ABSTRACT Today our physical appearance is more important than before. The way we physically present ourselves is how many of us would like to be seen. By acting a certain way, dressing a certain way or spend time with a certain social group we identify ourselves. A certain style that an individual presents can say something about what that individual are interested in and how the person spends his or her time. Today many complement their physical appearance with a physical attribute like a beard. Beard is seen as something that is trendy and masculine. Many men identify themselves with their beard, even thou it is only a part of the male physical appearance. In Sweden there is a beard contest called “En Karl Med Skägg” this is an event with an audience that nominates Sweden’s best beard of ten final contestants. Men all over the country apply for the contest. A jury then selects ten men that will be the final contestants for the best beard of Sweden.   This thesis is going to analyze the social meeting that the participants create while participating in the contest and the importance of that meeting to them. While participating in the event, participants give the place of the event a meaning and the place of the event also got a meaning to the participants both socially and geographically. These men create a social place that is time-stretched with an importance to them. This thesis is also going to examine how this type of event symbolizes modern culture and how the male gaze is of higher importance than before historically. The thesis is going to analyze the connection between the male self-identification and participating in a social meeting between others, by appearance similar individuals.

Denna studie undersöker relationen mellan hår, kön, kropp och rum. Specifikt undersöks hur relationen mellan maskulinitet och hår i form av skägg framträder på tre raksalonger i Stockholm våren 2019. Detta analyseras främst med Sara Ahmeds (2006) begrepp orienteringar och linjer, som beskriver hur vi kroppsligt erfar omvärlden. Judith Butlers (2007) performativa genus är också tolkningsgrundande. Intervjuer med en barberare och kund från var observerad raksalong, har synliggjort informanters strävan efter svåruppnåeliga maskulina ideal, som ett fylligt skägg. Studien berör även nutida historiebruk. Två av tre raksalongers miljö har bidragit till maskulina gestaltningar, orienterade mot nostalgisk känsla av brittisk herrklubb från förra sekelskiftet. Raksalongernas genuina kvalitetsupplevelse, har kontrasterats mot damsalongers sämre service och expertis. Två barberare och kunder eftersträvar dock känslomässig öppenhet, vilket kan sägas ta spjärn från stereotypa maskuliniteter. Detta har möjliggjort omorienteringar mot maskuliniteter med traditionellt sett mer mjuka, feminina värden. / This research examines the relation between hair, body and place. Specifically, it investigates how the relation between masculinity and hair such as beard takes shape in three different barbershops in Stockholm spring 2019. This is foremost being analysed with Sara Ahmed's (2006) use of orientations and lines, which describe how we bodily experience our surroundings. Judith Butler's (2007) gender performativity is also at the foundation of the analysis. Interviews with one barber and customer from each observed barbershop, has shed light on informants' strivings to reach elusive masculine ideals, such as a full beard. Two of the three barbershop milieus have contributed to masculine formations, orientated towards nostalgic sense of brittish men's club from the turn of last century. The barbershops' genuine luxury treatments have by some informants been contrastated against lady hair salons' poorer service and expertise. However, two barbers and customers seek emotional openness, which can be said to deviate from stereotypical masculinities. This has enabled reorientations towards masculinities with traditionally more soft, feminine values.

