Detta arbete belyser ett antal utvalda barns musikaliska preferenser hösten 2020. Barn har idag ett större utbud att välja på än tidigare i historien tack vare de nya plattformar som finns i form av olika streamingtjänster. I tidigare forskning framkommer det att musik inom rockgenres varit mest populärt bland barn och att barns musikaliska preferenser har koppling till barnets kulturella bakgrund, erfarenheter och utveckling. Enkätstudien utgår från en enkät med tio frågor, åtta musikexempel med svarsalternativ och två frågor med öppna svar där de får svara med egna ord. Resultatet av enkäten visar tendenser på att barnen svarar positivt till hiphop-musiken och mest negativt till schlager-musiken. Barnen gav exempel på många olika sorters musik som de lyssnar på hemma. De artister som flera barn skrev att de lyssnar på var inom genrerna pop, hiphop och K-pop.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur musik kan påverka elevers bildskapande när det kommer till val av färgnyanser, penseldragens rörelser och former. Samt elevers upplevelse och känslor av viljan att skapa något nytt i bildundervisningen. Vad händer med elevers estetiska uttryck när de målar till olika musikgenrer och på vilket sätt påverkar musiken elevers skaparglädje? I denna studie har insamlingsmetoden till empirin haft utgångspunkt från en fenomenologisk infallsvinkel med en kombination av workshop och fokusintervjugrupp med elever från årskurs 9 med inriktning musikklass. Utifrån ett sociomateriellt perspektiv har elevers upplevelser och relation till material och musik varit i fokus. Undersökningens resultat visar hur de olika musikgenrerna påverkade elevernas estetiska uttryck genom färgval, penseldrag och motiv/form på olika sätt. Deras skaparglädje, kreativitet, inspiration och känslor påverkades beroende på vilken relation de hade till musiken som spelades vilket påverkade den emotionella smittan och episodiska minnet. Med en tematisk analys från den transkriberade intervjun av elevernas egna upplevelser av skaparglädje och estetiska uttryck visar studien att den episka och metalcore musiken hade mer gemensamma motiv och former då eleverna använde liknande penseldrag med mycket explosiva och snabba, korta drag. Den episka och klassiska musiken genererade däremot båda till mycket natur- och skogsmotiv. Det målades dock mer motiv under den klassiska musiken med symboler som representerar musik, så som musiktoner och musikinstrument. Den klassiska musiken fick många elever att känna mindre inspiration och motivation då de precis haft prov i wienklassicism. De begränsade sig till fåtal färger med ljusa och dova nyanser, jämfört med den episka och metalcore musiken som hade fler och starka färger. Den episka och metalcore musiken bidrog till mest färgval och inspiration för kreativitet och skaparglädje. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers skaparglädje samt estetiska uttryck påverkas av musik beroende på den emotionella smittan och det episodiska minnet av respektive musikgenre.

Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget? Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen. Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil.

Autenticitetsbegreppet inom historiskt informerat framförande (HIP, eng. historically informed performance) kopplas till strävan efter historisk informerarad kunskap om tonsättarens intentioner, tonsättartidens spelsätt och originalpublikens upplevelse av musiken. År 1995 betraktas som ett viktigt år för diskursen om autenticitet inom HIP. Richard Taruskins och Peter Kivys positioner blev startskottet till ett perspektiv som anser att det finns en till dimension av autenticitet i utövarens roll. Musikernas interpretationsrelaterade val grundas på estetiska värderingar och konstnärliga intensioner. Utifrån detta perspektiv studeras hur fem nutida musiker verksamma inom olika musikgenrer utanför den västerländsk konstmusiken, förhåller sig till diskussionen om HIP i sina framföranden av Bachs musik. Metoden som används är ostrukturerade intervjuer med insatser av stimulated recall samt musikanalys. Studien visar att dessa musikers adresserar framförandet utifrån ett förhållningssätt i vilket (explicit och medvetet i vissa fall, implicit och omedvetet i andra) diskursen om autenticitet inom HIP speglas.

Denna uppsats har, utifrån tidigare forsknings definition av power metal, analyserat tre, för genren representativa musikaliska verk genom text och formanalys. För att sammanställa tidigare forsknings definitioner av power metal till kategorier och konventioner anpassades vedertagna teoretiska principer om familjelikheter och genreprototyper till en modell för genrekonventioner. Därefter ställdes resultaten av analyserna emot de genrekonventioner som tidigare forskning ansåg utmärka power metal. Först gjordes ett urval av representativa band utifrån de som omnämndes ofta av tidigare forskning. Dessa blev Tysklands Blind Guardian och Helloween, samt Italiens Rhapsody (numera Rhapsody of Fire). Därefter valdes ett musikaliskt verk per band utifrån de låtar som låg som öppningsspår på samtliga bands samlingsskivor. Dessa blev Blind Guardians Imaginations From the Other Side, Helloweens Mr. Torture, samt Rhapsodys Dawn of Victory. För att analysera dessa låtar applicerades tre olika metoder, nämligen formanalys, textanalys och analys av genrekonventioner. Resultatet av att ställa tidigare forsknings genrekonventioner emot analysresultaten av de tre, för genren representativa musikaliska verken blevatt de till övervägande del stämde överens med varandra.