Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget? Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen. Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil.

Barbershop harmony in the form of quartet singing has its roots in the USA from the middle of the 19th century and has grown into its own unique genre. Towards the end of the 1930’s the genre had almost disappeared, and in 1938 an organization was formed to preserve it. A year after the organization started, a yearly contest to crown the best barbershop quartet was held for the first time. These contests have now been going on for eighty years and have played a very important role in keeping the genre alive and well. The contests also meant change for the genre; new quartets came up with new ideas and new takes on how the genre can be performed. This called for a set of rules to be applied to the contest, and they have changed as the style has progressed over the years. The purpose of this study is to compare the contestable songs sung by barbershop champion quartets over the past eighty years, exploring how the genre has changed, first and foremost looking at musical aspects from an arranger's perspective, searching for paradigm shifts and musical trends within the genre. The material that has been gathered to perform the study is in form of recordings from all eighty champion quartets. The method of the study is to decide on one definition of the genre and thoroughly walk through what the definition implies, then to listen through the material in chronological order and see how well it follows the definition of the style, but also how it has evolved over the years. The study resulted in a noticeable change from ‘less barbershop’ in the early days of the contest to ‘more barbershop’ according to today’s definition. For about 30 – 40 years this solidification of the genre was more or less the same. Then it started changing more and more towards the kind of barbershop we often hear today. The biggest written change in the genre has been from almost complete homophony to more polyphony, as the arrangements have become more and more advanced. Also, the vocal range has widened, and voicings are sometimes more divorced than the usual close harmony version of barbershop. Fusion with other styles such as pop, blues or musical has become more usual, evident in both the arrangements and how the singers treat the music. Even the chord vocabulary itself has ever so timidly started to grow. The results show a wider variety of barbershop on contest stage today. This hopefully makes the genre more accessible than ever, even though the elite groups have become more advanced. / Barbershopkvartettsång har sedan mitten av 1800-talet vuxit fram som en unik genre med rötter i USA. År 1938 startades en organisation med målet att bevara genren, som då höll på att dö ut. Ett år efter att organisationen startade började man hålla årliga tävlingar för att kora den bästa kvartetten, dessa tävlingar har nu pågått i åttio år och de har spelat en viktig roll för att hålla genren i god vigör. Tävlingsmomentet har också inneburit förändring för genren, nya kvartetter kommer med nya idéer om hur den kan utföras. Detta innebar att ett regelverk ganska snabbt blev nödvändigt, som i sin tur har förändrats i takt med att genren har utvecklats. Studiens syfte är att ta reda på hur genren har förändrats under de åttio som den har existerat i tävlingsform, genom att jämföra musik från de åttio kvartetter som hittills vunnit tävlingen och leta efter förändring, framförallt i den noterade musiken. Materialet som har samlats in för studien är således inspelningar av dessa åttio kvartetter, som i de flesta fall var mer än tillräckligt för studiens genomförande. Metoden var att först välja en definition av genren och sedan tydligt gå igenom vad definitionen innebär, därefter lyssna igenom materialet i kronologisk ordning och undersöka dels hur det stämmer överens med definitionen, och dels hur det förändras i sig genom åren. Undersökningen resulterade i först ett märkbart skifte till väldigt kontrollerade former av barbershop, som under ca 30 – 40 år höll i sig, och därefter skedde förändring mot den sortens barbershop som vi ofta hör idag. Det som framför allt har förändrats är att polyfoni har tagit en allt större plats i arrangemangen som blivit betydligt mer avancerade, sättningen av ackord har blivit mer varierad och inte lika tät, en del olika fusioner med till exempel blues, pop och musikal har skett och på senare år har även själva ackordvokabulären expanderat en aning, dock blygsamt. Resultaten visar på en bredare variation av barbershop på dagens internationella tävlingsscen. Förhoppningsvis innebär detta att genren är mer tillgänglig än någonsin för nya intressenter, samtidigt som eliten inom barbershop har blivit alltmer avancerad.

In this bachelor project I tried to find if I could enhance my playing and composing by listening to music in an analyzing manner. I listened to jazz music that was recorded in the 1920s and jazz music that was recorded in the present day to try and find different aspects of the music that I enjoyed. Using these aspects, I composed music for a 7-piece band and performed that music in a concert. The goal of this project was not to create a fusion of these different styles of music but to contemplate on what I like in these different styles of music and how I can use that knowledge to my advantage. / <p>Låtlista:</p><p>"En Helt Vanlig Blues" - Uno Dvärby</p><p>"Fel Väder" - Uno Dvärby</p><p>"Henderson" - Uno Dvärby</p><p>"Det Blir bättre Sen" - Uno Dvärby</p><p>"Äntligen Fredag" - Uno Dvärby</p><p></p><p>Medverkande musiker</p><p>Max Agnas - Piano</p><p>Jakob Bylund - Trummor</p><p>Björn Bäckström - Saxofon/klarinett</p><p>Uno Dvärby - Kontrabas</p><p>Hannes Junestav - Trombon</p><p>Viktor Spasov - Gitarr</p><p>Erik Tengholm - Trumpet</p><p></p><p>Konserten filmades och finns bifogad som länk. </p><p>https://www.youtube.com/watch?v=fSH0aAKE5vY&amp;t=1115s</p>