potentialen med distansarbete samtidigt som många insett betydelsen av kontoret som mötesplats. Sammanfattningsvis har Coronapandemin drivit på förändringen mot ökat distansarbete och möjligtvis måste vi tänka om kring vad arbete betyder i vårt samhälle.

Genom detta examensarbete utvärderas den ännu oprövade tekniken Vehicle-To-Building. Tekniken bygger kortfattat på att elbilar används som tillfällig energilagring, och tillåts stötta en fastighets elektriska system genom att både ta emot och leverera effekt på önskvärt sätt. Om tekniken tillämpas och styrs på ett bra sätt väntas fastighetens totala effektuttag från elnätet kunna formas på önskvärt sätt. Att tillämpa tekniken i kontorsfastigheter är av intresse då en högre framtida efterfrågan av laddningsplatser vid dem är att vänta. Denna höjda efterfrågan kan potentiellt sett skapa negativa effekter på fastighetens ellastprofil i form av ett höjt maximalt effektbehov och ett högre energibehov. Dessutom skulle en implementering av tekniken kunna skapa möjligheter till att utnyttja egenproducerad solel på ett bättre sätt genom en bättre matchning mellan produktion och konsumtion av elektricitet inom fastigheten. För att utvärdera potentialen utvecklades en styralgoritm genom examensarbetet. Styralgoritmen arbetar för att utjämna fastighetens effektuttag från elnätet, och på så sätt minska kostnader i form av elnätsavgift samtidigt som egenförbrukningen ökar. Vidare implementerades styralgoritmen i en matematisk modell för att tillämpas vid simuleringar av ett verkligt scenario. Resultaten från simuleringarna visar hur en implementering av tekniken kan minska den negativa påverkan ett utökat antal laddningsplatser annars skulle kunna ha. Genom att även inkludera en solcellsanläggning i systemkonfigurationen visar resultaten att V2B, tillsammans med en väl konstruerad styralgoritm, kan sänka fastighetens maximala effektbehov och totala energibehov från elnätet. En viktig slutsats som dras från arbetet är vikten av en väl formulerad och konstruerad styralgoritm. Den algoritm som utvecklades visar på svagheter i förutsägelser om framtida effektbehov, vilket vidare leder till en felaktig styrning av effektflödet till elbilarna. För att en framtida implementering av V2B, eller andra liknande system som hanterar laststyrning och energilagring, framgångsrikt ska kunna göra avsedd nytta behöver alltså effektflöden styras korrekt. I annat fall riskerar en verklig implementering generera dålig effekt trots en god potential. / Due to the rise in usage of electric vehicles and changedlegislation regarding charging locations, the demand for charginglocations will most likely rise at office properties in the future. This risen demand will potentially affect the load profile of the property negatively, with a higher power peek and higher energy demand. Investigation of different solutions to handle this problem is therefor of interest. In this thesis, a control algorithm was developed. The control algorithm was designed to flatten the electrical load profile of aproperty during office hours, by allowing a bidirectional power flow between the property and electric vehicles. This bidirectional power flow, accompanied with the possibility oftemporary energy storage, is what makes Vehicle-To-Building (V2B) an interesting choice of technology. The technology also provides a possibility to increase the self-consumption rate of photovoltaic electricity. To assess the potential of V2B, the developed control algorithm was incorporated in a model to simulate an implementation in areal office property. During the simulations the number of electric vehicles were altered as well as the size of a hypothetical photovoltaic plant in order to investigate different system configurations. The results show that the standalone usage of V2B is applicable to minimize the negative effects that a more conventional loading regime possibly could give rise to. Regarding a combination of photovoltaic electricity production and V2B, the results show that even an improved load profile can be achieved if the system configuration is carefully constructed. To use V2B inorder to increase self-consumption rate of photovoltaic electricity significant either the number of vehicles need to be high, or the self-consumption rate low before incorporation of V2B. The study also provides a conclusion regarding the development of a similar control algorithms. In order to attain desired results, the incorporated algorithm needs to be precise and carefully constructed. Otherwise the full potential of the technology might not be achieved.

