Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2009

Barbershop harmony in the form of quartet singing has its roots in the USA from the middle of the 19th century and has grown into its own unique genre. Towards the end of the 1930’s the genre had almost disappeared, and in 1938 an organization was formed to preserve it. A year after the organization started, a yearly contest to crown the best barbershop quartet was held for the first time. These contests have now been going on for eighty years and have played a very important role in keeping the genre alive and well. The contests also meant change for the genre; new quartets came up with new ideas and new takes on how the genre can be performed. This called for a set of rules to be applied to the contest, and they have changed as the style has progressed over the years. The purpose of this study is to compare the contestable songs sung by barbershop champion quartets over the past eighty years, exploring how the genre has changed, first and foremost looking at musical aspects from an arranger's perspective, searching for paradigm shifts and musical trends within the genre. The material that has been gathered to perform the study is in form of recordings from all eighty champion quartets. The method of the study is to decide on one definition of the genre and thoroughly walk through what the definition implies, then to listen through the material in chronological order and see how well it follows the definition of the style, but also how it has evolved over the years. The study resulted in a noticeable change from ‘less barbershop’ in the early days of the contest to ‘more barbershop’ according to today’s definition. For about 30 – 40 years this solidification of the genre was more or less the same. Then it started changing more and more towards the kind of barbershop we often hear today. The biggest written change in the genre has been from almost complete homophony to more polyphony, as the arrangements have become more and more advanced. Also, the vocal range has widened, and voicings are sometimes more divorced than the usual close harmony version of barbershop. Fusion with other styles such as pop, blues or musical has become more usual, evident in both the arrangements and how the singers treat the music. Even the chord vocabulary itself has ever so timidly started to grow. The results show a wider variety of barbershop on contest stage today. This hopefully makes the genre more accessible than ever, even though the elite groups have become more advanced. / Barbershopkvartettsång har sedan mitten av 1800-talet vuxit fram som en unik genre med rötter i USA. År 1938 startades en organisation med målet att bevara genren, som då höll på att dö ut. Ett år efter att organisationen startade började man hålla årliga tävlingar för att kora den bästa kvartetten, dessa tävlingar har nu pågått i åttio år och de har spelat en viktig roll för att hålla genren i god vigör. Tävlingsmomentet har också inneburit förändring för genren, nya kvartetter kommer med nya idéer om hur den kan utföras. Detta innebar att ett regelverk ganska snabbt blev nödvändigt, som i sin tur har förändrats i takt med att genren har utvecklats. Studiens syfte är att ta reda på hur genren har förändrats under de åttio som den har existerat i tävlingsform, genom att jämföra musik från de åttio kvartetter som hittills vunnit tävlingen och leta efter förändring, framförallt i den noterade musiken. Materialet som har samlats in för studien är således inspelningar av dessa åttio kvartetter, som i de flesta fall var mer än tillräckligt för studiens genomförande. Metoden var att först välja en definition av genren och sedan tydligt gå igenom vad definitionen innebär, därefter lyssna igenom materialet i kronologisk ordning och undersöka dels hur det stämmer överens med definitionen, och dels hur det förändras i sig genom åren. Undersökningen resulterade i först ett märkbart skifte till väldigt kontrollerade former av barbershop, som under ca 30 – 40 år höll i sig, och därefter skedde förändring mot den sortens barbershop som vi ofta hör idag. Det som framför allt har förändrats är att polyfoni har tagit en allt större plats i arrangemangen som blivit betydligt mer avancerade, sättningen av ackord har blivit mer varierad och inte lika tät, en del olika fusioner med till exempel blues, pop och musikal har skett och på senare år har även själva ackordvokabulären expanderat en aning, dock blygsamt. Resultaten visar på en bredare variation av barbershop på dagens internationella tävlingsscen. Förhoppningsvis innebär detta att genren är mer tillgänglig än någonsin för nya intressenter, samtidigt som eliten inom barbershop har blivit alltmer avancerad.

abstract: This critical qualitative research study explores the discursive processes and patterns by which humor is gendered in hair salons and barbershops, in support of or resistance to hegemony, through an in-depth analysis and feminist critique of the humorous exchanges of hair stylists and barbers. This study extends prior feminist organizational research from Ashcraft and Pacanowsky (1996) regarding the participation of marginalized populations (i.e., women) in hegemonic processes, and argues that, despite changing cultural/demographic organizational trends, marginalized (as well as dominant) populations are still participating in hegemonic processes 20 years later. A focus on gendered humor via participant narratives reveals how various styles of gendered humor function to reinforce gender stereotypes, marginalize/exclude the "other" (i.e., women), and thus privilege hegemonic patterns of workplace discourse. This study contributes to existing feminist organizational scholarship by offering the unique juxtaposition of humor and gender from a diverse and understudied population, hair industry professionals. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Communication Studies 2015

