Syftet med denna studie var att se om ljus respektive mörk väggfärg hade någon inverkan på affekt och minnesprestation samt hur väggfärgen upplevdes/skattades. Ett experiment med en 2 (färg) x 2 (kön) mellanpersonsdesign genomfördes där 34 försökspersoner (20 män och 14 kvinnor) deltog. Resultatet visade att den ljusblå väggfärgen skattades som ljusare och skrikigare, jämfört med den mörkgrå väggfärgen som skattades som mörkare och diskretare. Inga signifikanta könsskillnader påvisades och inga signifikanta effekter av väggfärg på affekt och minnesprestation erhölls. Resultaten visade dock att försökspersonerna återhämtade sig emotionellt över tid samt att minnesprestationen samvarierade med affekt.

Förekomsten av stressrelaterad ohälsa har ökat de senaste åren. Långvarig stress utan möjligheter till behandling och rehabilitering kan få allvarliga konsekvenser med kognitiva symtom som försämrad minnesfunktion som följd. Episodisk minnesprestation vid stressrelaterad ohälsa har undersökts i en handfull studie och syftet i föreliggande uppsats har varit att undersöka verbal episodisk minnesprestation hos patienter med utmattningssyndrom (UMS). Genom att använda Buschkes selektiva påminnelseprocedur jämfördes en patientgrupp (n = 121) med en frisk kontrollgrupp (n = 60) för att undersöka mått på fri återgivning (RC), långtidsminne (LTR, LL) samt korttidsminne (STR). Resultatet analyserades med mixad ANOVA och visade att patientgruppen presterade marginellt signifikant sämre på ett av måtten för långtidsminne (LTR). På de övriga måtten återfanns inga signifikanta skillnader. Resultatet går i linje med tidigare forskning som också indikerar små eller inga skillnader på verbal episodisk minnesprestation hos patienter med UMS. För klinisk praktik innebär det att de minnesnedsättningar som patienter med UMS upplever inte alltid speglas i kognitiva test. / The incidence of stress-related illness has increased in recent years. Prolonged stress without opportunities for treatment and rehabilitation can result in serious consequences with cognitive symtoms such as impaired memory. Episodic memory performance in stress-related illness has been examined in a handful studies and the aim of the present thesis was to study verbal episodic memory performance in patients with exhaustion disorder (ED). By using Buschke selective reminding procedure a patient group (n = 121) was compared with a healthy control group (n = 60) to examine measures for free recall (RC), long-term memory (LTR, LL) and short-term memory (STR). The result was analyzed with mixed ANOVA and showed that the patient group performed marginally significantly worse in one of the measures for long-term memory (LTR). In the remaining measures no significant differences were found. The result is in line with previous research that also indicates small or no differences in verbal episodic memory performance for patients with ED. In clinical practice this implies that the memory impairments that patients with ED experience not always are reflected in cognitive tests.

<p>Multisensorisk stimulering innebär att fler modaliteter aktiveras samtidigt. Detta sker kontinuerligt och de kan vara osynkroniserade utan att det är märkbart. Hur väl människor minns synkroniserat och osynkroniserat stimuli är idag relativt outforskat. Syfte med föreliggande studie var att undersöka hur audiovisuell information organiseras i episodiskt minne. Detta undersöktes i två faser. Först presenterades 80 stycken 6 sekunders långa filmklipp vilka deltagarna ombads memorera. Därefter presenterades 96 stycken 3 sekunders långa filmklipp där 48 stycken var manipulerade i tre fasförskjutningar, 16 var helt nya samt för 32 stycken hade bilden eller ljudet manipulerats. Resultatet visade att deltagarna mindes sämre samt att det tog längre tid att minnas då filmklippen var fasförskjutna, vilket tyder på att deltagarna behöver längre tid på sig för att ”matcha” osynkroniserade filmklipp med synkroniserade i minnet. Detta antyder att ljud och bild lagras integrerat i minnet vid inkodning och att det finns en multimodal interaktionseffekt för episodiska minnen.</p>