This thesis aims to explore if and why there exists a price premium for environmentally certified office properties on the Swedish market. The purpose is to contribute with knowledge within the research field of certified properties and how they are valued by the market. In order to answer the research question, regressions of office transaction data have been performed, of which the main model examined whether environmentally certified office properties generate a price premium compared to non-certified properties. Two additional models were analysed, investigating if certain certifications affect the price premium more than others. The transaction data was provided by the real estate consultancy firm Cushman & Wakefield. Furthermore, in contrast to previous research, a cost variable was included in each model. However, in order to capture the significance of the parameter, regressions excluding the cost variable were as well performed. The result of the analysis suggests that environmentally certified office properties are sold at a 14-26% higher price compared to equal properties which are not certified. In addition, certified properties with BREEAM and LEED appear to be sold at a 28-30% respectively 30-31% higher price than GreenBuilding certified properties. The cost variable did not seem to have any larger impact of the price. Most likely, a large part of the generated price premium is a result of aiming for branding benefits which are received by obtaining environmentally certified properties. / Målet med examensarbetet är att undersöka om och varför det existerar en prispremie för miljöcertifierade kontorsfastigheter som är lokaliserade på den svenska fastighetsmarknaden. Syftet är att bidra med kunskap inom forskningsområdet certifierade fastigheter och förstå hur de värderas av den svenska marknaden. För att kunna besvara forskningsfrågorna har regressionsanalyser genomförts för data innehållande transaktioner av kontorsfastigheter. Huvudmodellen har undersökt om miljöcertifierade fastigheter genererar en prispremie jämfört med icke-certifierade fastigheter. Utöver huvudmodellen har ytterligare två modeller analyserats som undersöker huruvida specifika certifieringar påverkar prispremien. Använd transaktionsdata har inhämtats från fastighetskonsultsföretaget Cushman & Wakefield. Jämfört med tidigare studier har en kostnadsparameter inkluderats i varje modell. För att kunna förstå variabelns signifikans och påverkan har även analyser som exkluderar parametern genomförts. Resultatet av regressionen antyder att miljöcertifierade kontorsfastigheter säljs till ett pris som är 14-26 % högre än jämförbara kontorsfastigheter utan certifiering. Vidare verkar BREEAM- och LEED-certifierade fastigheter säljas till 28-30 % respektive 30-31 % högre pris än GreenBuilding-fastigheter. Kostnadsparametern verkar ej ha en signifikant påverkan på prispremien. Med största sannolikhet utgör strävan efter brandingfördelar en stor del av prispremien vilka erhålls om fastighetsägaren innehar miljöcertifierade fastigheter.

The construction and real estate industry accounts for a large share of the global energy consumption. Thus, an onerous responsibility is resting on the shoulders of the property owners and developers to alleviate the emissions derived from the real estate sector. With the escalating necessity for undertaking measures aimed at averting additional negative impact on the climate, a rising level of engagement from governmental as well as private stakeholders emerges. As a consequence of the negative development in the sector, and with tenants willing to pay rentalpremiums to be seated in premises in buildings certified as green, the issuance of green certifications have surged. The purpose of this study is to examine whether the distance from the city center has an impact on the green sales premiums for commercial office properties on the Swedish property market, to be able to compose more accurate calculations of green investments. This is investigated ona national level, as well as for cities exceeding 200,000 inhabitants. The study is a quantitative study which uses hedonic regression models to answer the research questions. The data used is collected through a transaction database provided by Cushman & Wakefield Sweden, with additional data from Sweden Green Building Council and Statistics Sweden, among others. The results conclude an incremental green premium of 14.80% at the 1 km mark from the city center for the country level data set, and 31.92% for the larger cities, at the 10%, respective 1% level of significance. However, some coefficients are inconsistent and the author highlights potential deficiencies within the course of action. / Bygg- och fastighetssektorn står idag för en stor del av den globala energiförbrukningen. Därmed vilar ett tungt ansvar på fastighetsutvecklare, förvaltare och andra aktörer i branschen för att minska utsläppen från fastighetssektorn. Med det ökande behovet av att vidta åtgärder för att undvika ytterligare negativ påverkan på klimatet, har även engagemanget från både offentliga och privata aktörer tilltagit. Som en konsekvens av den negativa utvecklingen inom sektorn och att hyresgäster är villiga att betala en premie för att husera i byggnader som är miljöcertifierade, har utfärdandet av gröna certifikat ökat markant. Syftet med denna studie är att undersöka om avståndet från centrum har en inverkan på den gröna försäljningspremien för kommersiella kontorsfastigheter på den svenska fastighetsmarknaden, för att kunna göra mer exakta investeringskalkyler gällande investeringar i miljöcertifierade fastigheter. Detta undersöks på dels nationell nivå, och dels för städer med över 200 000 invånare. Studien är en kvantitativ studie som använder hedoniska regressionsmodeller för att besvara forskningsfrågorna. Dataseten komponeras med hjälp av en transaktionsdatabas som tillhandahålls av Cushman & Wakefield Sweden, tillsammans med ytterligare data från bl.a. Sweden Green Building Council och Statistiska centralbyrån. Resultatet indikerar en ökande grön premie om 14,80% vid 1 km från stadens centrum för datasetet på nationell nivå, och 31,92% för de större städerna, vid 10% respektive 1% signifikansnivå. Vissa koefficienter är dock inkonsekventa och författaren lyfter fram potentiella brister i handlingsförloppet.