Denna studie syftar till att belysa metoder som används för att skapa samklang och gemensam intonation inom körsång, samt metoder för att skapa en ljudbild som passar inom vald genre. För att besvara studiens forskningsfrågor tillfrågades en kvinnlig barbershopkör, eftersom de har stor kunskap kring samklang och intonation. De har även specifika tävlingskriterier i åtanke när de repeterar, och i denna studie läggs fokus vid vilka metoder som används för att uppnå målen inom tävlingskriteriet sound. Den insamlingsmetod som använts är fokusgruppsamtal med tre informanter ur utvald kör, samt en inledande pilotobservation som komplement. Insamlad empiri analyserades med Etienne Wengers teoretiska koncept, Community of Practice.  Resultatet visade att exempelvis en god balans mellan stämmor och att förstärka övertoner var viktiga aspekter för körens ljudbild utifrån deras genre, barbershop. Därefter beskrivs olika metoder som används för att uppnå detta ideal, genom att till exempel vara avspänd och ha en god sångteknik. I resultatet nämns även artefakter och verktyg som används inom kören för att skapa en gemensam klang och intonation, exempelvis noter, piano och gehörsträning. Vidare beskrivs körens musikaliska riktning utifrån samarbete och olika ansvarsroller, till exempel hur körens ledare tränar kören inom områden som intonation, samklang och vokalplacering. Slutligen talas det om gemenskap och dess påverkan på körens ljudbild, genom exempelvis  gemenskapsstärkande övningar. Detta faller generellt i linje med tidigare forskning och litteratur som omnämns. I framtida forskning hade det varit intressant att läsa om någon som testar att vara med i utvald kör i några veckor, för att få en ännu djupare förståelse för deras musikaliska redskap och gemenskap.

Denna studie undersöker relationen mellan hår, kön, kropp och rum. Specifikt undersöks hur relationen mellan maskulinitet och hår i form av skägg framträder på tre raksalonger i Stockholm våren 2019. Detta analyseras främst med Sara Ahmeds (2006) begrepp orienteringar och linjer, som beskriver hur vi kroppsligt erfar omvärlden. Judith Butlers (2007) performativa genus är också tolkningsgrundande. Intervjuer med en barberare och kund från var observerad raksalong, har synliggjort informanters strävan efter svåruppnåeliga maskulina ideal, som ett fylligt skägg. Studien berör även nutida historiebruk. Två av tre raksalongers miljö har bidragit till maskulina gestaltningar, orienterade mot nostalgisk känsla av brittisk herrklubb från förra sekelskiftet. Raksalongernas genuina kvalitetsupplevelse, har kontrasterats mot damsalongers sämre service och expertis. Två barberare och kunder eftersträvar dock känslomässig öppenhet, vilket kan sägas ta spjärn från stereotypa maskuliniteter. Detta har möjliggjort omorienteringar mot maskuliniteter med traditionellt sett mer mjuka, feminina värden. / This research examines the relation between hair, body and place. Specifically, it investigates how the relation between masculinity and hair such as beard takes shape in three different barbershops in Stockholm spring 2019. This is foremost being analysed with Sara Ahmed's (2006) use of orientations and lines, which describe how we bodily experience our surroundings. Judith Butler's (2007) gender performativity is also at the foundation of the analysis. Interviews with one barber and customer from each observed barbershop, has shed light on informants' strivings to reach elusive masculine ideals, such as a full beard. Two of the three barbershop milieus have contributed to masculine formations, orientated towards nostalgic sense of brittish men's club from the turn of last century. The barbershops' genuine luxury treatments have by some informants been contrastated against lady hair salons' poorer service and expertise. However, two barbers and customers seek emotional openness, which can be said to deviate from stereotypical masculinities. This has enabled reorientations towards masculinities with traditionally more soft, feminine values.

