Digitaliseringen i samhället har medfört att invånarna förväntar sig att offentliga förvaltningar ska erbjuda tjänster elektroniskt, s.k. offentliga e-tjänster. Sett från ett samhällsperspektiv finns det demokratiska och samhällsekonomiska vinster med att skapa bättre vägar mellan invånare och myndigheter. Men införandet av nya offentliga e-tjänster innebär inte per automatik att invånare eller företag använder dem om existerande alternativ upplevs bättre. Invånarnas nöjdhet med en e-tjänst kan vara en faktor som avgör hur framgångsrik e-tjänsten blir. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en kvalitativ vetenskaplig ansats undersöka vad invånare anser att nöjdhet egentligen innebär med en specifik offentlig e-tjänst, samt vilka anledningar de tillskriver till varför de är nöjda eller missnöjda med e-tjänsten. Respondenterna har utvärderat en e-tjänst de redan använt en längre tid tillbaka. Fynden är att respondenterna fokuserar på nöjdhet i relation till målet att lyckas genomföra sitt ärende. Respondenterna var generellt nöjda med e-tjänsten de utvärderade men kunde enklare återberätta specifika aspekter som gjort dem missnöjda än specifika aspekter som gjort dem nöjda. Ett förslag för att förstå användarnas nöjdhet med en offentlig e-tjänst en längre tid efter användandet är att använda kvalitativa instrument med öppna frågor om vad och varför något skapat nöjdhet eller missnöjdhet.

Nya kunskaper om hur hjärnan fungerar när långtidsminnen bildas ligger till grund för undervisningsmetoden spaced learning. Metoden utvecklades i Storbritannien i samarbete mellan lärare, hjärnforskare och socionomer och går ut på att inlärning sker i tre korta, intensiva block separerade av två tydliga pauser om 10 minuter då eleverna får göra en distraherande aktivitet som att rita, arbeta med lera eller jonglera. Just dessa pauser anses kritiska för bildning av långtidsminnen. I denna studie testades metoden inom biologiundervisning med ett slumpmässigt urval elever i en gymnasieklass. Elevernas minnen av de fakta som presenterades under lektionen kvantifierades i ett test 7 dagar efter testlektionen. Antalet poäng på minnestestet jämfördes med en population elever från samma klass som istället för spaced learning fått en lektion med en sammanhängande, mer traditionell, genomgång av samma fakta. Resultatet visar att elever som tillägnat sig kunskaperna i formatet spaced learning har signifikant högre poäng på minnestestet efter 7 dagar, vilket tyder på att dessa elever har fått fler långtidsminnen från undervisningen. Strategier i undervisningen som gör att eleverna minns det de lär sig sparar både tid och resurser i skolan och gör att elevernas kunskaper blir mer varaktiga.

Den gängse modellen för långtidsminnet med fem minnessystem och processerna inkodning och framplockning av minne ger att störningar bör kunna observeras inom tio områden. Vissa av dessa är dock dåligt beforskade. Ett självrapporteringsformulär för att skatta nedsättningar i visuospatialt och verbalt deklarativt minne samt procedurellt minne framställdes och validerades. Studien genomfördes med en enkät med Likertskala som validerades med faktoranalys och reliabilitetsanalys (Cronbachs α). En enkät med en itempool bestående av 71 item administrerades till ett bekvämlighetsurval av friska, vuxna personer (N=144). En slutgiltig enkät framställdes som innehöll 25 item fördelade på 4 faktorer varav en innehöll item av verbal, semantisk karaktär, en innehöll item av procedurell karaktär och två innehöll item av visuospatial karaktär. Multivariat variansanalys (MANOVA) användes för att pröva effekterna av de demografiska variablerna ålder, kön och utbildningsnivå på rapporterad minnesfunktion i de olika minnessystemen. Resultaten av analysen av demografiska variablers påverkan skiljde sig avsevärt från resultat av prestationsbaserade studier av minnesfunktion. Vid ett fortsatt arbete med instrumentet skulle urval, itemkonstruktion och analysmetod behöva förbättras.