Multisensorisk stimulering innebär att fler modaliteter aktiveras samtidigt. Detta sker kontinuerligt och de kan vara osynkroniserade utan att det är märkbart. Hur väl människor minns synkroniserat och osynkroniserat stimuli är idag relativt outforskat. Syfte med föreliggande studie var att undersöka hur audiovisuell information organiseras i episodiskt minne. Detta undersöktes i två faser. Först presenterades 80 stycken 6 sekunders långa filmklipp vilka deltagarna ombads memorera. Därefter presenterades 96 stycken 3 sekunders långa filmklipp där 48 stycken var manipulerade i tre fasförskjutningar, 16 var helt nya samt för 32 stycken hade bilden eller ljudet manipulerats. Resultatet visade att deltagarna mindes sämre samt att det tog längre tid att minnas då filmklippen var fasförskjutna, vilket tyder på att deltagarna behöver längre tid på sig för att ”matcha” osynkroniserade filmklipp med synkroniserade i minnet. Detta antyder att ljud och bild lagras integrerat i minnet vid inkodning och att det finns en multimodal interaktionseffekt för episodiska minnen.

<p>Hur daterar människor händelser? Ett grundantagande gjordes att människor daterar på olika sätt beroende på vilket minnessystem de använder. Det antagandet gav upphov till två delantaganden. Det första är att vi med hjälp av det episodiska minnet daterar händelser som går att visualisera, det vill säga göra sig en bild av det inträffade. Visualiseringshypotesen ställdes om sambandet mellan visualisering och datering i närheten av nuet, med andra ord uppskattning av tiden som gått. Det andra antagandet som gjordes var att vi med hjälp av det semantiska minnet daterar händelser som innehåller faktakunskaper, det vill säga detaljer som går att uttrycka verbalt. Detaljhypotesen behandlar sambandet mellan detaljkunskap och det absoluta felet i tidsdateringen. Hypotesen om detaljkunskap fick stöd av korrelationsberäkningarna, men inte visualiseringshypotesen. Det visar att antagandet om att vi daterar händelser på olika sätt beroende på vilket minnessystem som används inte går att styrka. Fortsatta fördjupade studier behövs.</p>

Samhällets digitalisering innebär stora möjligheter till spridning och återbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken återfinns en stor grupp äldre, något som påverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang äräldres möjligheter att åka kollektivt och på egen hand planera och genomföra resor, något somförutsätter en god tillgång till och förståelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser här att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker närkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig på en situerad ansats tillmänniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebär att tänkandet baserar sig påmultimodala konceptuella erfarenheter. De fynd som studien resulterar i pekar på att digitaliseradetjänster kan erbjuda viss problemlösande avlastning, men att dessa samtidigt belastar det episodiskaminnet och har emotionell påverkan.

Alzheimers sjukdom är en sjukdom där tidiga tecken är försämrat episodiskt minne, närminne och inlärningsförmåga, även exekutiva förmågor, förmåga att planera och utföra, påverkas. Dagens behandling är symptomatisk. Det finns ingen bot eller bromsande behandling. Det finns kunskapsluckor om hur fysisk aktivitet påverkar episodiskt minne och exekutiva förmågor hos personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att beskriva hur episodiska minnet och exekutiva funktioner påverkas av fysisk aktivitet hos personer med Alzheimers sjukdom. En pilotstudie med en kvantitativ design utfördes. Urvalet var ett bekvämlighetsurval, deltagarna i studien (n=20), med Alzheimers sjukdom, slumpades till en försöksgrupp och en kontrollgrupp. En intervention med fysisk aktivitet, cykla i 15 minuter, utfördes med för och eftertest. Episodiskt minne och exekutiva förmågor mättes med specifika test. Inget samband mellan fysisk aktivitet och episodiskt minne eller exekutiv förmåga kunde påvisas i denna pilotstudie. Även om studien inte visade något samband mellan fysisk aktivitet och episodiskt minne eller exekutiva funktioner i det korta perspektivet bör sjuksköterskor inte avstå från att ge råd om fysisk aktivitet för personer med Alzheimers sjukdom. Detta är ett område där mer forskning behövs och flera studier pågår.