Few African American males do not have at least one memory of a barbershop. The barbershop is a space that finds a home in virtually every community in which you find Black males. To some degree, virtually all genres and periods of African American literary expression have situated the barbershop as a mediating space in the formulation of a Black masculine identity. The barbershop as mediating space allows Black males the opportunity to view themselves and also critique the ways in which they are gazed upon by the literary imagination. African American authors, through the use of the barbershop, bring to the center the construction of this space in Black masculinity identity formation. ¬ Although a common presence in African American literature, the barbershop has not received any serious, i.e. book length examinations in literary analysis. I argue that the historical portrayal of the barbershop as mediating space problematizes the intersections of ancestor, culture, history, memory and literary imagination to reveal the intricate relationship between Black males and the space. I seek to address the gap in coverage of the literary treatment of the African American barbershop as mediating structure in the formulation of a black masculine identity. My research will show that we cannot fully understand the literary formation of Black masculine identity unless we attend to the barbershop as a formative mediating space.

Genrebredd är något som det ofta pratas om i olika musikaliska sammanhang. Det sägs att genrebredd är viktigt och att fler borde forska kring allt vad det innebär, att fler borde applicera genrebredd på sitt vardagliga musicerande. Ändå får jag ofta känslan av att detta bara är ”tomt snack”, att genrebredd är något som man kan ägna sig åt när man har tid och energi till det men att många faller tillbaka till sin ”hemmaplan” när det väl gäller. Vad är då genrebredd? Denna fråga måste ju ändå ha ett subjektivt svar. För vissa innebär det att välja olika låtar eller stycken från olika genrer och försöka få allt att låta lika bra med samma resurser, i mitt fall en kör som kan sjunga många olika genrer. En annan sida av genrebredd kan istället innebära arbetet mellan olika genrer genom influens. Hur influerar olika genrer varandra? Vilka är skillnaderna och vilka är likheterna? Hur låter det om man sjunger barbershop med klassisk teknik, och tvärtom? Detta är något som jag vill utforska. Intresset för denna fråga kommer av egna upplevelser och erfarenheter efter många år i olika körer. Jag har fått uppleva attolika genrer, främst barbershop och klassisk körsång, påverkar varandra. Däremot har jag ännu inte riktigt kommit fram till på vilka sätt den ena genren tjänar på att låta sig influeras av den andra. Av just detta skäl har jag komponerat och arrangerat musik i klassisk stil och barbershop, som senare ska användas i ett examensarbete med syfte att vidare undersöka dessa frågor och förhoppningsvis räta ut några frågetecken. Själva kompositionen har inneburit en betydande del av arbetet, gällande utnyttjande av såväl tid som av energi. Den är uppdelad i fyra delar: tre tonsättningar av dikter skrivna av Nils Ferlin samt ett barbershop-arrangemang. Eftersom planen är att få användning av musiken vid ett senare tillfälle behöver kompositionerna och arrangemanget vara av hög kvalitet, vilket kräver en stor mängd tid. Med detta sagt kommer jag att komplettera kompositionerna i efterhand för att uppnå önskad kvalitet. Kompositionsarbetet gick till en början relativt friktionsfritt då jag inledde arbetet med att skriva den klassiska delen av projektet. Denna sorts musik är jag väl förtrogen med, även om jag aldrig tidigare har komponerat från grunden. Däremot har jag arrangerat vokalmusik många gånger tidigare, därför bedömde jag att barbershop-arrangemanget skulle gå relativt snabbt att färdigställa. När den klassiska kompositionen var på en för mig acceptabel nivå började jag så att skriva ett barbershop-arrangemang. Detta visade sig dock ta lång tid med många hinder på vägen. Jag tvingades att byta låt att arrangera men åstadkom till slut ett fullt respektabelt resultat av mitt arbete. Arrangemanget kommer däremot inte att användas till den framtida studien av genreöverskridande arbete.

ABSTRACT BETWEEN MEN: A FIRST PERSON DOCUMENTARY VIDEO May 2014 THOMAS C. PRUTISTO, B.S., ROCHESTER INSTITUTE OF TECHNOLOGY Directed by: Professor Susan E. Jahoda

The master's thesis focuses on the creation of the Yourcut application for streamlining the services of barbering. The main goal of this work is to create an application and deploy it in a smart mirror, built directly to the needs of the application. The whole work can be divided into three parts. In the first part, the reader gets acquainted with all the technological prerequisites that need to be known in order to understand the whole work. The second part describes and analyzes. It summarizes the problems associated with creating an application and all the technical and technological prerequisites for the application to be created correctly. In the last part there is a description of the application creating, along with the construction of a smart mirror and their deployment.

No description available.