Undervisningsbegreppet infördes inom förskolan i lagform 2010, och i styrdokumentet från 2018 betonas att undervisningen ska utveckla fakta- och färdighetskunskap. Detta upplevdes av verksamheten som något nytt som man inte hade arbetat med tidigare. Det visar sig dock att en viss undervisning sannolikt alltid har funnits i förskolan, men den har inte varit medveten och endast fragmentarisk. För att kunna utveckla fakta- och färdighetskunskap har den mänskliga hjärnan vissa biologiska förutsättningar vid informationsbearbetning, och det krävs kunskap av de som undervisar för att uppfylla dessa förutsättningar. Förutsättningarna har i studien har kallats faktorer som påverkar kognitivt lärande hos barn genom undervisning ur ett kognitionpsykologiskt perspektiv. I studien undersöks med innehållsanalys statliga utredningar och styrdokument med avseende på vilken information som dessa innehåller om ovanstående faktorer. Studien är gjord i ett historiskt perspektiv och omfattar den period där staten har haft inflytande på förskolans verksamhet, dvs år 1940 fram till idag. Resultaten i studien presenteras i diagram och analyseras teoretiskt utifrån normer om synen på lärandet, synen på hur verksamheten struktureras och på vilket sätt det uttrycks i dokumenten i respektive tidsepok. Resultaten jämförs med, och kompletterar, tidigare forskning om förskolans läroplaner och nutidshistoriska studier om förskolan. I resultaten framkommer att det finns viss information om de undersökta faktorerna i de tidiga dokumenten från den undersökta perioden, men i de senare dokumenten är det många faktorer som inte kan uttydas. Dokumenten ger alltså förskollärarna litet eller inget stöd eller vägledning i arbetet att skapa lärosekvenser som är avgörande vid undervisning i fakta- och färdighetkunskap. Detta gäller även förskolans läroplan från 2018. Denna kunskap måste alltså förvärvas på annat, t ex genom utbildningsystemet.

Grundtanken med detta arbete är att se om utomhuspedagogik möjligtvis främjar lärandet och om det går att finna stöd inom neurologisk forskning för att ta reda på om lärandet stimuleras vid användandet av utomhusundervisning. Undersökningar har genomförts för att se om lärare och elevers syn på utomhusundervisning sammanfaller. Arbetet bygger på litteraturstudier, intervjuer, en observationsstudie, samt enkätundersökningar för att besvara forskningsfrågorna. I denna studie har det framkommit att utomhusundervisning främjar lärandet, främst beroende på de multipla sinnesintryck som utomhusvistelsen skapar. Denna iakttagelse stöds även av neurologisk och pedagogisk forskning. Det har även framkommit att lärare och elever tycker att utomhusundervisning är ett viktigt och positivt inslag i undervisningen.

Gait analysis can improve our understanding of gait to improve medical diagnosis or treatment in clinical assessment. Studying the gait cycle in an embedded sensor system is essential for the detection of any abnormal walking pattern. This project aims to investigate several methods for gait phase recognition on embedded systems based on Hidden Markov Model (HMM) and Long short term memory (LSTM). This project proposes three methods, single HMM, multiple HMMs, and LSTM models, to identify the phase number in one gait. Single HMM has been constructed with the unit of gait via HMM learning. The corresponding phase number in the hidden state sequence can be selected for the observations via HMM decoding. Multiple HMMs have been constructed with the unit of phase instead of gait via HMM learning. The HMM evaluation can select the corresponding phase number in the hidden state sequence with the largest log- likelihood. Frame blocking and windowing function is also applied to evaluate these two methods. Estimation, validation, and forecast are implemented in the LSTM method as a benchmark. After comparing and evaluating the three methods for phase inference in terms of execution time, accuracy, and limitations, the method with multiple HMMs can provide satisfactory accuracy of gait phase number recognition in a relatively short time. It can be concluded that the multiple HMMs method may be more suitable for application in this phase inference scenario on the embedded sensor processing systems if the timing requirement is not so stringent. / Gånganalys kan förbättra vår förståelse för gång för att förbättra medicinsk diagnos eller behandling vid klinisk bedömning. Att studera gångcykeln i ett inbyggt sensorsystem är avgörande för detektering av onormalt gångmönster. Detta projekt syftar till att undersöka flera metoder för gångfasinferens på inbäddade system baserat på Hidden Markov Model (HMM) och Long short term memory (LSTM). I detta projekt har tre metoder, enstaka HMM, flera HMM och LSTM-modeller, föreslagits för att identifiera fasnumret i en gång. Enstaka HMM har konstruerats med gångenheten via HMM-lärande. Motsvarande fasnummer i den dolda tillståndssekvensen kan väljas för observationerna via HMM-avkodning. Flera HMM har konstruerats med fasenheten istället för gång via HMM-lärande. Motsvarande fasnummer i den dolda tillståndssekvensen kan väljas med störst logsannolikhet via HMM-utvärdering. Frame Blocking och Windowing-funktionen används också för att utvärdera dessa två metoder. Uppskattning, validering och prognos implementeras i LSTM-metoden som ett riktmärke. Efter att ha jämfört och utvärderat de tre metoderna för fasinferens när det gäller exekveringstid, noggrannhet och begränsningar kan metoden med flera HMM: er uppnå tillfredsställande noggrannhet för fasnummerigenkänning på relativt kort tid. Vi kan dra slutsatsen att den flera HMM-metoden kan vara mer lämplig för tillämpning i detta fasinferensscenario på de inbyggda sensorbehandlingssystemen om tidskravet inte är så strikt.