Aktuell studie syftar till att undersöka relationen mellan stress och episodiskt minne, processhastighet, hippocampusvolym och den vita substansens mikrostruktur. Därtill undersöktes huruvida hippocampusvolym och den vita substansens mikrostruktur medierar sambandet mellan stress och kognitiv funktion. Data inhämtades från Betula-projektet från två separata mättillfällen med fem års mellanrum. Data analyserade för 153 deltagare, vilka grupperades baserat på nivå av självskattad stress. Mellangruppsanalys visade att den stressade gruppen hade signifikant mindre hippocampusvolym än den ostressade gruppen, men att grupperna inte skilde sig avseende förändring av hippocampusvolym över fem år. Inomgruppsanalys visade att det inom den ostressade gruppen fanns en signifikant negativ korrelation mellan stressnivå och processhastighet, och att det inom den stressade gruppen förekom en signifikant positiv korrelation mellan stressnivå och integritet av vitsubstansbanor. Mediationsanalyser visade inte några signifikanta resultat. Diskussion förs kring samband mellan stress och hippocampus samt begränsningar i aktuell studie. Därtill diskuteras huruvida ett potentiellt dos-responssamband kan föreligga mellan stressnivå och utfall, baserat på resultat från inomgruppsanalys. Framtida forskning bör undersöka om stress är relaterat till specifika områden av hippocampus samt specifika vitsubstansbanor. Därtill bör framtida forskning överväga att undersöka kliniskt stressade populationer.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur musik kan påverka elevers bildskapande när det kommer till val av färgnyanser, penseldragens rörelser och former. Samt elevers upplevelse och känslor av viljan att skapa något nytt i bildundervisningen. Vad händer med elevers estetiska uttryck när de målar till olika musikgenrer och på vilket sätt påverkar musiken elevers skaparglädje? I denna studie har insamlingsmetoden till empirin haft utgångspunkt från en fenomenologisk infallsvinkel med en kombination av workshop och fokusintervjugrupp med elever från årskurs 9 med inriktning musikklass. Utifrån ett sociomateriellt perspektiv har elevers upplevelser och relation till material och musik varit i fokus. Undersökningens resultat visar hur de olika musikgenrerna påverkade elevernas estetiska uttryck genom färgval, penseldrag och motiv/form på olika sätt. Deras skaparglädje, kreativitet, inspiration och känslor påverkades beroende på vilken relation de hade till musiken som spelades vilket påverkade den emotionella smittan och episodiska minnet. Med en tematisk analys från den transkriberade intervjun av elevernas egna upplevelser av skaparglädje och estetiska uttryck visar studien att den episka och metalcore musiken hade mer gemensamma motiv och former då eleverna använde liknande penseldrag med mycket explosiva och snabba, korta drag. Den episka och klassiska musiken genererade däremot båda till mycket natur- och skogsmotiv. Det målades dock mer motiv under den klassiska musiken med symboler som representerar musik, så som musiktoner och musikinstrument. Den klassiska musiken fick många elever att känna mindre inspiration och motivation då de precis haft prov i wienklassicism. De begränsade sig till fåtal färger med ljusa och dova nyanser, jämfört med den episka och metalcore musiken som hade fler och starka färger. Den episka och metalcore musiken bidrog till mest färgval och inspiration för kreativitet och skaparglädje. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers skaparglädje samt estetiska uttryck påverkas av musik beroende på den emotionella smittan och det episodiska minnet av respektive musikgenre.

Den gängse modellen för långtidsminnet med fem minnessystem och processerna inkodning och framplockning av minne ger att störningar bör kunna observeras inom tio områden. Vissa av dessa är dock dåligt beforskade. Ett självrapporteringsformulär för att skatta nedsättningar i visuospatialt och verbalt deklarativt minne samt procedurellt minne framställdes och validerades. Studien genomfördes med en enkät med Likertskala som validerades med faktoranalys och reliabilitetsanalys (Cronbachs α). En enkät med en itempool bestående av 71 item administrerades till ett bekvämlighetsurval av friska, vuxna personer (N=144). En slutgiltig enkät framställdes som innehöll 25 item fördelade på 4 faktorer varav en innehöll item av verbal, semantisk karaktär, en innehöll item av procedurell karaktär och två innehöll item av visuospatial karaktär. Multivariat variansanalys (MANOVA) användes för att pröva effekterna av de demografiska variablerna ålder, kön och utbildningsnivå på rapporterad minnesfunktion i de olika minnessystemen. Resultaten av analysen av demografiska variablers påverkan skiljde sig avsevärt från resultat av prestationsbaserade studier av minnesfunktion. Vid ett fortsatt arbete med instrumentet skulle urval, itemkonstruktion och analysmetod behöva förbättras.