<p>Enligt den deklarativa/procedurella modellen av språket (DP-modellen), utvecklad av M. T. Ullman, antas de neurala system som underligger det deklarativa minnet också understödja det mentala lexikonet, medan de neurala system som underligger det procedurella minnet antas understödja den mentala grammatiken. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att skapa referensdata för två datorbaserade test som avsåg att pröva icke-språklig deklarativ och procedurell inlärnings- och minnesförmåga. Ytterligare ett syfte var att undersöka huruvida könsskillnader i testresultat kunde påvisas, eftersom tidigare forskning har funnit att kvinnor tenderar att ha en fördel när det gäller deklarativt minne. Studien ämnade även utforska om stöd för DP-modellen kunde erhållas, genom att undersöka om resultaten på två språkliga test som prövade passivt ordförråd och grammatisk förståelse korrelerade med resultaten på det icke-språkliga deklarativa respektive procedurella testet. I studien deltog 31 barn som var mellan tio och tolv år gamla. Resultaten från båda de datorbaserade testen indikerade att inlärning skett. Däremot kunde inga signifikanta skillnader i resultat mellan flickor och pojkar påvisas. Inte heller erhölls några signifikanta resultat som kunde ge stöd för DP-modellen. Flera av resultaten gick dock i förväntad riktning, och i framtida studier med fler deltagare och ett reviderat upplägg, är det möjligt att signifikanta resultat skulle kunna påvisas.</p>

Enligt den deklarativa/procedurella modellen av språket (DP-modellen), utvecklad av M. T. Ullman, antas de neurala system som underligger det deklarativa minnet också understödja det mentala lexikonet, medan de neurala system som underligger det procedurella minnet antas understödja den mentala grammatiken. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att skapa referensdata för två datorbaserade test som avsåg att pröva icke-språklig deklarativ och procedurell inlärnings- och minnesförmåga. Ytterligare ett syfte var att undersöka huruvida könsskillnader i testresultat kunde påvisas, eftersom tidigare forskning har funnit att kvinnor tenderar att ha en fördel när det gäller deklarativt minne. Studien ämnade även utforska om stöd för DP-modellen kunde erhållas, genom att undersöka om resultaten på två språkliga test som prövade passivt ordförråd och grammatisk förståelse korrelerade med resultaten på det icke-språkliga deklarativa respektive procedurella testet. I studien deltog 31 barn som var mellan tio och tolv år gamla. Resultaten från båda de datorbaserade testen indikerade att inlärning skett. Däremot kunde inga signifikanta skillnader i resultat mellan flickor och pojkar påvisas. Inte heller erhölls några signifikanta resultat som kunde ge stöd för DP-modellen. Flera av resultaten gick dock i förväntad riktning, och i framtida studier med fler deltagare och ett reviderat upplägg, är det möjligt att signifikanta resultat skulle kunna påvisas.

Den gängse modellen för långtidsminnet med fem minnessystem och processerna inkodning och framplockning av minne ger att störningar bör kunna observeras inom tio områden. Vissa av dessa är dock dåligt beforskade. Ett självrapporteringsformulär för att skatta nedsättningar i visuospatialt och verbalt deklarativt minne samt procedurellt minne framställdes och validerades. Studien genomfördes med en enkät med Likertskala som validerades med faktoranalys och reliabilitetsanalys (Cronbachs α). En enkät med en itempool bestående av 71 item administrerades till ett bekvämlighetsurval av friska, vuxna personer (N=144). En slutgiltig enkät framställdes som innehöll 25 item fördelade på 4 faktorer varav en innehöll item av verbal, semantisk karaktär, en innehöll item av procedurell karaktär och två innehöll item av visuospatial karaktär. Multivariat variansanalys (MANOVA) användes för att pröva effekterna av de demografiska variablerna ålder, kön och utbildningsnivå på rapporterad minnesfunktion i de olika minnessystemen. Resultaten av analysen av demografiska variablers påverkan skiljde sig avsevärt från resultat av prestationsbaserade studier av minnesfunktion. Vid ett fortsatt arbete med instrumentet skulle urval, itemkonstruktion och analysmetod behöva förbättras.

Dyslexi är en form av läs- och skrivsvårighet som inte kan förklaras av t.ex. bristfällig undervisning, låg begåvning eller synproblem. Orsaken till dyslexi anses vanligen vara nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Flera studier har dock visat att dyslexi även är förknippat med språkliga, kognitiva och motoriska svårigheter som inte kan förklaras av nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Det procedurella minnessystemet engageras vid inlärning, processande och konsolidering av kognitiva och motoriska färdigheter. Enligt the procedural deficit hypothesis (PDH) orsakas de svårigheter förekommande vid dyslexi av en nedsättning i detta minnessystem. Forskningen inom området är inte entydig då det har rapporterats om både intakt och nedsatt procedurellt minne hos personer med dyslexi. Föreliggande studie var den första att undersöka procedurellt minne hos svenska universitetsstuderande med dyslexi. Syftet var att testa PDH med hjälp av alternating serial reaction time task (ASRT), samt att undersöka relationen mellan procedurellt minne, närmare bestämt implicit sekvensinlärning, och läsförmåga samt aspekter av språklig/fonologisk förmåga. I studien deltog totalt 37 universitetsstuderande, 11 med dyslexi och 26 utan dyslexi. Resultatet indikerade att förmågan till inlärning och konsolidering i det procedurella minnet inte skilde sig åt mellan grupperna. Resultatet ger således inte stöd åt PDH. Vidare kunde inga signifikanta korrelationer påvisas, vilket tyder på att det inte föreligger något samband mellan procedurellt minne och respektive läsförmåga, fonologisk medvetenhet och snabb benämning (rapid automatized naming, RAN). / Developmental dyslexia is characterized by reading and writing difficulties that do not derive from poor education, low intelligence or visual impairment. The disorder is commonly explained as a result of an underlying phonological deficit. However, studies have shown that dyslexia is also associated with linguistic, cognitive, and motor impairments that can not be explained by a specific phonological deficit. The procedural memory underlies learning, processing and consolidation of motor and cognitive skills. The procedural deficit hypothesis (PDH) suggests that an impairment of procedural memory is the underlying cause of developmental dyslexia. Previous research has yielded inconsistent results as studies have reported intact as well as impaired procedural memory in dyslexics. This study was the first to examine procedural memory in Swedish university students. The aim was to test the PDH, by using an alternating serial reaction time task (ASRT), and to examine the correlation between procedural memory and reading ability as well as aspects of linguistic/phonological ability. In this study there was a total of 37 university students, 11 dyslexics and 26 nondyslexics. The result showed learning and consolidation of the procedural memory in both groups and there was no significant difference between the groups. Thus, the results do not support the PDH. No significant correlations were found, which indicates that there is no association between procedural memory and reading ability, phonological awareness or rapid automatized naming (RAN).