<p>På hösten 1996 tog talibanerna makten i Afghanistan. Till en början hyllades de som hjältar av många eftersom de skapade ordning i landet och utrotade mer eller mindre all kriminalitet som under åren efter Sovjets ockupation ökat dramatiskt. Ganska snart började talibanerna införa regler och förordningar där de bland annat förbjöd musik, dans, drakflygning och andra nöjen. De beordrade männen att odla sitt skägg och kvinnorna att gömma sig bakom en burqa om de måste ut på gatorna, helst skulle de hålla sig hemma och inte visa sig bland folk. För de många afghaner som levt ett modernt liv med jeans, gympaskor, hitmusik och västerländska videofilmer blev talibanernas maktövertagande en chock. Latifa var 16 år när talibanerna intog Kabul. Tidigare levde hon som vilken 16-åring som helst. Hon brukade jogga på mornarna, gick i skolan och hade många vänner. För henne förändrades livet från frihet till fängelse. Männen beordrades klippa sitt hår och låta sitt skägg växa. Den som hade dålig skäggväxt eller för långt hår riskerade att bli straffad av sedlighetsministeriets poliser. Idrottsarrangemang byttes ut mot avrättningar och all form av kulturella yttringar bannlystes. Afghanistan skulle bli ett strikt muslimskt land med de strängaste och mest extrema sharialagar som världen skådat.</p><p>Den här uppsatsen belyser talibanernas tolkning av sharialagstiftningen kontra Koranen samt jämför med andra muslimska samhällens sätt att tolka sharia.</p>

På hösten 1996 tog talibanerna makten i Afghanistan. Till en början hyllades de som hjältar av många eftersom de skapade ordning i landet och utrotade mer eller mindre all kriminalitet som under åren efter Sovjets ockupation ökat dramatiskt. Ganska snart började talibanerna införa regler och förordningar där de bland annat förbjöd musik, dans, drakflygning och andra nöjen. De beordrade männen att odla sitt skägg och kvinnorna att gömma sig bakom en burqa om de måste ut på gatorna, helst skulle de hålla sig hemma och inte visa sig bland folk. För de många afghaner som levt ett modernt liv med jeans, gympaskor, hitmusik och västerländska videofilmer blev talibanernas maktövertagande en chock. Latifa var 16 år när talibanerna intog Kabul. Tidigare levde hon som vilken 16-åring som helst. Hon brukade jogga på mornarna, gick i skolan och hade många vänner. För henne förändrades livet från frihet till fängelse. Männen beordrades klippa sitt hår och låta sitt skägg växa. Den som hade dålig skäggväxt eller för långt hår riskerade att bli straffad av sedlighetsministeriets poliser. Idrottsarrangemang byttes ut mot avrättningar och all form av kulturella yttringar bannlystes. Afghanistan skulle bli ett strikt muslimskt land med de strängaste och mest extrema sharialagar som världen skådat. Den här uppsatsen belyser talibanernas tolkning av sharialagstiftningen kontra Koranen samt jämför med andra muslimska samhällens sätt att tolka sharia.

The theoretical background to this study is Goffman's dramaturgical perspective and his concept of identity. The purpose of the study is to investigate the significance of the beard for how men present themselves in everyday life. To answer the purpose of this study, qualitative semi-structured interview was chosen as the method. Three important themes emerged through thematization. The expressive beard, the symbolic beard and the significant beard. A combination of these themes creates an overview, which together through the dramaturgical approach enables an overall picture of the beard bearer's identity. The results from this study confirm that the respondents use their beards both consciously and unconsciously to influence the environment based on the situation they are in. Furthermore, the study explores the symbolic meaning that the beard expresses and the deeper meaning that the beard has for the beard bearer. / Den teoretiska bakgrunden till denna studie är Goffmans dramaturgiska perspektiv och hans identitetsbegrepp. Syftet med studien är att undersöka skäggets betydelse för hur män framställer sig själva i vardagslivet. För att svara på syftet i denna studie valdes kvalitativ semistrukturerad intervju som metod. Genom tematisering framkom tre viktiga teman. Det uttrycksfulla skägget, det symboliska skägget och det betydelsefulla skägget. En sammansättning av dessa teman skapar en översikt, vilka gemensamt genom den dramaturgiska ansatsen möjliggör en helhetsbild av skäggbärarens identitet. Resultaten från denna studie bekräftar att respondenterna använder sitt skägg både medvetet och omedvetet för att påverka omgivningen utifrån vilken situation de befinner sig i. Vidare kartlägger studien den symboliska innebörd som skägget uttrycker samt den djupare mening som skägget har för skäggbäraren.