Enligt PISAs undersökning (Skolverket, 20I3) uppvisar svenska elever idag sämre prestationer i läsförståelse och matematik. Många påverkansfaktorer är omdiskuterade men varken lässvårigheter eller matematiksvårigheter har berörts. I relation till detta upprättas en litteraturstudie med syftet att undersöka huruvida lässvårigheter samverkar med matematiksvårigheter och hur det påverkar matematikprestationer. Resultatet av studien visar att lässvårigheter inte alltid påverkar matematiskprestationer. Somliga elever uppvisar svårigheter medan andra inte gör det, dock synliggörs kombinationen läs- och matematiksvårigheter oftare än svårigheterna var för sig. Slutsatser som dragits är att det behövs mer forskning på området för att undersöka hur det kommer sig att en bråkdel av elever i lässvårigheter inte uppvisar svårigheter i matematik, medan andra elever gör det och varför läs- och matematiksvårigheter uppvisas oftare i en kombinerad form. / According to the PISA research (Skolverket, 2013), Swedish students today show weaker presentations in reading comprehension and mathematics. Many factors have been discussed but neither of reading difficulties or mathematic difficulties has been concerned. According to this, a literature review will be established with the purpose to examine how reading difficulties co-operate with mathematic difficulties and how it may impact on mathematic achievements. The result shows that reading difficulties not always have an impact on mathematic achievements. Some students tend to show weaknesses while others do not; however the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often compared to the difficulties on their own. Conclusions that have been made are that more research needs to investigate why only a minority of students with reading difficulties show weaknesses in mathematics, while other do not and why the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often.

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex. frukten skrek åt lampan). Oavsett minnesteknik manipulerades ordparsinkodningen genom att vartannat ordpar bearbetades aktivt av testpersonen (självgenerering) och vartannat ordpar bearbetades passivt (externt generering).   Resultaten i fri återgivning pekade på att enhetsskapande var effektivare än satsbyggande. Samma utfall kunde ses i stödd återgivning dock endast för de ordpar som testpersonerna aktivt kodade in. Resultaten diskuteras bl.a. utifrån neuropsykologiska teorier om minnesbearbetning och utifrån strukturerna i de mediala temporala loberna. Framtida replikerande studie bör t.ex. utöka deltagarantalet, testa på annan målgrupp inom icke-klinisk population samt finna en god kontrollmetod för minnestekniksutförande. Flera studier behöver göras för att styrka resultaten från detta experiment.

För att lyckas lösa problem och använda kunskap behöver en person först ha lärt sig grundläggande kunskap om problemområdet. Sådant lärande kräver att den lärandes arbetsminne inte överbelastas med oändamålsenlig information. Studien undersöker effekten av lärandetekniken worked examples, som visats vara effektiv för att inte överbelasta arbetsminnet inom ämnen som fysik och matematik. Worked examples kommer från cognitive load theory och här undersöks teknikens effekt inom biologiundervisning, med fokus på ämnesområdet ekologi. Högstadieelevers kunskap inom ekologi mättes, varpå de inom undervisning antingen arbetade med worked examples eller instuderingsfrågor. Därefter mättes deras kunskapsnivå återigen, för att på så vis jämföra metodernas effekt på deltagarnas lärande. Elever som lärts med worked examples visade på en större kunskapsutveckling gällande snarlika uppgifter som de övat på, medan kunskapsutveckling för frågor med andra lösningsmetoder gav tvetydigt resultat. Tekniken worked examples har härmed visats sig vara en användbar teknik inom ämnesområdet ekologi inom biologiundervisningen. Den kan med fördel användas under initial-inlärningsfas inom biologiämnet för att hjälpa elever förvärva kunskap.