Commercial real estate companies with large ties to Stockholm office properties have not performed well financially, with only a few recovering their stock value since the start of the pandemic. The change in working habits have affected the demand for office real estate but how and to what extent inStockholm, is yet to be covered in research. Most studies around this topic are qualitative which have created a set of theories and the aim of this study is to test the theories applied on Stockholm with aquantitative study. Previous research suggests that the companies are more likely to change the quantity rather than the quality of an office and that more centrally located offices are becoming more desirable in relation to the situation of demand before the pandemic. To assess how the demand has changed and where the demand is focused at, the quantitative study is centered around vacancy rates of office properties, which functions as measurement of demand at the current price. In order to locate the demand the building characteristics that are tested as attributes which will function as the independent variables in a set of regression analyses. The regression analyses of this study are based on the creation of a data set of a sample of office properties in Stockholm and attributes related to the properties. Significant results were found to be that older buildings are less vacant, better energy classes are more vacant and the vacancy rates increase with thesize of the property. Vacancy rates were in general found higher than previous reports. Differences in demand throughout Stockholm has been observed with the random sample and analyses around the dataset. The study provides clear signs of demand being focused at the central business district. However, it is unclear if the changes in demand are because of the recession or the change in habits. / Kommersiella fastighetsbolag med stora kopplingar till kontorsfastigheter i Stockholm har sedan starten av COVID-19 pandemin inte presterat väl ekonomiskt sett, med bara några enstaka företag som har återhämtat sitt respektive börsvärde sedan starten av pandemin. Ändrade arbetsvanor har påverkat efterfrågan på kontorsutrymmen men hur och i vilken utsträckning det är i Stockholm, är för närvarande inte täckt ut av forskning. De flesta studier inom området är kvalitativa, vilka har skapat en samling av teorier om situationen. Målet med den här studien är att testa teorierna på Stockholms kontorsmarknad med en kvantitativ metod. Tidigare forskning anser att de som ockuperar kontor mer sannolikt ändrar på storleken på det än ändrar kvaliteten på det och att kontor i centrala lägen har blivit mer efterfrågat i relation till läget innan pandemin. För att undersöka hur efterfrågan har förändrats och vart i Stockholm efterfrågan är fokuserad så är den här kvantitativa studien centrerad kring vakansgraden hos kontorsfastigheter. Vakansgraden fungerar som en indikator på efterfrågan på en yta till det nuvarande priset. Identifieringen av efterfrågan på kontorsfastigheter görs möjlig genom insamling av egenskaper som är centrala för fastigheten. Ett slumpmässigt urval av kontorsfastigheter i Stockholm lade grunden för ett dataset som sedan vakansgrad och attribut utgjorde. Vakansgraden agerar som beroende variabel i de regressionsanalyser som utfördes med de utvalda egenskaperna som oberoende variabler för att kunna identifiera efterfrågan. Signifikanta resultat innefattade att äldre byggnader var mindre vakanta, en bättre energiklass är mer vakant och vakansgraden ökar med en ökande storlek på byggnaden. Vakansgraden observerades generellt att vara högre än tidigare rapporter. Skillnader i efterfrågan över Stockholm har observerats med det slumpmässiga urvalet tillsammans med analyser på datasetet. Den här studien visar klara tecken på att efterfrågan är fokuserad på centrala Stockholm. Däremot är det osäkert om vad som har orsakat den förändrade efterfrågan, om det är orsakat av ändrade arbetsvanor eller av lågkonjunkturen är svårt att avgöra.

The combination of growth in gross domestic product, population, and employment in an area usually implies a growth in demand for workplace properties, somewhere employees can carry out work. This, in combination with a deindustrialization process where more and more people shift to jobs within the service sector has historically fuelled the demand for office space in most across the western world, not least in Sweden. During the year of 2020, due to the ongoing pandemic many employees have been forced or encouraged to work from home, telework. With so many employees teleworking and many organisations reconsidering where work should be carried out, the importance and future of offices is questioned. The aim of this thesis was to obtain a deeper understanding of how increased telework will affect the office space market. In doing so, four research questions were formulated assessing the effect of telework on the office space market, the drivers and obstacles towards increased telework, and finally the Corona pandemic effect on the future of telework. The approach of finding evidence to answer research questions was interviewing real estate professionals, employers and employees, conducting a survey, and performing an extensive literature review on previous work surrounding the topic. The result shows that telework will likely lead to decentralisation of offices, increased demand for flexibility, changes in requested office design and eventually a somewhat weakened demand for office space. Result further shows that the main drivers towards increased telework were found to be the event of a crisis, improved results, development of information and communication technology (ICT), and improved work-life balance. The main obstacles were found to be social isolation, loss of organisational culture, and teamwork suffering. Lastly, results show that the Corona pandemic has served as a catalyst for many to realise the potential of telework while simultaneously helping many to realise the importance of the office as a meeting place. In conclusion, the Corona pandemic has pushed the change towards increased telework and possibly, we need to reconsider what is implied with work in our society. / Kombinationen av tillväxt i bruttonationalprodukt, befolkning och antal arbetare i ett område medför vanligtvis en ökad efterfrågan på arbetsplatsfastigheter, någonstans arbetare kan utföra sitt arbete. Detta, i kombination med en avindustrialiseringsprocess där fler och fler människor jobbar inom tjänstesektorn har historiskt sett drivit på efterfrågan för kontor i de flesta länder i västvärlden, inte minst i Sverige. Under året 2020 har den pågående pandemin resulterat i att många arbetare tvingats eller uppmuntrats arbeta hemifrån, distansarbete. Med så många som arbetar på distans och då många organisationer ser över var arbete helst ska utföras, ifrågasätts betydelsen och framtiden av kontor. Syftet med detta arbete var att få en djupare förståelse för hur ökat distansarbete kan komma att påverka marknaden för kontorsyta. Därigenom formulerades fyra forskningsfrågor som granskar effekten av distansarbete på kontorsmarknaden, drivkrafterna och hindren för ökat distansarbete och slutligen Coronapandemins effekt på framtiden för distansarbete. Tillvägagångssättet för att hitta bevis som kan svara på forskningsfrågor var att intervjua yrkesverksamma inom fastighetsmarknaden, arbetsgivare, anställda, genomföra en enkätundersökning samt utföra en omfattande litteraturgranskning av tidigare arbete kring ämnet. Resultatet visar att distansarbete sannolikt kommer att leda till decentralisering av kontor, ökad efterfrågan på flexibilitet, förändringar i efterfrågad kontorsdesign och så småningom en något försvagad efterfrågan på kontor. Resultatet visar även att de viktigaste drivkrafterna mot ökat distansarbete är inträffandet av en kris, förbättrat resultat, utveckling av informations- och kommunikationsteknik och förbättrad balans mellan arbete och privatliv. De största hindren visade sig vara social isolering, försvagad organisationskultur och att samarbete kan gå förlorad. Slutligen visar resultatet att Coronapandemin har fungerat som en katalysator för många att inse potentialen med distansarbete samtidigt som många insett betydelsen av kontoret som mötesplats. Sammanfattningsvis har Coronapandemin drivit på förändringen mot ökat distansarbete och möjligtvis måste vi tänka om kring vad arbete betyder i vårt samhälle.