Commercial real estate companies with large ties to Stockholm office properties have not performed well financially, with only a few recovering their stock value since the start of the pandemic. The change in working habits have affected the demand for office real estate but how and to what extent inStockholm, is yet to be covered in research. Most studies around this topic are qualitative which have created a set of theories and the aim of this study is to test the theories applied on Stockholm with aquantitative study. Previous research suggests that the companies are more likely to change the quantity rather than the quality of an office and that more centrally located offices are becoming more desirable in relation to the situation of demand before the pandemic. To assess how the demand has changed and where the demand is focused at, the quantitative study is centered around vacancy rates of office properties, which functions as measurement of demand at the current price. In order to locate the demand the building characteristics that are tested as attributes which will function as the independent variables in a set of regression analyses. The regression analyses of this study are based on the creation of a data set of a sample of office properties in Stockholm and attributes related to the properties. Significant results were found to be that older buildings are less vacant, better energy classes are more vacant and the vacancy rates increase with thesize of the property. Vacancy rates were in general found higher than previous reports. Differences in demand throughout Stockholm has been observed with the random sample and analyses around the dataset. The study provides clear signs of demand being focused at the central business district. However, it is unclear if the changes in demand are because of the recession or the change in habits. / Kommersiella fastighetsbolag med stora kopplingar till kontorsfastigheter i Stockholm har sedan starten av COVID-19 pandemin inte presterat väl ekonomiskt sett, med bara några enstaka företag som har återhämtat sitt respektive börsvärde sedan starten av pandemin. Ändrade arbetsvanor har påverkat efterfrågan på kontorsutrymmen men hur och i vilken utsträckning det är i Stockholm, är för närvarande inte täckt ut av forskning. De flesta studier inom området är kvalitativa, vilka har skapat en samling av teorier om situationen. Målet med den här studien är att testa teorierna på Stockholms kontorsmarknad med en kvantitativ metod. Tidigare forskning anser att de som ockuperar kontor mer sannolikt ändrar på storleken på det än ändrar kvaliteten på det och att kontor i centrala lägen har blivit mer efterfrågat i relation till läget innan pandemin. För att undersöka hur efterfrågan har förändrats och vart i Stockholm efterfrågan är fokuserad så är den här kvantitativa studien centrerad kring vakansgraden hos kontorsfastigheter. Vakansgraden fungerar som en indikator på efterfrågan på en yta till det nuvarande priset. Identifieringen av efterfrågan på kontorsfastigheter görs möjlig genom insamling av egenskaper som är centrala för fastigheten. Ett slumpmässigt urval av kontorsfastigheter i Stockholm lade grunden för ett dataset som sedan vakansgrad och attribut utgjorde. Vakansgraden agerar som beroende variabel i de regressionsanalyser som utfördes med de utvalda egenskaperna som oberoende variabler för att kunna identifiera efterfrågan. Signifikanta resultat innefattade att äldre byggnader var mindre vakanta, en bättre energiklass är mer vakant och vakansgraden ökar med en ökande storlek på byggnaden. Vakansgraden observerades generellt att vara högre än tidigare rapporter. Skillnader i efterfrågan över Stockholm har observerats med det slumpmässiga urvalet tillsammans med analyser på datasetet. Den här studien visar klara tecken på att efterfrågan är fokuserad på centrala Stockholm. Däremot är det osäkert om vad som har orsakat den förändrade efterfrågan, om det är orsakat av ändrade arbetsvanor eller av lågkonjunkturen är svårt att avgöra.

Pandemin som utlöstes av covid-19 har påverkat den psykosociala arbetsmiljön och välmående för medarbetare och personal vid särskilda boenden för äldre i Sverige. Det finns flera faktorer som kan relateras till det ökade antalet personer som upplever mental ohälsa i samband med den psykosociala arbetsmiljön, såsom arbetsbelastning, stress på arbetet, brist på återhämtning, oro och rädsla för att smittas eller för att föra smitta vidare till anhöriga och andra boende. Syftet med uppsatsen är att uppnå ökad förståelse för medarbetare inom särskilda boenden och deras upplevelse av den nuvarande psykosociala arbetsmiljön jämfört med perioden före och under pandemins utbrott. Studien använder uppsatta hypoteser och jämför samband mellan mentalt välmående och psykosocial arbetsmiljö utifrån självbestämmandeteorin. En kvantitativ forskningsansats har använts och undersökningen har skett via en digital enkät till en population av medarbetare inom särskilt boende i en västsvensk kommun. Svaren från den digitala undersökningen jämfördes med en tidigare enkät som utförts vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och resultatet stödjer inte hypoteserna om en förbättring i den psykosociala arbetsmiljön efter covid-19 pandemin. Tvärtom tycks andelen negativa svar ha ökat även om det inte bör jämföras rakt av. För ytterligare kunskap i området krävs fler och framtida studier. / The pandemic of covid-19 has affected the psychosocial work environment and well-being for workers and staff of elderly care homes across the country of Sweden. There are a various number of factors that can be related to the increased number of workers experiencing mental health problems due to changes in the psychosocial work environment such as workload, jobstrain, stress, worry or fear of being infected by the virus either spreading it to patients or family members. The purpose of this thesis is to achieve an increased understanding about eldercare in the form of home care staff and their experiences of the present psychosocial work environment compared with the peak of covid-19. The study uses assumptions in the form of hypotheses and explores connections between mental well-being and psychosocial work environment by the theory of self-determination. A quantitative research approach was used, and the study was carried out in the form of a digital survey by email to a population of workers. The data provided by the home care staff was compared to a previous survey at the University Hospital of Sahlgrenska, and the result does not support the hypothesis that the psychosocial work environment has improved as the pandemic restrictions lessen. On the contrary, the comparison between the two surveys shows that the experienced psychosocial work environment has further decreased in score, even if a straight comparison is questionable. Further research is necessary to achieve more knowledge in the subject.